Stängningen av USAID hjälper inte Kuba
I en intervju den 2 mars reagerade den kubanske vice utrikesministern Carlos Fernández de Cossío på Trump-administrationens beslut att avveckla USA:s organ för internationell utveckling (USAID).
Han medgav att ”vissa av dessa program [USAID] gynnar vissa länder … men byrån används för att underblåsa en falsk opposition, skapa dissidentgrupper och provocera fram protestdemonstrationer. Det har naturligtvis varit fallet med Kuba.” Han tillade: ”Man skulle kunna tro att när USAID läggs ner … så försvinner de medel som går till kontrarevolutionära grupper … [Men] det är logiskt att anta att utrikesdepartementet (som administrerar USAID) kommer att se till att det behåller makten att fortsätta kanalisera medel av detta slag för samma ändamål.”
I ett meddelande på sociala medier två dagar senare förutspådde den kubanske kanslern Bruno Rodríguez att utrikesminister Marco Rubio, tillfällig chef för USAID, kommer att använda de återstående USAID-medlen ”för subversiva program mot Kuba och inte för internationell utveckling … i linje med sin korrupta personliga agenda”.
Kennedyadministrationen skapade USAID 1961 som en del av USA:s antisovjetiska utrikespolitik. Ända sedan dess har USAID finansierat humanitära biståndsprogram som sträcker sig över hela världen. Dessa har förbättrat livsmedelssäkerhet, utbildning och kvinnofrämjande initiativ, åtgärder mot olagliga droger och, framför allt, livräddande projekt som riktar in sig på infektionssjukdomar som malaria, polio, tuberkulos och, mest talande, hiv/aids.
Utländska mottagare och inhemska förmedlare av dessa kontrakt för humanitärt bistånd har klagat över att 90 procent av USAID:s kontrakt, som sammanlagt är värda 54 miljarder dollar, nyligen ogiltigförklarades.
Med början på 1990-talet lade USAID till så kallade ”demokratifrämjande” program i sin verksamhetslista. Dessa riktar sig mot vänsterorienterade regeringar och utgör ”piskan” som motsvarar ”moroten” i det humanitära biståndet. Reportern Tracy Eaton visade att USA:s totala statliga utgifter från 2001 till 2021 för politisk destabilisering på Kuba uppgick till 218 367 438 dollar. Fördelningen var ”125 986 260 dollar för att stödja demokratiskt deltagande och det civila samhället; 35 714 592 dollar för program för mänskliga rättigheter; och 25 078 917 dollar för media och fritt informationsflöde.” Av det sistnämnda beloppet stod National Endowment for Democracy, som får 95 procent av sina medel från kongressen, för 62 procent, medan USAID finansierade resten.
Enligt Reportrar utan gränser ”finansierade [USAID] under 2023 utbildning och stöd för 6 200 journalister, hjälpte 707 icke-statliga nyhetsbyråer och stödde 279 organisationer inom mediesektorn i det civila samhället [i 30 länder] … 2025 års budget för utländskt bistånd innehöll 268 376 000 dollar som kongressen avsatt för att stödja ’oberoende medier och det fria informationsflödet’.
Sverige har haft ett nära samarbete med USAID. Här med Jakob Granit.
Kritiken mot USAID:s demokratiprogram, nyligen från utrikesminister Rubio, har länge handlat om missbruk av medel av amerikanska entreprenörer som skickar pengarna till dissidenter i målländerna.
Det finns fall som rör Kuba: en negativ rapport från U.S. Government Accounting Office 2006, de 500.000 dollar som 2008 beslagtogs av en medarbetare till Center for a Free Cuba, och Cuban American National Foundations efterföljande rapport som visar att mindre än 17% av de medel som godkänts i Washington faktiskt når Kuba.
”Hur skulle det vara om du tog dig i röven och åkte tillbaka till USA. Där kan du invadera Washington DC, där de riktiga terroristerna finns”
Journalister som mottagit USA:s nådagåvor i hela Latinamerika, inklusive på Kuba, har beklagat att finansieringen strypts. Som den konservativa tidningen El Pais i Spanien meddelade, tillkännagav Mexiko-baserade Rialta News, ”grundat … av en grupp kubanska intellektuella”, att ”ett Kuba utan en oberoende press kommer att vara ett land där totalitarism kan verka ostraffat”.
El Toque, en annan ”alternativ” nyhetstjänst på Kuba, har avskedat hälften av sina anställda och kommer enligt uppgift inte längre att kunna locka frilansare. Den har gått ut med en ”desperat vädjan till sina läsare om bidrag”. Miami-baserade CubaNet fick 500.000 dollar från USAID 2024 för att nå ”unga kubaner genom objektiv och ocensurerad multimediajournalistik”. Även den söker donationer från läsarna, liksom den Spanienbaserade Diario de Cuba.
Trycket ökar tydligt på USA:s regering att återuppta betalningen för politisk destabilisering på Kuba. Mauricio Claver-Carone, Trumps särskilda sändebud för Latinamerika, insisterade inför en intervjuare att efter en genomgång och eliminering av korruption kommer finansieringen snart att återställas till dissidentorganisationer och media i Venezuela, Nicaragua och Kuba.
Under tiden har USA:s regering infört nya restriktioner för Kubas ekonomi och humanitära strävanden, eller förnyat gamla:
Trump har återigen felaktigt pekat ut Kuba som ”statlig sponsor av terrorism”.
Tillstånd återinfördes för arvingar till tidigare fastighetsägare på Kuba att använda USA:s domstolar för att stämma enheter i tredje land som nu använder dessa nationaliserade fastigheter, detta i enlighet med avdelning III i Helms Burton-lagen från 1996.
USA lade den 31 januari till nya företag, särskilt turistanläggningar, på sin lista över sådana enheter som är förbjudna för USA-besökare på ön, under förevändning att de kontrolleras av Kubas militär.
Den 31 januari lade de amerikanska myndigheterna till det kubanska företaget Orbit S.A. på listan över förbjudna företag. Tidigare hade företaget hanterat Western Unions överföringar av pengar för kubanska familjers räkning i USA. Blockeringen av penningförsändelser är ett hårt slag mot mottagarna på Kuba och mot Kubas ekonomi.
Den 25 februari tillkännagav utrikesminister Rubio visumrestriktioner och andra åtgärder mot personer, kubaner och andra, som är involverade i Kubas medicinska uppdrag utomlands. USA:s påstående är att dessa sjukvårdsarbetare representerar tvångsarbete. I själva verket räddar de liv i dussintals länder som saknar anständig sjukvård och i vissa fall stöder betalningen för deras tjänster Kubas ekonomi.
Despite appearances, the defunding of USAID is no help to Cuba
People´s World 250311
HÄV BLOCKADEN AV KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
