Terrorism ursäktas när det passar

Trump tillkännagav USAs återgång till en mer aggressiv politik mot Kuba i ett tal i Miami inför jublande veteraner från invasionen i Grisbukten, terrorister av diverse slag, med flera ur extremhögerns skräckkabinett. Trump fick också applåder från de s.k. “dissidenterna” i Kuba, som Vita Huset årligen finansierar med mellan 20 och 30 miljoner dollar.

Efter att under några år ha hamnat i skuggan har dessa “dissidenter” nu kunnat gå på offensiven. Åter får vi höra om “hungerstrejker”, påhejade av Vita Huset och internationella medier.

Ett av dessa medier är Cadena Ser, som tillhör Grupo Prisa (Med spanska dagstidningen El País som flaggskepp). Deras journalist Victoria García driver en propagandakampanj för Jorge Cervantes, medlem av UNPACU, en “dissidentgrupp” som stöder blockaden av Kuba och finansieras från Washington via extremhögern i Miami. I journalistens krönika kan vi läsa groteska och grova anklagelser som att “hans familj vill fördöma övergreppen från en regim som fortsätter att misshandla Damerna i Vitt” och “Castros politiska polis skrämmer och torterar de som höjer rösten.”

Misshandel av Damer i Vitt? Tortyr i Kuba? Var är inspelningarna, fotona, videoupptagningarna? Vad är detta för journalistik som kommer med grova anklagelser utan tillstymmelse till bevis, vars enda vittnesmål kommer från de som arbetar för och betalas av USAs regering?

Varför informerar inte journalisten om vem den s.k. människorättskämpen Jorge Cervantes är? Varför berättar de inte att han dömdes till fängelse för rån 1997? Att han 2011 hamnade i fängelse igen efter våldtäktsförsök?

Men man ska inte bli förvånad över att journalisten Victoria García försvarar sådana personer. Hon är samma journalist som nyligen ansåg att en helikopterpilot, som en del av en påbörjad militärkupp i Venezuela, “skjuter granater på en fest med 80 personer” inte är en terrorist utan en “pilot som gjorde uppror mot regeringen Nicolás Maduro”. Hon nämner inte heller att bland de 80 personerna fanns journalistkollegor till henne. Och hon rättfärdigar detta attentat mot civila för att “Venezuela i praktiken har omvandlats till en diktatur” där “fler än 75 personer dödats av polisen”.

Utan tvekan hade Victoria García suttit i fängelse om hon i sitt eget land, Spanien, hade fått för sig att anklaga landets regering för ett enda av de mord som oppositionen begått. Men när det handlar om Venezuela vet hon att hon har till uppgift att tillskriva regeringen de många morden och lynchningarna, fast de genomförts av den fascistiska oppositionen. Det kan hon göra tack vare den internationella mediecensuren som döljer denna oppositions alla brott.

Vi kan också leka med tanken: om någon kastar några granater på en fest som Victoria Garcías bolag Cadena Ser håller; vad skulle hända då?

Cubainformacion.tv 170706 (med utförliga källhänvisningar i originalet)