USA använder kriminella för att destabilisera Latinamerika. Venezuela, Bolivia, Mexiko
Många rapporter i stora medier har dokumenterat hur den US-amerikanska regeringen har använt knarkbekämpningsmyndigheten Drug Enforcement Administration (DEA) för att spionera på och försöka destabilisera vänsterregeringar i Latinamerika.
DEA:s inblandning har riktats mot Venezuelas president Nicolás Maduro, Bolivias tidigare president Evo Morales och Mexikos president Andrés Manuel López Obrador.
I dessa skandaler har DEA samarbetat med kända kriminella, inklusive narkotikahandlare och penningtvättare, för att genomföra riktade operationer mot vänsterpolitiker.
Venezuela
Associated Press AP avslöjade i februari 2024 att DEA ”skickat hemliga agenter till Venezuela för att i hemlighet spela in och bygga upp konstruerade fall av narkotikahandel mot landets ledning”. Operationen, som går under namnet Operation Money Badger, lanserades 2013 med målet att anklaga högre venezuelanska tjänstemän för korruption.
AP rapporterade att DEA ”godkände annars olagliga banköverföringar via USA-baserade frontföretag och bankkonton”. Man noterade att ”colombianska narkotikahandlare” var inblandade. DEA rekryterade kriminella som sina informatörer. AP skrev: ”DEA Miami Field Divisions grupp 10 rekryterade en dröminformatör: en professionell penningtvättare som anklagades för att ha lurat till sig 800 miljoner dollar från Venezuelas valutasystem genom ett bedrägligt importsystem. Informantens olagliga verksamhet i Venezuela gjorde att han kunde hjälpa DEA att samla in bevis mot huvudmålet för den unilaterala operationen: Jose Vielma, en av Hugo Chávez tidiga anhängare som under sina två decennier i den bolivarianska revolutionens tjänst fick ett antal toppjobb, bland annat som handelsminister och chef för Venezuelas skattemyndighet IRS.”
Venezuelas demokratiskt valda regering har tidigare utvisat DEA, så denna hemliga operation var en tydlig kränkning av Venezuelas suveränitet. Och den amerikanska regeringen erkände själv att dessa aktiviteter stred mot internationell lag, rapporterade AP. AP citerade en tidigare DEA-tjänsteman som tjänstgjort i Venezuela och som skröt: ”Vi gillar inte att säga det offentligt, men vi är faktiskt världens polis”.
Operation Money Badger inleddes under Barack Obamas administration, men utvidgades under president Donald Trump. Trumpadministrationen inledde ett kuppförsök 2019 och pressade länder runt om i världen att erkänna den av USA utsedda kuppledaren Juan Guaidó som Venezuelas så kallade ”interimspresident”, trots att han aldrig hade deltagit i ett presidentval.
USA:s regering införde flera omgångar av hårda sanktioner och ett ekonomiskt embargo mot Venezuela, vilket ödelade landets oljeindustri och gjorde att Caracas inte fick de exportintäkter man behövde för att finansiera sociala program och den utländska valuta man behövde för att stabilisera sin nationella valuta, vilket drev på hyperinflationen.
År 2020 stödde den amerikanska regeringen ett invasionsförsök i Venezuela. Attacken, känd som Operation Gideon, leddes av två före detta kommandosoldater från den amerikanska armén. En av de främsta venezuelanska kuppmakarna som var inblandade i den misslyckade invasionen avslöjade senare att de hade varit i kontakt med CIA och andra amerikanska regeringsorgan. Den misslyckade invasionen övervakades av ett amerikanskt privat säkerhetsföretag vid namn Silvercorp, som var baserat i Florida och leddes av Jordan Goudreau, en före detta kommandosoldat från U.S. Army Green Beret. Goudreau hade ansvarat för säkerheten vid Donald Trumps valmöten. Och han träffade amerikanska regeringstjänstemän på Trumps golfbana i Doral, Florida, för att diskutera planerna på att invadera Venezuela. Trump å sin sida skröt om att han försökt ”ta över” Venezuela och plundra dess enorma oljereserver. Vid ett republikanskt partikonvent 2023 sade Trump: ”När jag slutade var Venezuela redo att kollapsa. Vi skulle ha tagit över det; vi skulle ha kommit åt all olja”.
Trumps neokonservativa nationella säkerhetsrådgivare, John Bolton, skröt också i en intervju med CNN 2022 om att han ”hjälpt till att planera statskupper” i Venezuela och ”andra platser”.
Under tiden anklagades den USA-stödda kuppledaren Juan Guaidó och hans medbrottslingar allmänt för extrem korruption. Till och med Guaidós tidigare anhängare i Venezuelas högeropposition vände sig mot honom och anklagade Guaidó och hans allierade för att ha spenderat enorma summor av humanitära biståndspengar på dyra nattklubbar, prostituerade, hotell, bilar, kläder, mat och alkohol. Guaidós kuppmakare använde också offentliga tillgångar som USA, Storbritannien och EU stulit från Venezuelas regering och folk för att betala sina enorma rättegångskostnader.
Bolivia
Venezuela var långt ifrån det enda land i Latinamerika som DEA inriktade sig på att destabilisera. År 2008 utvisade Bolivias demokratiskt valde socialistiske president, Evo Morales, DEA ur landet.
Morales var den förste presidenten som tillhörde ursprungsbefolkningen i ett land där majoriteten av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningen. Han anklagade DEA-agenter för att ha spionerat på hans regering och samarbetat med våldsamma högeroppositionsgrupper.
”Det fanns DEA-agenter som bedrev politiskt spionage … och finansierade kriminella grupper så att de kunde agera mot myndigheter, till och med presidenten”, sade Morales i kommentarer som rapporterades av Reuters. Vid den tidpunkten avvisade amerikanska tjänstemän Morales anklagelser som en galen konspirationsteori.
Men 2015 avslöjade Huffington Post att DEA-agenter i själva verket hade spionerat på Morales och den bolivianska regeringen, som en del av en hemlig operation som kallades ”Operation Naked King”.
För att rättfärdiga sin inblandning anklagade DEA lögnaktigt Morales för att stödja narkotikahandeln, eftersom han legaliserat produktionen av koka, en växt som kan användas för andra ändamål än narkotika, t.ex. i teer och läkemedel. Många fattiga jordbrukare, särskilt i de områden där ursprungsbefolkningen är i majoritet och som Morales kom från och representerade, var beroende av kokaproduktion.
Vice News rapporterade 2016 att efter att Morales legaliserat koka ”finns det mindre våld, mindre kokain och ännu mindre koka i Bolivia än det fanns tidigare”. Morales kritiserade DEA:s dubbelmoral och noterade att DEA köpte 45.000 kilo koka 1992.
”Under vår regering applåderades och erkändes modellen för kampen mot narkotikahandel av FN och EU”, twittrade Morales 2020.
År 2019 störtades Morales i en våldsam statskupp. Med USA:s stöd kom en icke vald högerextrem regim till makten, som leddes av kristna extremister som systematiskt diskriminerade Bolivias ursprungsbefolkning. Bolivias USA-stödda kuppregim försökte också privatisera den sydamerikanska nationens enorma litiumreserver. Bolivia är en av världens främsta producenter av litium, ett viktigt material för batteriproduktion.
”Nu underkastar de sig CIA och DEA för att gynna USA:s geopolitiska intressen”, tillade Morales och fördömde den dåvarande regeringen med den icke valda extremhögerledaren Jeanine Áñez för ”underkastelse” och ”korruption”.
När en Twitter-användare 2020 kritiserade miljardären och Teslas VD Elon Musk för hans stöd till kuppen i Bolivia svarade oligarken: ”Vi kommer att kuppa vem vi vill! Acceptera det”.
År 2021 sade Morales att ”för CIA och DEA är det så kallade ’kriget mot droger’ en ursäkt för att attackera progressiva och antiimperialistiska regeringar. Det är en täckmantel för deras geopolitiska intressen”.
Den tidigare bolivianske ledaren, som blev spionerad på och utsatt för en riktad operation av DEA, pekade på en liknande skandal som hade avslöjats i Mexiko.
Mexiko
I januari i år publicerade det amerikanska medieföretaget ProPublica en artikel där man utan konkreta bevis påstod att allierade till Mexikos president Andrés Manuel López Obrador (AMLO) hade tagit emot pengar från drogkarteller för att hjälpa honom att vinna presidentvalet 2006.
I rapporten konstaterades att ”utredningen inte kunde fastställa om López Obrador sanktionerade eller ens kände till de rapporterade donationerna från narkotikahandlarna”.
AMLO vann senare valet 2018 och har sedan dess varit en av de mest populära presidenterna i världen, med fem års regeringsinnehav och konsekvent stöd från cirka två tredjedelar av den mexikanska befolkningen, enligt det USA-baserade företaget Morning Consult.
AMLO kallade ProPublica-artikeln för ”förtal” och ”propaganda” och menade att den syftade till att påverka det kommande valet i Mexiko 2024. Kandidaten Claudia Sheinbaum, från AMLO:s vänsterparti Morena, leder med stor marginal i alla opinionsundersökningar.
ProPublica-artikeln innehöll inga konkreta bevis, bara insinuationer som försökte koppla AMLO till organiserad brottslighet. Men den avslöjade att 2011, inför valet i Mexiko 2012, ”föreslog DEA-agenter en operation där de skulle erbjuda 5 miljoner dollar i förmodade narkotikapengar till agenter som arbetade med López Obradors andra presidentkampanj”.
Det vill säga att DEA på ett flagrant sätt blandade sig i Mexikos inrikespolitik för att skada vänsterkandidaten när presidentvalet närmade sig.
ProPublica medgav också att amerikanska ”tjänstemän vid justitiedepartementet lade ned utredningen, delvis på grund av oro för att även ett framgångsrikt åtal skulle ses av mexikanerna som en oerhörd amerikansk inblandning i deras politik”.
Den Mexiko-baserade amerikanska journalisten Kurt Hackbarth noterade att ”det enda verkliga avslöjandet i veckans ProPublica är DEA:s komplott för att sätta dit AMLO-kampanjen inför valet 2012”.
”Till skillnad från Russiagate är det här ett verkligt försök att ingripa i ett utländskt val, som man fritt erkänt”, tillade han.
I en uppföljande Twitter-tråd betonade Hackbarth, ”Låt oss ta en sekund och uppskatta konsekvenserna av detta. Vid exakt samma tidpunkt som president Felipe Calderóns säkerhetsminister Genero García Luna samarbetade med Sinaloakartellen – vilket DEA varken såg eller brydde sig om – fokuserade de istället på denna dumma sting-op mot AMLO”.
Calderón, en konservativ före detta president från Mexikos högerorienterade PAN-parti, var en nära allierad till USA och fick därför inga allvarliga konsekvenser för sina dokumenterade kopplingar till narkotikakarteller.
AMLO, å andra sidan, är en oberoende vänsterledare som rutinmässigt har kritiserat USA för att kränka hans lands suveränitet.
År 2023 skickade den mexikanske presidenten ett brev till Joe Bidens administration där han formellt fördömde USA:s ”interventionism” i hans land. AMLO påpekade särskilt att USAID finansierade högerinriktade oppositionsgrupper.
I ett annat tal samma år fördömde AMLO utrikesdepartementets kritik som hycklande ”inblandning” och sade: ”Det finns mer demokrati idag i Mexiko än i USA… för här styr folket, och där styr oligarkin”.
AMLO höll också ett stort möte där han fördömde republikanska kongressledamöter som har uppmanat den amerikanska militären att invadera sitt södra grannland. Samtidigt som AMLO hedrade den mexikanska statens nationalisering av landets stora olje- och litiumreserver förklarade han: ”Mexiko är ett självständigt och fritt land, inte en amerikansk koloni eller protektorat!”
Alliance for Global Justice, AFGJ, Ben Norton 240206 (ZT)
Exposed: US DEA used criminals to spy on, destabilize Venezuela, Mexico, Bolivia
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
