Kubas UD fördömer på det mest energiska sätt den nya eskalerade aggressionen från USA gentemot Kuba.
Genom att börja tillämpa Kapitel III i Helms-Burtonlagen, något som aldrig gjorts tidigare, eskalerar USA aggressiviteten mot Kuba. Men tillämpningen påverkar också många av USA:s allierade som har investeringar i Kuba. Det gäller i stor utsträckning Kanada och Spanien, men också alla utländska företag som har intressen i Kuba. Ska EU, Kanada och andra ännu en gång vika sig för USA:s maktfullkomlighet och angrepp på deras intressen?
USA:s UD tillkännagav idag beslutet att från 19 mars tillåta tillämpning av Kapitel III av Helms-Burtonlagen enligt vilken juridiska krav kan framföras i domstolar i USA riktade enbart mot kubanska företag på en godtycklig och laglig lista som USA:s regering tagit fram. Syftet är att ytterligare skärpa blockaden och utsträcka de extraterritoriella effekterna, samt att förbjuda USA-medborgare från att genomföra finansiella transaktioner med de utpekade enheterna.
I USA:s UD:s tillkännagivande sägs också att man enbart i 30 dagar skjuter upp möjligheten att starta juridiska processer mot kubanska eller utländska enheter med kommersiella eller ekonomiska förbindelser med Kuba.
Sedan Helms-Burtonlagen trädde i kraft 1996 har USA försökt utsträcka den ekonomiska blockaden och göra den allomfattande genom brutala och olagliga påtryckningar mot andra länder, deras regeringar och deras företag. USA driver på för att kväva den kubanska ekonomin och öka bristerna för befolkningen med syftet att kunna påtvinga Kuba en regering som följer USA:s intressen.
Genom sina olagliga krav, som strider mot Internationell Rätt, har Helms-Burton och blockaden framkallat ett universellt fördömande som upprepats gång på gång under snart tre årtionden. Det har gjorts i de viktigaste regionala och internationella organisationer. Det senaste exemplet är FN:s Generalförsamling som 1:a november 2018 genomförde tio omröstningar i följd och i vilka USA:s regering var totalt isolerad.
Helms-Burtonlagens Kapitel III syftar till att störta den revolutionära regeringen och därefter sätta Kuba under förmyndarskap av USA och slutligen etablera en kontrarevolutionär regering som lyder USA. Den skulle ha som uppgift att återlämna eller betala de gamla ägarna till alla egendomar som krävs av dessa eller deras avkomma, oavsett om de var USA-medborgare eller inte vid nationaliseringen. Under hela denna tid ska den ekonomiska blockaden vara i full kraft.
Det skulle betyda att kubanerna skulle tvingas att återlämna, återställa eller betala de som kräver det. Bostäderna där de bor, marken där de byggt sina samhällen, jordbruksmarken där de odlar och producerar, skolan där barnen utbildas, sjukhusen och vårdcentralerna där medborgarna får sin hälsovård, arbetsplatserna, affärsverksamhet, liksom el-, vatten och kommunikationer som befolkningen idag har tillgång till.
Det är krav som bara kan ställas bland sådana som ser Kuba som en koloni som de äger. Enligt Helms-Burton kan den ekonomiska blockaden bara hävas när ovanstående är uppfyllt.
Denna lag vilar på två fundamentala lögner: uppfattningen att nationaliseringarna som genomfördes kort efter revolutionens seger var olagliga eller orimliga, och att Kuba skulle utgöra ett hot mot USA:s nationella säkerhet.
Nationaliseringarna i Kuba genomfördes i enlighet med lagarna, i strikt iakttagande av Grundlagen och i enlighet med Internationell Rätt. Alla nationaliseringar innehöll processer för rättvis kompensation, något som USA:s regering vägrade överväga. Kuba uppnådde, och genomförde avtal om kompensation med andra nationer som hade investeringar i landet; Spanien, Schweiz, Kanada, Storbritannien, Tyskland och Frankrike.
Det verkliga hotet mot fred och säkerhet i regionen är de uttalanden och oansvariga handlingar som USA:s regering genomför, liksom de destabiliserande planerna mot Latinamerika och Karibien i den deklarerade ivern att påtvinga Monroedoktrinen.
Lagen om Bekräftelse av den Kubanska Värdigheten och Oberoendet från 24 december 1996 slår fast att Helms-Brutonlagen är olaglig, inte är tillämpbar och inte har någon som helst juridisk giltighet. Den ger ingen giltighet till krav enligt Helms-Burton, varken från personer eller juridiska enheter.
Som lagen anger så är krav på kompensation för nationaliserade egendomar något som kan vara del i en process av förhandlingar baserade på jämbördighet och ömsesidig respekt mellan regeringarna i Kuba och USA, då man ”tillsammans undersökt skadestånd som det kubanska folket och staten har rätt till på grund av de skador och orättvisor som orsakats av blockaden och alla typer av aggression för vilka ansvaret ligger på USA:s regering.” Lagen anger dessutom att alla framtida eventuella förhandlingar exkluderar det som anges i Helms-Burtonlagen och som skadar andra.
Den kubanska regeringen upprepar att alla garantier för utländska partners och företag med investeringar och gemensamma projekt i Kuba kvarstår. Den kubanska Grundlagen, som bekräftades med överväldigande majoritet 24 februari 2019, erkänner i artikel 29 dessa garantier som innefattas i Lagen om Utländska Investeringar No.118 från 29 mars 2014.
Beslutet idag utgör ytterligare hinder för våra mål till utveckling och ekonomiska framsteg. Men USA kommer att fortsätta att misslyckas med sitt centrala mål att med våld undertrycka det kubanska folkets självständighet och vår beslutsamhet att bygga socialismen. Uppfattningen hos majoriteten av kubaner och USA-medborgare kvarstår att de är för bättre förbindelser, utveckling och en civiliserad samt respektfull samlevnad.
Havanna 20190304
Declaración del Minrex: Firme rechazo de Cuba a la nueva escalada agresiva de EE.UU.
Trump planerar att skärpa blockaden mot Kuba
Bloomberg rapporterar att Trumpadministrationen överväger att avstå från att driva igenom Kapitel III av Helms-Burton lagarna, åtminstone delvis. Beslutet kommer otvivelaktigt att ha betydelse på världshandel och affärer. Att för första gången tillämpa Kapiter III skulle tillåta rättegångar i USA för ”trafficking i konfiskerad egendom” i Kuba. Bloomberg skriver att Trumpadministrationen överväger att aktivera Kapitel III som ett sätt att neutralisera Kubas strategiska partnerskap med regeringen Nicolas Maduro i Venezuela. Men ett sådant beslut skulle också påverka utländska företag och fjärma USA-allierade som Kanada, Mexiko och EU, som har företag med miljardinvesteringar i Kuba.
Bloomberg rapporterar att administrationen också överväger andra åtgärder för att öka pressen på Kuba. I det innefattas en översyn av alla affärstillstånd, sanktioner riktade mot myndighetspersoner i Kuba som tros vara aktiva i Venezuela, att åter sätta upp Kuba på listan över stater som sägs stödja terrorism och återupprättande av programmet för att förmå desertering bland kubanska läkare som arbetar utomlands.
Cuba Central Team (USA) 190301 (nedkortad)
