USA försöker stoppa Kina i Latinamerika
Det gäller ”att stoppa den kinesiska expansionen i regionen”, som general Laura Richardson, chef för det ökända Southern Command, förklarade för alla under sina uppvaktnings- eller återerövringsbesök i latinamerikanska huvudstäder, eller med små grupper av högt uppsatta officerare i hemliga eller offentliga amerikanska militära enklaver i avlägsna delar av kontinenten.
De som lyssnar till yankigeneralens tal är utexaminerade från USAs militära skolor, arvtagare till diktaturer, till Condorplanen, ibland kuppmakare, medhjälpare till installation av lagliga eller hemliga militära USA-intressen eller baser, och smörjs alltid med fraser om gamla och falska brödraskap mellan arméer och löften om miljonbistånd, ”vitala” idag för att stävja det icke-amerikanska hotet mot regionen.
Nyligen avslöjade en kommentator i The New York Times en del av den ”återhämtande” underströmmen i USAs nya strategier för att ta över marknader och geopolitiska områden och tränga undan Kina i Costa Rica, Dominikanska republiken eller Panama, när det gäller produktionen av ny informations- och kommunikationsteknik.
”Vi kan inte klandra våra latinamerikanska vänner för att de vänder sig till Kina för investeringar som vi inte kan erbjuda dem. Medan vi varit på annat håll och försökt styra världen har vi blivit utkonkurrerade från vår egen hemisfär.”
Men har USA verkligen varit så långt från militär kontroll i Latinamerika, eller är Kina, Ryssland och Washingtons övriga fiender bara dagens förevändningar för att utöka och stärka sina baser i regionen?
I slutet av 2022 hade USA 12 militärbaser i Panama, 12 i Puerto Rico, nio i Colombia, åtta i Peru, tre i Honduras, två i Paraguay, samt anläggningar av denna typ i Aruba, Costa Rica och El Salvador, enligt en artikel på den chilenska webbplatsen BBCL, publicerad den 20 april.
Källan tillägger att i Colombia är flygbasen Palanquero ett operativt centrum ”för narkotikabekämpning och humanitär hjälp”. I Honduras stöder flygbasen Soto Cano, även känd som Palmerola, gemensamma operationer i hela regionen. Marinbasen i Guantánamobukten på Kuba är USAs äldsta militärbas i utlandet, som USA beslagtog med våld 1898 och upprätthåller mot kubanernas vilja.
Detta är den kända delen i Latinamerika av USAs totalt 800 militärbaser i mer än 70 länder runt om i världen 2021, enligt uppgifter från American University i Washington. USAs militär förvaltar en global portfölj bestående av mer än 568 000 tillgångar (byggnader och infrastruktur) belägna på 4 800 platser runt om i världen.
Utvidgning söderut
Under det kontroversiella besöket i Argentina av chefen för Sydkommandot i början av april vägrade guvernören i provinsen Tierra del Fuego [Eldslandet], Gustavo Melella, att ta emot henne och betraktade henne offentligt som en ”persona non grata”, samtidigt som besöket väckte protester från sektorer som är misstänksamma mot Vita husets avsikter i regionen. Guvernören i den sydligaste provinsen tog inte emot Richardson eller hennes följe eftersom han ansåg att hon var ”medskyldig” till den brittiska ockupationen av Malvinas [Falklandsöarna].
”(USAs) ambassad ville gärna att vi skulle ta emot henne, men vi har varit mycket tydliga med att så länge USAs Sydkommando deltar i brittiska manövrer i Sydatlanten kommer vi inte att ta emot henne. Vi har inte gjort det tidigare och vi kommer inte att göra det nu heller, det är mitt svar”, förklarade Melella.
”Den som bistår Storbritanniens invasion av vårt territorium blir medskyldig, och det vi har bett ambassadens representanter att göra är att begrunda.”
Men Argentinas president själv, Vita husets nya bricka i den globala antikommunistiska strategin och återkoloniseringen av Vårt Amerika, har i samband med detta besök tillkännagivit möjligheten att öppna en US-amerikansk militärbas i detta sydligaste territorium, ”porten” till Antarktis. Det som ett förmodat ”första steg” till att återta Malvinas, samtidigt som han försvarar stärkandet av de nära banden med Washington och ber att få ansluta sig till Natos strukturer som en ”global partner”.
I Ecuador försäkrade president Daniel Noboa, efter händelser med extremt våld och osäkerhet i januari, att USAs myndigheter är villiga att samarbeta i hans ”krig” mot brottsligheten. Noboas ord kom efter möten med tidigare USA-senatorn Christopher Dodd och med Richardson.
Några dagar senare kom indikationer på närmande mellan de båda ländernas underrättelse- och försvarstjänster, nyheter om eventuella nya US-amerikanska militärbaser. Det följdes av det internationellt fördömda olagliga intrånget av de ecuadorianska myndigheterna på Mexikos ambassad, där de bröt mot internationell rätt och diplomatisk immunitet.
Bakom den antikinesiska muren finns kanonbåtarna som nu blivit hangarfartyg med förintande obemannade flygplan som, i stället för att stjäla bananplantager och oljefyndigheter, försöker återta kontrollen över litium, stora färskvattenkällor och geostrategiska områden för nya militärbaser.
De gamla nyliberala metoderna är tillbaka, med nya diktatorer från 2000-talet, kopplade till de värsta orsakerna till och paradigmerna för den nyfascism som tävlar om presidentskapet i USA och europeiska nationer.
Francisco Arias Fernández, Granma 240430 / cv
Los nuevos pretextos
