USA:s blockad skadar patienter i båda länderna
Blockaden av Kuba begränsar landets möjligheter att dela med sig av sina vetenskapliga och tekniska framsteg till resten av världen.
Forskare på Kuba anser att de genombrott de gjort inom hälso- och sjukvården och tekniksektorn bör användas för att rädda och förbättra liv utanför landets gränser. Därför har önationen utvecklat viktiga vetenskapliga och medicinska partnerskap med organisationer och regeringar över hela världen, bland annat med dem i Mexiko, Palestina, Angola, Colombia, Iran och Brasilien. Sådana samarbeten är dock svåra på grund av den blockad som USA har infört mot Kuba och som nu har funnits i sex decennier.
Vid en konferens, ”Building Our Future”, som hölls i Havanna i november 2022 och som samlade ungdomar från Kuba och USA, konstaterade forskare vid det kubanska Centrum för molekylär immunologi (CIM) under en presentation att blockaden skadar även USAs folk. Genom att häva sanktionerna mot Kuba skulle USAs befolkning kunna få tillgång till livräddande behandlingar som utvecklas på Kuba, särskilt mot sjukdomar som diabetes, som varje år drabbar framförallt arbetarklassamhällen.
Ett botemedel mot diabetesfot
Kubanska forskare har utvecklat både ett vaccin mot lungcancer och en banbrytande diabetesbehandling. Den nya diabetesbehandlingen, Heberprot-P, som utvecklats av det kubanska Centrum för genteknik och bioteknologi (CIGB), kan minska antalet amputeringar hos personer med diabetiska fotsår med mer än fyra gånger. Läkemedlet innehåller en rekombinant mänsklig epidermal tillväxtfaktor som, när den injiceras i ett fotsår, påskyndar läkningsprocessen och därmed minskar de diabetesrelaterade amputationerna. Trots att läkemedlet har varit registrerat på Kuba sedan 2006 och sedan dess i flera andra länder, kan människor i USA inte få tillgång till Heberprot-P.
Diabetes var den åttonde vanligaste dödsorsaken i USA 2020, enligt Centers for Disease Control and Prevention, och över 100 000 patienter dog under det året. ”Fotsår är bland de vanligaste komplikationerna hos patienter som har diabetes”, vilket kan eskalera till amputationer av nedre extremiteter, enligt en rapport i National Center for Biotechnology Information. Varje år utförs cirka 73 000 ”icke-traumatiska amputationer av nedre extremiteter” på personer som har diabetes i USA. Dessa amputationer sker i oproportionerligt hög grad beroende på patientens etniska ursprung och är mycket vanligare bland svarta och bruna personer som lider av diabetes. Många pekar på ekonomiska skillnaderna och systemisk medicinsk rasism som orsak till detta.
”Om du går in i afroamerikanska låginkomstområden är det en krigszon… Du ser människor som tar sig fram i rullstol”, säger dr Dean Schillinger, professor i medicin vid University of California-San Francisco, till KHN. Enligt KHNs artikel ”anses amputationer vara en ’mega-diskriminering’ och överträffar nästan alla andra hälsoskillnader efter ras och etnicitet”.
Den förväntade livslängden för en patient med postdiabetisk amputation av nedre extremiteterna är avsevärt förkortad, enligt olika rapporter. ”Patienter med diabetesrelaterade amputationer har en hög risk för dödlighet, med en femårig överlevnad på 40-48 procent oavsett bakomliggande orsak till amputationen.” Heberprot-P skulle kunna hjälpa tiotusentals patienter att undvika sådana amputationer, men på grund av blockaden kan USAs patienter inte få tillgång till denna behandling. Människor i USA har ett stort intresse av att avveckla USAs blockad mot Kuba.
”Så fem år [efter amputation], är det det längsta man kan leva, och vi förhindrar att det händer”, sade Rydell Alvarez Arzola, forskare vid CIM, i en presentation som gavs till US-amerikanska och kubanska ungdomar under konferensen i Havanna. ”Och det är också något som skulle kunna föra båda våra folk samman för att kämpa … för att avskaffa [blockaden].”
Kubansk hälsovård under blockad
En av Kubas kanske stoltaste bedrifter är ett världsberömt hälsovårdssystem som har blomstrat trots ekonomisk förödelse och en 60 år lång blockad.
Efter att Kubas främsta handelspartner, Sovjetunionen, föll 1991 fick ön uppleva en minskning av BNP med 35 procent på tre år, ständiga strömavbrott och ett kraftigt minskat kaloriintag. Men trots dessa överväldigande utmaningar har Kuba aldrig tvekat i sitt engagemang för att tillhandahålla allmän hälso- och sjukvård. Universell hälsovård, eller tillgång till gratis och kvalitativ hälsovård för alla, är ett långvarigt krav från folkrörelser i USA som aldrig har genomförts, till stor del på grund av hälsovårdsindustrins vinstdrivande modell och enorma företagsintressen i sektorn.
Medan andra länder införde nyliberala åtstramningsåtgärder som drastiskt minskade samhällsservicen under 1980- och 1990-talen, ökade Kubas offentliga utgifter för hälsovård med 13 procent mellan 1990 och 1994. Kuba höjde framgångsrikt läkartätheten till en läkare per 202 invånare i mitten av 1990-talet, jämfört med USAs en läkare per 300 personer, enligt en folkräkning från 2004.
När blockaden nu går in i sitt sjunde årtionde upprätthåller Kuba inte bara en allmän hälso- och sjukvård utan fortsätter också att ligga i framkant när det gäller den vetenskapliga utvecklingen i världen.
Detta var tydligt under covid-19-krisen. Kuba, som på grund av USAs blockad inte kunde köpa vacciner som utvecklats av USAs läkemedelsföretag, tog fram fem egna vacciner. Nationen uppnådde inte bara sitt mål att skapa ett av de mest effektiva covid-19-vaccinerna utan inledde också den första massvaccinationen mot covid-19 för barn från två till 18 år i september 2021.
Att utan begränsningar dela med sig av kunskap
Trots sina framgångar står den kubanska hälso- och sjukvården fortfarande inför allvarliga och livshotande begränsningar på grund av den ekonomiska blockaden. CIM har till exempel kämpat för att hitta internationella företag som är villiga att utföra livsviktiga tjänster åt dem. Claudia Plasencia, en forskare vid CIM, förklarade under konferensen att CIM hade undertecknat ett kontrakt med ett tyskt företag som sysslar med gensyntes, men att detta senare drog sig ur eftersom det hade undertecknat ett nytt kontrakt med ett USA-företag. ”De kunde inte fortsätta att behandla våra prover, de kunde inte fortsätta att göra affärer med Kuba”, sade Plasencia.
Arzola förklarade hur det är praktiskt taget omöjligt att köpa topputrustning på grund av handelsrestriktioner. ”En flödescytometer är en maskin som kostar en kvarts miljon dollar… även om mitt labb har pengar kan jag inte köpa världens bästa maskin, som kommer från USA, det vet alla”, sade han. Även om CIM skulle köpa en sådan maskin från en tredje part kan man inte utnyttja reparationstjänster från USA. ”Jag kan inte köpa dessa maskiner även om jag har pengar, för jag skulle inte kunna reparera dem. Man kan inte spendera en kvarts miljon dollar var sjätte månad [för att köpa en ny maskin] … även om du vet att denna [maskin] är den bästa för dina patienter.”
Jag talade med Marianniz Díaz, en ung kvinnlig forskare vid CIM. På frågan om vad vi i USA kan göra för att hjälpa CIMs forskare var hennes svar enkelt: ”Det viktigaste ni kan göra är att undanröja blockaden.”
”Jag skulle vilja att vi hade ett utbyte utan restriktioner, så att vi [Kuba och USA] kan dela med oss av vår vetenskap, våra produkter och vår kunskap”, sade hon.
Natalia Marques, 230124 /cv
The US blockade of Cuba hurts medical patients in both countries
Natalia Marques är skribent på Peoples Dispatch, organisatör och grafisk designer baserad i New York.
Den här artikeln producerades i samarbete mellan Peoples Dispatch och Globetrotter.
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
