Vad säger de kubanska läkarna själva?

Kubansk läkare på den fattiga latinamerikanska landsbygden

Samtal med kubanska läkare . Hälsovårdsarbetare av övertygelse.

2004 fick Dr. José Armando Villamarin uppdraget att bli chef för Kubas medicinska brigad i Namibia. Kubanska hälsovårdsarbetare kom till landet redan 1975 tillsammans med kubanska soldater. Militären hade kommit för att hjälpa befrielserörelsen SWAPO i kampen för att befria Namibia från Sydafrikas apartheidregim. Dr Armando Villamarin, en vänlig man med en glimt i ögat, berättar för mig hur mycket han har gillat sitt arbete. Inte bara under tiden i Namibia, som varade till 2007, men också – förvånansvärt nog – i USA.

Jag blev överraskad. Jag hade ingen aning om att kubanska hälsovårdsarbetare tjänstgjort i USA, ett land som sedan den kubanska revolutionen 1959 försökt att störta landets regering. 2005 var Dr Villamarin i Havanna för ett årligt möte med cheferna för Kubas medicinska brigader. Det var när orkanen Katrina drog genom New Orleans, förstörde staden och satte södra halvan av Louisiana och andra delar av bukten i allvarlig fara. Kuba erbjöd sig att skicka sina medicinska brigader för att hjälpa sin granne i norr. Men president Bush vägrade. Fidel Castro uppmanade till bildandet av Henry Reeves Internationella Medicinska Läkarbrigader. Dr. Villamarins medicinska team i Namibia blev en del av denna nya brigad.

Om nu Bush sa nej, hur hamnade då Dr Villamarin i USA? 2017, på initiativ av Congressional Black Caucus, [den afroamerikanska gruppen i Kongressen] reste medlemmar i brigaden, inklusive Dr Villamarin, till Chicago för att studera och bekämpa den höga barnadödligheten. Barnadödligheten bland afroamerikaner i USA var 11,7 per 1 000 födda 2018, medan siffran var 6 per 1 000 för vita. I Kuba var barnadödligheten vid denna tid 5,1 per 1 000. Dr Villamarin berättar att han var chockad av vad han såg. Han och hans kollegor försökte göra det bästa de kunde, men de var bara i Chicago i fem månader och det var inte tillräckligt lång tid för att göra skillnad.

USA:s regering har fortsatt att attackera den kubanska medicinska internationalismen och kommer med vilda och nedsättande anklagelser mot hälsovårdsarbetarna. Storbritanniens tidigare ambassadör i Havanna, Paul Hare som nu undervisar i USA, sa nyligen till Reuters att USA är ”nästan totalt isolerad” när det gäller dess Kubapolitik. Varje år sedan 1992 har FN:s Generalförsamling röstat för ett slut på USA:s embargo mot ön. 2019 var det 187 länder som krävde att den skulle upphöra. USA fick stöd av Brasilien och Israel.

Dr. Daymarelis Ortega, chef för Henry Reevebrigaden i Barbados, sa till mig att hennes arbete ger henne en ”enorm stolthet”. ”Jag sökte av egen vilja för att bli del av brigaden, inte som en slav eller exploaterad person. Jag är en kämpe för livet, för fred och för mänskligt välbefinnande.”. Dr. Ortega Rodriguez, vars ansikte lyses upp av ett leende medan hon pratar, svarar på en av de mest bisarra anklagelserna: att den kubanska regeringen behandlar sina läkare som ”slavar”.

I juni 2019 kallade USA-senatorn Marco Rubio den kubanska internationalismen för ”modernt slaveri.” Tillsammans med senatorerna Ted Cruz och Rick Scott lanserade de ett lagförslag, ”Skär ner vinsterna till den kubanska regimen” 2020, som riktar in sig på de länder som tar emot bistånd av kubanska läkare. Barbados hälsovårdsminister, Jeffrey Bostic, svarade: ”Barbados är ett självständigt land och vi fattar beslut utifrån landets intressen, precis som andra länder, stora som små. Vi har engagerat sjuksköterskor från Kuba och vi tänker inte ge vika på grund av påtryckningar från något annat land.”

Dr. Rodriguez sitter på en soffa i Barbados tillsammans med sjuksköterskan Yandy Perez som ingår i brigaden. De berättar om vad de gör i Barbados samt vad de gjorde tidigare. Nu är båda mitt uppe i kampen mot Covid-19. Pérez har arbetat i Vietnam medan Rodriguez varit i staden Bobo-Dioulasso i Burkina Faso och i Antigua. ”Varför tillbringar ni åratal utanför Kuba”, frågar jag dem. ”Vi gör det av övertygelse, av solidaritet. Vi gör det med hjärtat.”

Dr. Jany Cabrera har varit läkare sedan 2012 och barnläkare sedan 2016. Hon pratar med mig från Belize där hon är på sitt första utlandsuppdrag. Hon har en fyraårig dotter som bor i Santiago de Cuba. Hennes röst är bruten när hon berättar att dottern fyller år om några dagar, men säger: ”Jag beslutade att jag ville vara del i den här brigaden och det är ärofullt att arbeta för världen. Tro mig, mitt val gör mig stolt över att vara kuban.”

I år fyller Henry Reevebrigaderna 15 år av arbete, även om Kubas medicinska internationalism går tillbaka till 1960. Jag har haft kontakt med läkare som Dr Arronte Villamarin och Cabrera Paumier under årens lopp och blivit överväldigad över deras engagemang för hälsovård och kärlek till mäniskorna. Men det är viktigt att komma ihåg att de också är människor med liv som hänger samman med deras internationalism.

Dr Cabrera Paumiers dotter är stolt över sin mor. Det är också dr Rodriguez´ son, som spelar trombon på en teater i Havanna. Det är också dr Arronte Villamarins barn. En son är odontolog och en dotter pluggar till läkare. Det är inte lätt att vara borta från familjen men var och en av dessa hälsovårdsarbetare anser att det är värt det. ”Jag har kommit till Belize för att hjälpa folk att göra det bästa möjliga för sitt eget land”, sa dr Cabrera Paumier till mig.

Monthly Review 200923

Medical workers of conviction: Speaking to Cuban doctors who heal the world

Medical workers of conviction: Speaking to Cuban doctors who heal the world

KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!

Under pandemin skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död. 

Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer, samt från vanligt folk på ett slut på blockaden. Likaså växer kravet, inte minst i länder där de kubanska medicinska läkarbrigaderna arbetar, att Henry Reevebrigaderna ska tilldelas Nobels Fredspris 2021! Hjälp till att öka trycket på USA!

Bli en del av denna solidaritetsrörelse!        

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Fredspriset: SKRIV DITT NAMN MED UPPMANINGEN ATT NOBELS FREDSPRIS 2021 SKA TILLDELAS DE KUBANSKA MEDICINSKA LÄKARBRIGADERNA, HENRY REEVE!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

Bort med blockaden: SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

Ekonomiskt bidrag: OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72