Venezuelas Maduro bekräftar att det inte blir några tidigarelagda val.
Regeringen skärper sin hållning mot kraven från USA och EU.
”Vi bryr oss inte om vad imperialismen eller oligarkerna tycker om Venezuelas politiska, sociala och ekonomiska liv”, sade Maduro.
Venezuelas president Nicolás Maduro bekräftade att landet kommer att hålla det konstitutionellt föreskrivna presidentvalet 2024 som planerat och avvisade kraven på förtida val från Bryssel, Washington och oppositionen.
”Jag bryr mig inte om vad imperialismen, högern eller Europa tycker om den venezuelanska demokratiska processen”, förklarade Maduro i en radiointervju på lördagen.
Den venezuelanske presidentens ändrade tonläge markerar ett avsteg från hans regerings tidigare hållning, som strävat efter ett mer samarbetsvilligt förhållande i valfrågor med institutioner som EU.
”Våra förväntningar är desamma som alltid. Vi bryr oss inte om vad imperialismen eller oligarkerna tycker om det politiska, sociala, institutionella, kulturella och ekonomiska livet i Venezuela. Det spelar ingen roll för oss om de gör ett uttalande eller inte, om de erkänner resultatet eller inte”, tillade den venezuelanske ledaren. Washington och USA-stödda oppositionella krafter har konsekvent uttalat ogrundade påståenden om ”valfusk” för att inte erkänna tidigare valresultat.
Presidentvalet ska hållas 2024 enligt den venezuelanska konstitutionen, och segraren ska svära eden den 10 januari 2025. I februari lade ett antal venezuelanska oppositionspartier fram en färdplan för att hålla primärval i oktober för att välja sin presidentkandidat.
Vid Venezuelas senaste val, där det styrande Socialistpartiet säkrade en överväldigande seger, fanns 136 observatörer från Europeiska unionen. Det var första gången sedan 2005 som EU skickade observatörer till landet.
I EUs rapport drogs slutsatsen att ”den venezuelanska rättsliga ramen för valen överensstämmer med de flesta grundläggande internationella normer för val”, men det hävdades ändå att ”strukturella brister” kvarstod. Brysseldelegationen gjorde inte mycket för att stoppa Washingtons fördömande av valet 2021 och inte heller för att stoppa en våg av negativ pressbevakning av resultatet där processen betecknades som ”bristfällig”.
Trots att förbindelserna mellan Venezuela och vissa EU-medlemsstater som Frankrike och Spanien tinade upp, ledde EU-rapporten inte heller till några sanktionslättnader, vilket är Venezuelas främsta krav.
Venezuela har stått under ett omfattande sanktionssystem som först infördes av USAs förre president Donald Trump och som till stor del har behållits av hans efterträdare Joe Biden. Efter finansiella sanktioner mot PDVSA i augusti 2017 införde USAs finansdepartement ett oljeembargo i januari 2019, vilket effektivt blockerar landets viktigaste inkomstkälla. USAs allierade i Bryssel och Ottawa har i stort sett följt USAs exempel och infört egna sanktioner mot Venezuela.
Trots uppmaningar från personer som FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk att häva sanktionerna har Washington och dess allierade orubbligt vägrat.
Under ett evenemang på torsdagen för att fira ”Bolivarianska antiimperialistiska dagen” i Caracas sade nationalförsamlingens ordförande Jorge Rodríguez att sanktionerna mot oljeindustrin hade kostat landet över 232 miljarder US-dollar från 2015 till 2022 och påverkat landets bruttonationalprodukt med 630 miljarder US-dollar.
”Idag står det klart för dem att de med sina sanktioner har gjort oss starkare, mer värdiga, att än mer älska vår suveränitet, vårt oberoende och vår sanning”, sade Rodríguez från Plaza Bolívar i landets huvudstad.
Rodríguez, som dessutom leder regeringsdelegationen i de Mexikobaserade samtalen med den hårdföra oppositionen, tillade att ingen överenskommelse skulle undertecknas förrän alla sanktioner mot Venezuela hade upphävts.
I november 2022 reste delegationer från både regeringen och oppositionen till Mexico City för att, med hjälp av Norge, underteckna ett partiellt avtal med fokus på sociala frågor då dialogprocessen återupptagits efter ett årslångt uppehåll. Genom överenskommelsen inrättades en fond på 3 miljarder US-dollar som ska förvaltas av FN för att tillgodose det venezuelanska folkets brådskande och olika sociala behov.
Pengarna har dock ännu inte frigjorts, och oppositionen skyller på byråkratiska förseningar, vilket fick Rodríguez att varna för att samtalen kan komma att avbrytas. Nationalförsamlingens ordförande verkar nu ha höjt insatsen.
”Jag bekräftar det på ett ansvarsfullt sätt, Venezuela kommer inte att underteckna något avtal med den sektorn av den venezuelanska oppositionen förrän landet är hundra procent fritt från sanktioner, förrän de 765 ensidiga tvångsåtgärder som Donald Trump och Barack Obama undertecknade har upphävts”, sade Rodríguez.
Maduros och Rodríguez uttalanden är ett tecken på att regeringens ståndpunkt har hårdnat. Washingtons och Bryssels försök att ekonomiskt, politiskt och diplomatiskt isolera Maduros regering har i stort sett misslyckats, och Venezuela har återupprättat förbindelserna med ett antal stater till följd av geopolitiska förändringar på hela kontinenten och utanför.
Tjänstemännen i Caracas känner sig troligen stärkta efter den av Kina förmedlade uppgörelsen mellan Saudiarabien och Iran, som fungerade som ett bevis på Västs minskande herravälde i världen. Venezuela har också upprättat närmare förbindelser med Iran och undertecknade i februari ett avtal om att återuppbygga den sydamerikanska nationens största raffinaderikomplex. En högt uppsatt iransk delegation besökte återigen Venezuela i fredags.
Venezuela Analysis 230313 /cv
Venezuela’s Maduro Confirms No Early Elections, Gov’t Hardens Stance Against US-EU Demands
