Bolivias demokrati – en nagel i ögat på USA

Bolivias populäre president Evo Morales. Men han är inte populär i Washington

USAs intervention mot vänsterregeringen trappas upp inför presidentvalet i oktober, säger Londons förre borgmästare Ken Livingstone.

När Bolivia går till val i oktober med vänsterpresident Evo Morales som frontfigur, växer oron för att Trumpadministrationens fientlighet gentemot Morales ska trappas upp betydligt. USA har inte gjort nån hemlighet av sin djupa antagonism mot Morales, den går tillbaka till före det framgångsrika presidentvalet 2005 då han vann med absolut majoritet – den första i Bolivia på 40 år.

År 2009 omvaldes Morales med 64,2 procent och återigen 2014 med 61,3 procent. Enligt en opinionsundersökning i februari 2019 leder Morales inför presidentvalet i oktober med 35,6 procent, medan huvudmotståndaren, före detta president Carlos Mesa ligger efter på 30,5 procent. En annan undersökning i mars visade att 64 procent av bolivianerna var nöjda med Morales mandat och att 45 procent avsåg att rösta på honom i oktober.

Mesa, Morales huvudrival, hade makten fram till Morales första seger 2006. Han är mest känd för att ha tjänat under tidigare president Sanchez de Lozada, som flydde med helikopter till Miami då Bolivia genomlevde en av sina värsta ekonomiska kriser. Mesa var också ansvarig för massakern ”Svart oktober”, under vilken statens säkerhetsstyrkor dödade över 60 bolivianer i samband med protester mot privatiseringar.

Morales har länge oroats över USAs inblandning genom finansiering av en rad organisationer, politiska partier och projekt i Bolivia genom USAID. Så sent som 2007 varnade advokaten och journalisten Eva Golinger att målet var att ”penetrera och infiltrera de inhemska samhällena … och ha inflytande över massmedierna, främja USA, vara för kapitalistisk- och antisocialistisk propaganda.”

USAs hot mot Bolivia kommer från olika håll, vilket motsvarar tidigare uttalanden som lett till förnyad intervention i länder som Venezuela.

Före detta kongressledaren Ileana Ros-Lehtinen, USA, bad förra året kongressen, den federala lagstiftande församlingen i USA, om ansträngningar att förhindra Morales att ställa upp i presidentvalet 2019. Hon har också angripit Morales närvaro i FNs säkerhetsråd och säger: ”Morales har aktivt arbetat mot amerikanska och regionala säkerhetsintressen.”

Den 12 april godkände USAs senat ett tvåsidigt beslut uttryckande ”oro” över Morales försök till en fjärde kandidatur som president, vilket Högsta Valdomstolen i Bolivia, Tribunal Superior Electoral (TSE) tillät i januari 2019. TSEs dom tillåter juridiskt Morales att kandidera i landets primärval som hålls den 20 oktober, med nuvarande vicepresident Alvaro Garcia Linera.

Samma dag publicerade en grupp på 15 bolivianska högeroppositionella ett brev riktat till Donald Trump och bad USA att ”medla i Latinamerika och förhindra att Evo Morales ställer upp i presidentvalet i Bolivia.” De undertecknande gick så långt som till att öppet be en utländsk regering att blanda sig i en suverän nations inre angelägenheter, och bröt därigenom mot den bolivianska konstitutionen.

De använde det politiska konsultföretaget Dark Horse för att skicka och översätta brevet. Företaget definierar sig som ”konservativ utan ursäkt”, med uppgift att ”hjälpa America First-konservativa att nå offentligheten.”

Till svar tweetade Morales att han ”inte förstår att det finns bolivianer som ber om intervention från USA i interna angelägenheter. De vill åter se utländska militära baser i Bolivia, ministrar utklädda som cowboys för 4 juli och lagar skapade i USAs advokatbyråer.”

Bolivianska fackorganisationen Central Obrera Boliviana (COB) kritiserade också brevet och kallade de undertecknande för ”imperiets tjänare”. Den här trolovningen med pro-USA-interventionen öppnar för antidemokratiska högeraktiviteter likt den i fjol i december, då anti-regeringsdemonstranter tände eld på Bolivias valmyndighet. Trevåningsbyggnaden förstördes av flammorna. Demonstranterna plundrade och förstörde också ett statligt skattekontor och en telekommunikationsbyggnad.

Högeroppositionsgrupperna hotar med att fortsätta sina protester om inte Morales backar och drar tillbaka sin presidentkandidatur. Morales fördömde de ”brottsliga handlingarna av högervingen som säger att de försvarar rättsstatsprincipen men förstör statliga institutioner” och tillade: ”I går, i autonomins namn, främjade de rasism och separatism. I dag, i demokratins namn, främjar de våld och vandalism.”

Dessutom har Trump-allierade i Brasiliens höger visat tecken på att spela med i attackerna mot Morales. Lagstiftaren Rodrigo Amorim från Bolsonaros Social Liberala Parti, med förbindelser i Bolivias högeropposition, sa till ”indianska sympatisörer” till Morales att de kan flytta till Bolivia om de inte är överens om planerna på förnyelse gällande inhemska, brasilianska territorier. [Det vill säga kraftiga inskränkningar i ursprungsbefolkningens rättigheter och möjligheter i Brasilien, där regeringen vill lämna Amazonas fritt för exploatering].

Den brasilianske högerpolitikern sa till demonstranterna: ”Området [ursprungsbefolkningens territorier] kan fungera som parkering, shopping eller fritidsområde. Indianska sympatisörer kan åka till Bolivia, där det är kommunistiskt och där dessutom en indian fortfarande styr”, hänvisande till president Morales med ursprung i Aymara-samhället.

Morales svarade omedelbart via tweet: ”Vi beklagar återkomsten av rasistisk överhöghetsideologi”. Mot bakgrunden av intolerans och diskriminering förespråkar Bolivias myndigheter respekt och integration. ”Vi har samma rättigheter för vi är barn av samma moder jord.”

Oavsett den brasilianska extremhögerns attacker i form av ord, eller den växande risken för större intervention från Trump-administrationen, måste socialister runtom i världen stå emot – och i solidaritet med de betydande sociala framstegen som gjorts i Bolivia de senaste åren.

Ken Livingstone, Morning Star 190517

Bolivia’s democracy is a thorn in the US’s side