Har USA och Storbritannien världens mest censurerade press?
Utifrån den nedtystade FN-rapporten om USA:s sanktioner mot Venezuela tas medias roll upp. Här är det USA och Storbritannien som granskas, men det gäller i minst lika hög grad media i Sverige.
Den 12 februari rapporterade FN:s högsta tjänsteman, Alena Douhan, som övervakar nationernas efterlevnad av internationella lagar om mänskliga rättigheter vid tillämpningen av internationella sanktioner, att de amerikanska och allierades sanktioner mot Venezuela bryter mot ett antal internationella lagar. De har kraftigt försämrat förhållandena och till och med upprätthållandet av liv i Venezuela samt fått miljontals venezuelaner att fly från landet för att de och deras barn skall överleva.
Dr. Douhan är en internationellt respekterad specialist på internationella lagar om mänskliga rättigheter, och webbplatsen för FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter säger att hon är ”författare till mer än 120 böcker och artiklar om olika aspekter av internationell rätt. Hon har mer än 40 publikationer (inklusive fyra böcker) relaterade till mänskliga rättigheter, vilka bland annat omfattar frågor om riktade och omfattande sanktioner. ensidiga tvångsåtgärder, åsiktsfrihet, integritet, terrorismbekämpning, rätt till utveckling, rätt till utbildning” och andra frågor.
USA och dess allierade påstår sig stödja och förkroppsliga de värden som FN anlitade henne för att representera, men istället motsätter de sig och ignorerar dem.
Hennes rapport den 12 februari, med titeln “Preliminära resultat av besöket i Bolivarianska republiken Venezuela av den särskilda rapportören”, uppgav att:
Specialrapportören anser att det undantagstillstånd som tillkännagavs av den amerikanska regeringen den 8 mars 2015, som grund för att införa sanktioner mot Venezuela, och vilket upprepade gånger utvidgats, inte motsvarar kraven i artikel 4 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, såsom förekomsten av ett hot mot nationens fortbestånd, begränsning av åtgärder med hänsyn till situationens krav, en begränsad varaktighet, frånvaro av diskriminering, förbudet att avvika från rätten till liv och förbud mot bestraffning av verksamhet som inte utgör ett brott, enligt vad som anges i meddelandet från experter på mänskliga rättigheter av den 29 januari 2021.
Specialrapportören betonar att ensidiga sanktioner mot olje-, guld-, gruv- och andra ekonomiska sektorer, det statliga flygbolaget och TV-industrin utgör ett brott mot internationell lag. Det tillkännagivna syftet med kampanjen ”maximalt tryck” – att byta ut Venezuelas regering – strider mot principen om suverän jämlikhet mellan stater och utgör ett ingripande i Venezuelas inrikesfrågor, vilket också påverkar dess regionala förbindelser.
Med hänvisning till vanliga normer för immunitet för statlig egendom påminner specialrapportören om att centralbankens tillgångar och egendom, vilka används för offentliga funktioner, tillhör staten Venezuela, snarare än dess regering eller någon annan. Därför utgör frysningen av tillgångar tillhöriga centralbanken i Venezuela, på grund av att regeringen inte erkänns, ett brott mot landets suveräna rättigheter och hindrar dess effektiva regering att utöva sin plikt att garantera behoven hos befolkningen.
Den särskilda rapportören understryker att förteckningen över statliga tjänstemän ex officio strider mot förbudet mot straff för verksamhet som inte utgör ett brott, hindrar tjänstemännen från att kunna företräda Venezuelas intressen vid internationella domstolar och andra internationella institutioner och undergräver principen om suverän statlig jämlikhet. Hon konstaterar också att upprepade avslag från banker i USA, Storbritannien och Portugal att frigöra venezuelanska tillgångar, även för att köpa medicin, vacciner och skyddsutrustning, under kontroll av internationella organisationer, bryter mot ovanstående princip och hindrar Venezuelas förmåga att svara på COVID-19-nödsituationen.
Särskilda rapportören är bekymrad över att ensidiga riktade sanktioner i sin nuvarande form i högsta grad bryter mot skyldigheter som följer av universella och regionala instrument inom området mänskliga rättigheter, varav många är av obligatorisk karaktär, samtidigt som man noterar att en grupp stater underkastar sig the International Criminal Court, genom att de till denna hänskjutit ett ärende om Venezuela den 27 september 2018.
Särskilde rapportören understryker att sättet att tillämpa extraterritoriell jurisdiktion på medborgare och företag i tredje land, för samarbete med offentliga myndigheter, medborgare och företag i Venezuela, och påstådda hot mot sådana tredjestatsparter, inte är motiverat enligt internationell rätt och ökar riskerna för överensstämmelse med sanktionerna. Specialrapportören noterar med oro de rapporterade hoten mot privata företag och givare, partners och humanitära organisationer från tredjeländer, och införandet av sekretessbestämmelser i Venezuelas konstitutionella lag om antiblockad beträffande motsvarande partners identitet.
Effekter på åtnjutandet av mänskliga rättigheter:
Särskilde rapportören noterar med oro att sektoriella sanktioner mot olje-, guld- och gruvindustrin, den ekonomiska blockaden mot Venezuela och frysningen av centralbankens tillgångar, har förvärrat den befintliga ekonomiska och humanitära situationen, genom att förhindra intäkter och användning av resurser att utveckla och underhålla infrastruktur och för sociala stödprogram, vilket har en förödande effekt på hela Venezuelas befolkning, särskilt de som befinner sig i extrem fattigdom, kvinnor, barn, sjukvårdsarbetare, personer med funktionsnedsättningar eller livshotande eller kroniska sjukdomar och ursprungsbefolkningen.
Specialrapportören understryker att blockering av utländska och med dem förbundna bankers egendom, tillgångar och bankkonton för medborgare i Venezuela, ofta på grund av alltför hög grad av följsamhet av sanktionerna, leder till brott mot äganderätten. Hon noterar också med oro att tillämpningen av ensidiga sanktioner mot Venezuela påverkar tredjelandsmedborgares rättigheter, i synnerhet att uppsägning av kontrakt med tredjelandsföretag riskerar att påverka deras ägares och anställdas ekonomiska- och äganderätt. och frånvaron av bidrag från Venezuela, som brukade donera till regionala biståndsprojekt (t.ex. ALBA), påverkar negativt rätten till humanitärt bistånd från dess mottagare utanför Venezuelas gränser.
Så långt FN:s specielle rapportör. Kort sagt, den amerikanska regimen har blockerat möjligheten till demokrati i Venezuela och har gjort detta genom att själva bryta mot internationella lagar. Den amerikanska regeringen beter sig som en internationell skurk, och den ljuger när den säger att den stöder rättsstatsprincipen i internationella angelägenheter; den stöder istället den starkes rätt i internationella angelägenheter; det är vår tids nazistiska regim som attackerar och förstör länder som inte har utgjort något hot och försöker kontrollera varje nation till förmån för USA:s aristokrati.
Ändå valde amerikanska och allierade “nyhetsmedier”, med bara ett undantag, att dölja, istället för att rapportera vad FN:s representant hade sagt. Följaktligen har USA och dess allierade världens mest opålitliga ”nyhetsmedier”, vilka systematiskt döljer denna fula verklighet för allmänheten. Uppenbarligen kan en sådan regim inte utgöra en demokrati, eftersom deras regim ljuger för allmänheten. Det var så USA och dess allierade kunde invadera och förstöra Irak, och så fungerar det uppenbart än idag. USA:s regim är glupsk; den är imperialistisk; och den är psykopatisk.
Fairness and Accuracy In Reporting hade den 10 mars rubriken: “FN:s fördömande av USA:s sanktioner mot Venezuela möttes av en bedövande tystnad” och avslutade med att säga att:
”I enlighet med traditionen har Douhans fördömande rapport mötts med bedövande tystnad av etablerade medier. Varken Guardian, New York Times, Washington Post eller BBC rapporterade om Douhans FN-rapport i vilket hon säger att sanktionerna ”utgör brott mot internationell lag.”
Problemet är inte att västerländska medier inte är intresserade av Venezuela. I februari 2019, månaden efter att Juan Guaidó förklarat sig vara president, publicerade The Guardian 67 separata artiklar där de regelbundet citerar FN angående Venezuelas ekonomiska och humanitära förhållanden – där de pekar ut Maduro som ende ansvarige för en kris som det säkert måste vidtas åtgärder för att möta. På liknande sätt har New York Times, Washington Post agerat. De skriver om nöden i Venezuela men nämner inte sanktionerna.
Bolagsmedia betonar på det här viset konsekvent allvaret i Venezuelas humanitära situation, samtidigt som de utelämnar viktiga bevis för sanktionernas katastrofala inverkan, vilket stärker själva berättelserna som används för att rättfärdiga den ekonomiska belägringen mot Venezuela. Den kollektiva tystnaden över Douhans rapport är bara det senaste fallet av propaganda genom utelämnande. Genom att vägra erkänna Washingtons och Londons grundläggande roll för att få Venezuelas ”ekonomi att skrika” spelar bolagsmedia en nyckelroll för att skapa ett samtycke till regimförändring.
Jag letade efter om London Times eller Telegraph – Storbritanniens motsvarigheter till USA:s Washington Post och New York Times – hade rapporterat om Douhans rapport, och jag fann att de inte hade gjort det. Sedan sökte jag för att hitta om Reuters hade rapporterat, och fann att de den 12 februari hade publicerat, inte en nyhetsrapport om saken, utan istället en fräck propagandarapport om den, med rubriken “FN: s sändebud uppmanar USA att lindra sanktionerna i Venezuela, något som fördöms av oppositionen”, ett exempel på propaganda som inte ens nämnde den särskilda rapportörens centrala anklagelse, om uppenbara brott mot internationell lag, av USA och dess allierade, genom dessa sanktioner mot Venezuela. Reuters nyheter kom helt och hållet från fiender till Venezuelas regering och avslutades med:
”Vi beklagar rapportörens inexakthet och bristen på omnämnande av ämnen som korruption, ineffektivitet, politiskt våld och användning av hunger som ett verktyg för social och politisk kontroll,” skrev Miguel Pizarro, oppositionsledaren Juan Guaidos sändebud till FN, på Twitter.
USA:s ambassadör för Venezuela, James Story, – som återfinns i grannlandet Colombia, då de två länderna avbröt sina diplomatiska förbindelser 2019 – skrev i torsdags på Twitter att Venezuelas kris berodde på “regimens korruption” och noterade att sanktionerna undantog humanitära varor. Den särskilda rapportörens rapport hade omnämnt samma anklagelser från USA och dess allierade och noterade att sådana, icke-rättsligt prövade anklagelser inte har någon rättslig ställning alls, och att:
”Den särskilda rapportören understryker att befintliga humanitära undantag är ineffektiva och otillräckliga, föremål för långa och kostsamma förfaranden och omfattar inte leverans av reservdelar, utrustning och maskiner som är nödvändiga för underhåll och återställande av ekonomin och offentliga tjänster.”
”Specialrapportören är bekymrad över att tillämpningen av extraterritoriella sekundära sanktioner [straff mot länder och företag som vägrar att följa den amerikanska regimens sanktioner mot Venezuela] såväl som de rapporterade hoten om sanktioner, resulterar i alltför strikt överensstämmelse med befintliga sanktionsbestämmelser, vilket förhindrar Venezuelas regering, dess offentliga sektor och privata företag från inköp av maskiner, reservdelar, medicin, mat, jordbruksförnödenheter och andra väsentliga varor, även sådana som ingår i licenser som den amerikanska regeringens utfärdat tillstånd för, och resulterar också i ett växande antal fall av vägran att utföra banköverföringar, förlängning av banköverföringsperioder (från 2 till 45 dagar), högre leverans-, försäkrings- och banköverföringskostnader samt rapporterade prisökningar för alla (särskilt importerade) varor.”
”Den särskilde rapportören noterar med oro att frånvaron av resurser och ovillighet från utländska partners, banker och leveransföretag att hantera venezuelanska motparter leder till en omöjlighet att köpa nödvändig medicinsk och teknisk utrustning, reagenser och reservdelar för reparation och underhåll av el, gas, vatten, kollektivtrafik, telefon- och kommunikationssystem, skolor, sjukhus, hus och andra offentliga institutioner, vilket undergräver åtnjutandet av många mänskliga rättigheter, inklusive rätten till ett anständigt liv.””
Med andra ord: att läsa Reuters ’nyhets’-rapport är att läsa lögner istället för nyheter.
USA och dess allierade har “nyhetsmedier” som inte är mer tillförlitliga än de i andra diktatoriska regimer.
Hur kan demokrati existera i en nation där ingen av de vanliga medierna, och till och med få av de alternativa medierna, rapporterar om den verklighet som alla de kontrollerande miljardärerna inte vill att allmänheten ska känna till? Hur kan det vara en demokrati? Det kan det inte.
Global Politics 210410 (publicerat 16 mars av analytikern Eric Zuesse på Strategic Culture. Översättning Rolf Nilsson. Kraftigt nedkortat och redigerat)
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
