Ecuador: splittrade når man inte målet
Ytterligare ett inlägg om oroligheterna i Ecuador, som genomgår en dramatisk utveckling.
Den landsomfattande strejk på obestämd tid mot president Guillermo Lassos brutala nyliberala politik som utlysts av Ecuadors förbund för ursprungsbefolkningar (CONAIE) tillsammans med andra sociala organisationer gick i onsdags in på sin tredje dag. Tidigt på tisdagsmorgonen greps förbundets ordförande, Leonidas Iza, av armén men släpptes dagen därpå med alternativa åtgärder på order av en domare. Den sociala situationen i landet är dramatisk. Folket lider och det beror inte bara på regeringens oförlåtliga försummelse av pandemin utan också på allvarliga brister när det gäller att tillgodose folkets grundläggande behov. Strejkens omfattning har dock inte stått i proportion till den latenta sociala oron och är inte heller jämförbar med tidigare mobiliseringar för inte så länge sedan.
Fyra år av Lenín Morenos regering, som förrådde Correas arv så fort han intog regeringspalatset Corondelet, sopade bort de flesta av de viktiga sociala framsteg och den nationella suveränitet som uppnåtts under Rafael Correas två presidentperioder. Det är därför som Moreno lite mer än två år efter att ha tillträtt sitt ämbete bemöttes med den stridbara landsomfattande strejken i oktober 2019, ledd av CONAIE, som han besvarade med ett hårt förtryck som kostade elva döda och hundratals skadade. Moreno och Lasso, som i bakgrunden regerade tillsammans med honom, öppnade återigen dörrarna för den skuldsättning och de anpassningsplaner som IMF kräver.
Till det ödsliga sociala panorama som skapats av dessa tvås regeringar ska läggas konsekvenserna av den internationella prisökningen på bränsle och livsmedel – i en stat som inte har tagit sitt sociala ansvar. Stödet till småproducenter har avskaffats och utbildnings- och hälsovårdssystemen, som hade stärktes kraftigt under Correas regering, har avvecklats. De allvarliga skador som gruvdrift och oljeutvinning orsakar på ursprungsfolkens territorier och ekosystemen har ökat. Den nationella strejken kräver brådskande lösningar på dessa problem.
Det centrala kravet är att bränslepriserna ska sänkas och att de ständiga höjningarna av dem ska upphöra, då de är oöverkomliga för ursprungsbefolkningen, småproducenter och låginkomsttagare i allmänhet, liksom även priset på baslivsmedel. Ursprungsbefolkningen och bönderna lider också av de svältpriser de får för sina jordbruksprodukter och av bankkrediterna, som under dessa omständigheter leder till utmätningar och att familjer ställs på bar backe. De kräver därför ett moratorium och en omförhandling av sina skulder. Den ekonomiska situationen är outhärdlig för ursprungsbefolkningen, arbetare på landsbygden och i städerna, små och medelstora företagare och till och med för många yrkesutövare. Lassos popularitet har sjunkit under det knappa år han varit president. Med konton i skatteparadis har han pekats ut som en av de som skott sig mest på finanskrisen 1999, som utplånade tiotusentals människors besparingar och drev landet in i en ekonomisk svacka. Som medlem av en gammal bankirfamilj från Guayaquil har han länge kunnat ägna sig åt finansiella spekulationer och gynnas än mer nu när han är president.
Jag hoppas att strejken blir framgångsrik och att den åtminstone ger lindring åt majoriteten av ecuadorianerna. Men splittringen i det folkliga lägret och bristen på ett klart politiskt ledarskap hindrar massorna från att organisera sig som de skulle behöva och folkrörelsen från att visa upp en enad front mot regeringen, mot den finansiella spekulationen som driver upp priserna och underminerar produktionen, och mot IMF:s grymma krav. CONAIE är internt splittrat och det finns samtidigt en spricka mellan CONAIE och Correa-anhängarna på grund av omedgörlighet och misstag från båda sidor. Ecuadors folk har utkämpat viktiga och historiska strider mot nyliberalismen och störtat flera nyliberala presidenter, nästan alltid med mycket stort deltagande av CONAIE. Landets folkliga, inhemska och vänsterorienterade ledare behöver göra stora ansträngningar för att övervinna sina meningsskiljaktigheter och åtminstone enas om en gemensam plattform mot nyliberalismen, som kan leda till en ny folkligt förankrad regering. Må Rumiñahuis och Eloy Alfaros hemland återigen få en plats i spetsen för den latinamerikanska och karibiska kampen för frigörelse och enhet.
Ángel Guerra Cabrera, 2220616 La Jornada, Mexiko (Översättning: C.Vaple)
Undantagstillstånd i Ecuador på grund av protester från ursprungsbefolkningen
Undantagstillståndet ger presidenten rätt att mobilisera de väpnade styrkorna för att upprätthålla den inre ordningen, upphäva medborgarnas rättigheter och utlysa utegångsförbud i de regioner där åtgärden är i kraft.
Vid midnatt den 17 juni trädde det undantagstillstånd som utfärdats av Ecuadors president Guillermo Lasso i kraft i tre provinser i landet som ett svar på de mobiliseringar av ursprungsbefolkningen i stora delar av landet som nu har pågått i fem dagar.
TeleSur fick veta att undantagstillståndet för provinserna Pichincha, Imbabura och Cotopaxi för en period av tre månader ger statschefen befogenhet att mobilisera de väpnade styrkorna för att upprätthålla den inre ordningen, upphäva medborgarnas rättigheter och utlysa utegångsförbud i de regioner där åtgärden är i kraft.
Presidentens kritiker varnade för att åtgärden skulle kunna öka polisens och säkerhetsstyrkornas förtryck av demonstrationer, enligt Ecuadors förbund för ursprungsbefolkningar (CONAIE), som under fem dagar av protester resulterat i mer än 40 personer skadade och 37 arresterade, rapporterar TeleSur.
Som ett led i försöket att få slut på demonstrationerna beslutade Lasso att höja det ekonomiska bidraget från 50 till 55 dollar för att lindra de fattigaste familjernas situation.
Han meddelade också att han skulle subventionera priset på vissa insatsvaror för små och medelstora producenter med upp till 50 procent och beordrade att förfallna lån på upp till 3 000 USA-dollar som beviljats av den statliga banken skulle avskrivas.
I sitt tillkännagivande hänvisade Lasso inte till frysning och sänkning av bensinpriset, vilket är ett av CONAIEs viktigaste krav.
Den ecuadorianska presidenten uteslöt att börja privatisera offentliga tjänster och strategiska sektorer, vilket är ett annat krav från CONAIE, som motsätter sig presidentens ekonomiska politik, som de anser vara nära Internationella valutafonden (IMF).
Dagen innan kallade president Lasso återigen alla samhällssektorer till samtal, utan att inkludera CONAIE eller andra grupper som har anslutit sig till protesterna.
CONAIE lämnade in ett klagomål till Ecuadors justitieministerium mot Guillermo Lasso och ministrarna Patricio Carrillo och Luis Lara för det olagliga frihetsberövandet av ordföranden Leonidas Iza.
Granma 220618 (översättning C.Vaple)
Estado de excepcion es decretado en Ecuador
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande, samma pg och Swish som ovan)
foto: telesur
