Förändringarna i världen och effekterna på Kuba

Blockad blir utan effekt?

Världen genomgår stora förändringar. Nedan tecknar en kubansk journalist utvecklingstendenser och deras troliga effekter på Kuba.

För några dagar sedan publicerade jag ett inlägg, ”Prioriteringar som inte är några prioriteringar?”, och refererade till den sparsamma uppmärksamheten som våra [kubanska] medier givit till de förstärkta relationerna med Ryssland.

[Läs gärna Det belägrade Kuba stärker banden med Ryssland]

Något som självklart de kontrarevolutionära monopolmedierna och deras betalda samarbetsmän på nätet har fått order om att anlägga eld kring.

Jag utlovade en egen utvärdering, och gör ett försök här.

Ryssland leder tillsammans med Kina BRICS. Vi talar om de två ekonomier som, tillsammans med Indien, har haft den största ekonomiska tillväxten under senare år. Det trots sanktionerna mot Ryssland sedan 2014.

Enligt en rapport från Goldman Sachs så har Brasilien, Ryssland, Indien och Kina tillräcklig ekonomisk potential för att bli de fyra dominerande ekonomierna år 2050. Enbart Kina har de senaste två åren haft en större tillväxt av BNP än de samlade ekonomierna i G7-länderna.

BRICS-länderna, med undantag av Sydafrika, är alla bland de 10 största när det gäller landområden, befolkning, BNP och köpkraft. De fem länderna är bland de 40 största när det gäller export och import. Kina är nr 1 också när det gäller valutareserver. När det gäller import ligger Kina på tredje plats.

Idag står Kina för 40 procent av världens BNP. Och dessa fem länder utgör en betydligt större grupp som nominellt skulle kunna stå för mer än 70 procent av de globala internationella kommersiella förbindelserna.

Ryssland drar med sig, och jag tvivlar inte på att det blir så när kriget är slut, större delen av länderna från tidigare Sovjetunionen; de Centralasiatiska republikerna, Vitryssland, delar av Moldavien, Kaukasus. Ryssland har också stort inflytande i Bulgarien, Serbien och Republika Srebska, för att inte tala om Ungern. Det har också en oväntad allierad som Väst nästan slängt i dess armar – Turkiet.  

Kina å sin sida har ett enormt inflytande i Sydostasien, Korea och, förvånande nog, stjäl det USA:s allierade i Mellanöstern. Mellan dessa och Ryssland har det skapats band av förtroende i hela Centralasien, från Pakistan till Iran och Syrien.

Sydafrika och Brasilien är de naturliga ingångarna till Afrika söder om Sahara respektive Sydamerika. Den senare är ledare i MercoSur och arbetar för latinamerikansk integration i samarbetsorganisationerna UNASUR och CELAC.

Införlivandet av Saudiarabien i BRICS är så gott som ett faktum och Brasiliens Lula da Silva arbetar för att Venezuela ska komma med i gruppen. Det skulle göra gruppen till innehavare av de största nuvarande och framtida reserverna av gas och olja.

På vilket sett innebär detta panorama ett alternativ och en fördel  för Kuba?

Dessa ekonomier handlar sinsemellan utan att använda sig av dollar. Omkring 82 procent av världens transaktioner skedde i US-dollar 2022. Hittills i år har det nästan halverats till 47 procent.

Det sägs att kinesiska yuan kan bli det internationella betalningsmedlet inom fem år. Och även om det inte blir så kommer närmare 80 procent av världens nationer att genomföra sina finansiella och kommersiella transaktioner utanför dollarsfären. Utan att använda bankernas USA-kontrollerade SWIFT-system, utan att till övervägande del vara beroende av nordamerikanska och europeiska försäkringsbolag och banker.

I ett sådant läge, hur kan sanktioner eller blockader ha effekt? Det var ingen tillfällighet att [den högerextreme Floridasenatorn] Marco Rubio klagade i april att USA inte kommer att kunna sanktionera någon.

Vi pratar om mjuka krediter; om investeringar utan begränsningar eller restriktioner från USA-banker; handel med varor och tjänster utan nordamerikanska komponenter eller medverkan. Vi pratar om handelsrutter för fartyg som inte sanktioneras för att de angör kubanska hamnar; banker som kan operera från och för Kuba; kommersiella relationer som inte stämplas med ”Högriskland”, svarta listor eller tvång att göra affärer via tredje land.

I ett sådant scenario, vilken effekt skulle USA:s blockad mot Kuba ha?

Vi kan vara säkra på att jänkarna inte kommer att sitta med armarna i kors. Vi kan förvänta oss mer finansiering till dem som inifrån vill tvinga oss tillbaka, till de som sprider marknadsekonomiska idéer och agiterar för nyliberal ekonomi och ideologi. Till dem som vill upprepa oroligheterna från 11 juli 2021. Vi kan inte ignorera möjligheterna till sabotage, terroristaktioner och till och med riktade anfall.

Mediekampanjen mot oss, finansierad från utlandet, trummar in att vi säljer ut Kuba till Ryssland.

Det vore bra om vi förberedde oss för alla dessa möjligheter, såväl professionellt när det gäller våra företag, som politiskt och medialt.

Denna utveckling gillas inte av alla, på grund av deras egna preferenser och idéer. Men vad ska vi göra åt det? Tiderna förändras och utvecklingen är en spiral som nu verkar vrida sig till vår fördel med de efterlängtade färgerna från matrjosjkadockorna [de ryska dockorna som sätts i varandra, se bild].

Alejandro Sánchez, Havanna, Facebook 230529 (ZT)

 

HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!

Bli en del av solidaritetsrörelsen!

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Eller skicka ett bidrag till Stödfonden

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0

Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”

PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72