Inblandning från USA i de kommande valen i Latinamerika

Utbrett polisvåld används mot de många som protesterar mot de drastiskt försämrade levnadsvillkoren i nyliberalismens Argentina under högerpresidenten Macri. Fotograf okänd

USA och valen i Latinamerika

Stormakten har inga skrupler när det gäller att blanda sig i andra länders angelägenheter. Nu när det stundar val i Bolivia, Uruguay och Argentina pressar USA med olika medel på för att få sin vilja fram. Det driver ett smutsigt spel. 

Först var det Bolivias president Evo Morales Ayma som i slutet på juli fördömde att USA skickat säkerhetsagenter till landet för att träffa oppositionen inför valen i oktober. ”Jag vill att ni ska veta att USA:s UD skickat sina agenter. Vi är informerade om att de träffar några grupper. Vad planerar de tillsammans? Vilka lögner ska de hitta på denna gång?”, sade statschefen, som inte är rädd för att offentligt konfrontera det stora landet i norr, utifrån en antiimperialistisk ståndpunkt, som han hade redan långt innan han blev president.

Sedan var det Uruguays utrikesminister Rodolfo Nin Novoa som för några dagar sedan förklarade att USA ”blandar sig i valkampanjen” i Uruguay. Vad var det som orsakade ministerns hätskhet? USA:s beslut att utfärda en varning till turister att besöka Uruguay på grund av säkerhetsläget.

”Det är känt att temat säkerhet spelar stor roll i valkampanjen i Uruguay. Det är föreslaget en folkomröstning ’att leva utan rädsla’ för att reformera grundlagen och vidta hårdare åtgärder för att bekämpa brottslighet. Det är en av Partido Nacionals huvudfrågor”, påminde utrikesministern och knöt samman högerns valkampanj med USA:s tillkännagivande.

Det är intressant att uppmärksamma ett annat uttalande av Novoa som illustrerar varför han tror att Washington vill ha ett regeringsskifte i Uruguay: ”Jag har inget annat belägg för detta än USA:s historia de senaste 50 åren”, enligt ministerns analys.

Även om han har rätt i sin beskrivning av USA:s långvariga inblandning i ländernas historia så behöver man inte gå tillbaka i tiden: Brasiliens tidigare president Luis Inacio da Silva fördömer i sina senaste uttalanden från fängelset i Curitiba banden mellan USA:s Justitiedepartement och domaren Moro [som i brist på bevis dömde Lula till 12 års fängelse och som tack blev justitieminister]. Dessa förbindelser framgår av chatkonversation som avslöjats av journalisten Glenn Greenwald. Mora byggde sin karriär på denna dom. Det är nyttigt att komma ihåg händelseförloppet för att se hur absurt valet i Latinamerikas viktigaste land var.

I Argentina är den nuvarande presidentens uppknytning till USA av gammalt datum: journalisten Santiago O´Donnell har dokumenterat hur Macri, när han var borgmästare i Buenos Aires, bad USA:s ambassad om hårdare påtryckningar på dåvarande [vänster]president Nestor Kirchener. Detta har framkommit tack vare WikiLeaks.

Bakgrunden var ”Nej till ALCA” [ALCA var USA:s plan för ett frihandelsområde från Kanada till Chile och Argentina] vid toppmötet i Mar del Plata 2005. Här spelade Kirchener en nyckelroll tillsammans med Brasiliens Lula och Venezuelas Chávez för att begrava USA:s planer. Efter Nestor och Cristina Kirchener intog Macri presidentpalatset och knöt upp sig först till Obama och stödde Hillary Clinton. Efter hennes valnederlag vände han snabbt för att villkorslöst stödja Trump. Det var nödvändigt för att Trump skulle ställa upp på Internationella Valutafondens räddningspaket för Argentina.

Med denna bakgrund och med tanke på det som händer i Bolivia och Uruguay, uppstår en viktig fråga: Hur agerar USA i det viktiga valet i Argentina, ett val som kan ändra den regionala maktbalansen? Det är en uppgift för den akademiska och journalistiska världen att noggrant undersöka och utan tvekan svara på denna avgörande fråga för vårt lands framtid och för en demokrati som inte lyder under överförmynderi. I det kommande presidentvalet i Argentina bestäms inte bara vem som intar presidentpalatset: det avgör också om det finns utrymme för oberoende i en värld som allt klarare går mot en konfrontation mellan USA och Kina, vilket visas av det eskalerande handelskriget och ett möjligt valutakrig.

Genom exemplen i denna artikel och som en del av samma konflikt med Kina har USA beslutat att ha en alltmer aktiv roll – och en väldigt diskutabel sådan- i vår region. Uppgiften för latinamerikaner är att sätta en broms på denna inblandning. Blir det Argentina som, i likhet med det som hände 2005 i Mar del Plata, kommer att bli spjutspetsen för att hejda inblandningen?

Juan Manuel Karg 190809

EE.UU. y las elecciones en América Latina: lo que está por definirse