Ingen enighet i Latinamerika om Haiti och Gaza
Venezuelas president Nicolás Maduro uttalade sig mot försök att utsätta Haiti för ytterligare militära interventioner under det VIII:e toppmötet för Gemenskapen för Latinamerikanska och Karibiska Stater (CELAC) som hölls i Saint Vincent och Grenadinerna.
”Vi håller inte med om en förtäckt invasion av något slag”, förklarade Maduro på fredagen under en diskussion om de pågående säkerhetsutmaningarna för Haiti. ”Lösningen är inte en ny invasion […]. Lösningen är att Latinamerika och Karibien går och omfamnar Haiti, följer med det, verkligen hjälper det så att det kan ta sin egen väg och implementera sin egen modell”, sade han med eftertryck inför församlade regionala ledare.
Diskussionen föranleddes av att FN:s generalsekreterare António Guterres deltog i toppmötet och uppmanade till stöd för den multinationella säkerhetsinsats som auktoriserats av FN:s säkerhetsråd. Guterres vädjade till CELAC:s medlemsländer att fullfölja sina åtaganden i samband med det senaste G20-mötet i Brasilien.
”Jag välkomnar dessa ansträngningar, men mycket mer måste göras för att säkra detta uppdrag utan ytterligare förseningar och en politisk lösning som kan lösa landets grundläggande problem”, sade Guterres.
FN:s säkerhetsråd antog den 2 oktober 2023 resolution 2699 som enligt kapitel VII i FN-stadgan bemyndigar ett ”multinationellt säkerhetsuppdrag” som skulle innebära att väpnade styrkor ingriper i Haiti under förevändning att ta itu med det karibiska landets säkerhetskris. Förra veckan kom uppgifter om att Kenya och övergångsregeringen i Haiti hade undertecknat ett formellt säkerhetsavtal som skulle innebära att 1 000 kenyanska poliser skulle sättas in. Solidaritetsaktivister har kritiserat planen som ännu ett försök till utländsk ockupation av Haiti.
Travis Ross, som är medredaktör för Canada-Haiti Information Project, skrev för Haiti Liberté i oktober och hävdade att det kenyanska säkerhetsuppdraget kan vara en föregångare till en årslång ockupation av landet. ”Medan MSS påstådda syfte är att bekämpa gäng, är det primära målet att underlätta en kontrollerad övergång från [icke vald tillfällig haitisk premiärminister Ariel] Henrys omstridda regim till en annan övergångsregering som också står i tacksamhetsskuld till Washington”, skrev Ross.
Trots Maduros protester innehöll CELAC:s 100-punktsdeklaration från Kingstown en text som uppmanade till ett ”snabbt och effektivt genomförande” av FN:s säkerhetsråds resolution 2699. Texten i deklarationen uppmanade dock också till en ”haitiskledd lösning” på den pågående säkerhetskrisen som har lett till ett sammanbrott för rättsstatsprincipen i hela landet efter mordet på president Jovenel Moïse 2021.
Haitis säkerhetsutmaningar och politiska instabilitet var ett av de viktigaste samtalsämnena vid toppmötet, som också omfattade diskussioner om regional integration och en förnyad uppmaning att upphöra med unilaterala tvångsåtgärder. En annan tvistefråga var CELAC:s uttalande om Israels folkmord i Gaza, en fråga som drivits av Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva. I slutändan undertecknade 24 av de 33 länderna det slutliga uttalandet om Gaza, som uppmanade till ett omedelbart eldupphör. Under debatten lyfte Maduro återigen fram Aaron Bushnells uppoffring, den amerikanske flygaren som brände sig själv utanför den israeliska ambassaden i Washington för att uppmärksamma det palestinska folkets svåra situation.
Förutom Venezuelas och Brasiliens presidenter deltog Colombias, Gustavo Petro, Kubas, Miguel Díaz-Canel, Honduras, Xiomara Castro, och Bolivias, Luis Arce tillsammans med premiärminister Ralph Gonsalves från Saint Vincent och Grenadinerna, som fungerade som värd.
Venezuelas president Maduro och utrikesminister Yván Gil höll flera bilaterala möten i anslutning till toppmötet. Gil och Mexikos motsvarighet Alicia Bárcena undertecknade ett avtal om migration. Även om detaljerna inte offentliggjordes rapporterade Caracas att avtalet ingicks inom ramen för planen ”Återvänd till hemlandet” som syftar till att underlätta återvändandet för venezuelanska migranter från andra latinamerikanska länder.
CELAC-toppmötet fortsatte med rotation av ledarskap. Honduras kommer nu att inneha pro tempore-ordförandeskapet i det regionala organet.
”Problemen och skillnaderna mellan länderna i detta block måste lösas mellan oss utan yttre inblandning eller påtryckningar, med dialog som verktyg, och alltid med tanke på regionalt välbefinnande och folkens självbestämmande”, sade Honduras president Xiomara Castro.
CELAC grundades 2011 under ledning av Venezuelas avlidne president Hugo Chávez, men marginaliserades efter valet av högerpolitiker på hela kontinenten som arbetade för att sabotera regionala integrationsinitiativ. Organisationen fick ett uppsving under ledning av Mexikos president Andrés Manuel López Obrador, som lyckades hålla ett toppmöte på hög nivå efter flera år av inaktivitet.
CELAC, som samlar alla länder i Nord- och Sydamerika förutom USA och Kanada, är ett konkurrerande organ till Organisationen för amerikanska stater (OAS), som ofta har anklagats för att främja Washingtons intressen i Latinamerika och Karibien.
Venezuelanalyses 240305 (ZT)
Venezuela’s Maduro Rejects Haiti Military Intervention at CELAC Summit
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
