Karibien fördömer USA:s sabotage av kubanskt stöd

Sedan 1960-talet har Kuba delat med sig av sina resurser inom hälsovården. USA försöker att med alla medel sabotera detta humanitära arbete.

Karibien fördömer USA:s försök att sabotera kubanskt stöd

Länder i Karibien motsätter sig den republikanske senatorn Rick Scotts försök att få USA att straffa länder som använder sig av Kubas medicinska brigader. Scott anklagar dessa länder för att delta i trafficking.

Nationerna är också kritiska till den senaste eskaleringen av USA:s politik mot Kuba och Trumpadministrationens beslut att placera Kuba på ”svarta listan” över länder som inte fullt ut samarbetar med USA för att bekämpa terrorism.

”Svartlistningen av Kuba utgör en pågående försämring av framgångarna som nåtts under senare år när det gäller relationer mellan de båda länderna. Det finns oro för att detta undergräver stabiliteten, freden och säkerheten i den karibiska regionen”, säger Organisationen för de Östkaribiska staterna, OECS, i ett uttalande efter sin 69:e session.

Organisationen består av 11 medlemsstater i östra Karibien. Av dessa har åtta en gemensam valuta, Östkaribisk dollar. Med undantag av franska och brittiska besittningar är alla oberoende nationer samt brittiskt-beroende Montserrat fullvärdiga medlemmar i den större Karibiska Sammanslutningen, Caricom med 15 medlemsstater.

Förra veckan lade Scott och senatorerna Marco Rubio samt Ted Cruz fram ”Cut Profits to the Cuban Regime Act”. Om det antas så kommer USA:s UD att publicera namn på länder som kontrakterar läkare via Kubas regering och ta hänsyn till detta i USA:s ranking i sin årliga rapport om ”Trafficking med människor”.

USA:s UD har påstått att Kubas medicinska program utsätter läkarna för ”exploaterande villkor” och att de är ”kränkande”. Det finns läkare som övergett uppdragen och dokument i Brasilien anklagar Kubas regering för att lägga beslag på närmare 80 procent av det som länderna betalar, begränsar deras rörelsefrihet och pressar dem att driva upp statistiken. Ralph Gonsalves, premiärminister i St Vincent and the Grenadines, samt tillträdande ordförande i Caricom från 1 juli, säger till Miami Herald att senatorerna ”inte är korrekt informerade.”

”Det handlar inte om trafficking”, säger Gonsalves. Det senatorerna gör är att ”genom att tillämpa politiska och ideologiska element gör de kampen mot verklig trafficking svårare. De underskattar också den stora inverkan av hur mycket kubanerna hjälper.”

“I St. Vincent and the Grenadines, har jag kubanska frivilliga och jag har amerikanska frivilliga som arbetar sida vid sida. De [senatorerna] behöver undervisas korrekt. Jag tror inte de är rätt informerade.”

Gonsalves var en av de första ledarna som vände sig till Kuba för att få hjälp när Covid-19 bekräftades i regionen. Han säger också till Herald att han inte tar en ”ideologisk position” på en så kritisk fråga som hälsovård: ”Vi intar en förnuftig, pragmatisk och humanitär syn på detta.”

Han kallar tidigare försök från USA att hindra kubanska läkare från att arbeta i Karibien och Latinamerika genom att anklaga länderna för deltagande i trafficking som ”nonsens.”

Han och andra karibiska ledare säger att läkarna inte utnyttjas i sina kontrakt. I till exempel Antigua har de gratis uppehälle, hjälpmedel, transporter och andra förmåner, sa landets premiärminister till Miami Herald i april.

För närvarande arbetar fler än 470 kubanska hälsovårdsarbetare tillsammans med sina lokala kollegor i nio karibiska länder – Antigua and Barbuda, Barbados, Dominica, Grenada, Jamaica, St. Kitts and Nevis, Saint Lucia, St. Vincent and the Grenadines och Haiti — för att hjälpa till att hindra Covid-19. Sex av de nio länderna finns i östra Karibien.

Organisationen säger sig vara djupt bekymrade över Scotts lagförslag och förkastar det.

”Tillhandahållandet av de specialiserade Henry Reeve Internationella Medicinska Brigaderna har inte bara ökat de knappa hälsovårdsresurserna hos OECS Medlemsstater, men det har också försäkrat befolkningen i regionen kapacitet att bekämpa och kontrollera Covid-19”, sade staterna i ett separat uttalande.

Organisationen konstaterar att Kuba varit närvarande under lång tid i Karibien. Mitt uppe i USA:s nedskärningar [av förbindelserna med Kuba] och innan Covid-19 skapade kaos hade kubanska läkare gett stöd till hälsosektorn ”som gynnade många karibiska medborgare.”

I till exempel Jamaica och Östra Karibien har de spelat en väsentlig roll för att ge gratis ögonbehandlingar som kräver ingrepp för att förhindra blindhet eller för att återställa synen. I Haiti var de kubanska läkarna i frontlinjen vid koleraepidemin, efter att koleran spridits av FN:s fredsbevarande styrkor 10 månader efter jordbävningen 2010.

Miami Herald 200622; National Network on Cuba 200624

KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!

Under pandemikrisen skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död. 

Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer samt från vanligt folk på ett slut på blockaden, åtminstone under pandemin. Hjälp till att öka trycket på USA!

Bli en del av denna solidaritetsrörelse!

SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN! UPPMANA ANDRA ATT GÖRA DET!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICININSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING.

Pg 23 57 15 – 0

Swish 123 182 37 72