Kubas ekonomi är en nyckelfråga för landets utveckling. Man är hårt pressad av USA:s blockad och sanktioner som blivit alltmer omfattande i försöken att strypa ekonomin och svälta kubanerna till underkastelse. Eller, som det sades i den ursprungliga texten om syftet med blockaden: ”framkalla svält och desperation”. Trots svårigheterna kämpar kubanerna vidare.
Kubas ekonomiminister säger att landet ska öka exporten och ”överväger kryptovaluta” för att klara USAs sanktioner.
Statsråd och ministrar i Kuba träffades på tisdagen och diskuterade landets ekonomi. De planerade också hanteringen av USAs åtstramningar gällande de olagliga, ekonomiska sanktionerna mot ön.
Ekonomi- och planeringsministern Alejandro Gil sa att hans ministerium vidtagit åtgärder i den nationella utvecklingsplanen till 2030 som är omfattande, ”icke statiska och som kan ändras beroende på sammanhanget”, då han talade vid det TV-sända programmet ”rundabordet”, där också president Miguel Diaz-Canel närvarade. Gil beskrev planens viktigaste delar som ökad export och ökade statliga investeringar i vetenskap, av livsmedelsoberoende och stöd till statligt ägda företag.
Ministern sa att nationen undersöker möjligheterna att använda en kryptovaluta, en digital valuta utan centralt reglerande instans med kryptografiska metoder som garanterar transaktioner. Detta för att etablera en hållbarare ekonomi, mindre påverkbar av USAs skärpta blockad och sanktioner mot företag som handlar med Kuba. [USA hindrar all användning av världsvalutan dollarn i transaktioner som berör Kuba.]
”Vi undersöker möjligheten att använda kryptovaluta i nationella- och internationella handelsförbindelser […]. Vi vill ta reda på hur vi kan införliva såna åtgärder, vilket i sin tur skulle göra det möjligt för oss att gå vidare och leta efter en lösning på problemen,” sa Gil under den tevesända diskussionen. Bland planerna sa ministern att landet skulle fördubbla produktion av djurfoder. Statligt anställda arbetare kommer att få en kraftig löneökning inom kort, enligt Gil.
Granma rapporterar att den kubanska regeringen också fortsatt vill satsa på turism, förnybar energi och bättre kommunikationer över hela ön, samt bekämpa stöld av drivmedel.
Gällande turism sa Gil, ”Vi föreslår att valutorna som kommer in i landet […] går till att betala nationella företag för deras tjänster. […] så att den utländska valuta som betalas inte lämnar landet utan stannar här och går in i produktionskedjorna i de nationella industrierna.”
I maj antog USA artikel III och IV i 1996 års Helms-Burton-lag, lagen vars tillämpning alla USAs presidenter före Trump skjutit upp, medvetna om de internationella komplikationerna. Lagen innebär att domstolar i USA får tillåta stämningsansökningar mot företag och organisationer som använder egendomar som nationaliserades i samband med revolutionen i Kuba.
Trots detta och andra sanktioner, tillsammans med den närmare 60-åriga ekonomiska blockaden mot ön, har Kuba lyckats uppfylla FN:s milleniemål – de mätbara mål som handlar om att förbättra livet för världens fattiga. Kuba upprätthåller också en hög ”Human Development Index”, det index som används för att jämföra välståndet i olika länder.
Granma-Reuters 190703
