När Kuba på 70-talet drog igång sin första grundlagsdebatt, för att ersätta den gamla grundlagen på USA-mönster, skedde det med ett landsomfattande rådslag inom alla folkrörelser: Fackliga Centralorganisationer, Kvinnoförbundet, Småbondeförförbundet, Kulturarbetarförbundet m fl. Med en av kommunistpartiets veteraner, Blas Roca som ordförande.
1975 Förslag om ny grundlag publicerades och rådslaget tog fart. Det ledde till förändringar i 60 av de 137 paragraferna i den gamla. Det framdiskuterade förslaget om Folkmakt antogs genom en folkomröstning där 98 procent av väljarna deltog, 97,7 procent röstade för (befolkning 7 miljoner). Allmänna val infördes till högsta beslutande organ – Folkmaktens Nationalförsamling – och till beslutande läns- och kommunförsamlingar.
1992 beslöt Nationalförsamlingen att i grundlagen införa direktval till Nationalförsamlingen och till nya kommundelsnämnder.
Utan ändring i grundlagen fattade Nationalförsamlingen under och efter 90-talskrisen beslut om att tillåta egenföretagare/arbete för egen räkning, rätt att köpa och sälja bostäder, och utländska investeringar och andra förändringar som öppnade för vissa marknadsinslag i ekonomin. De infördes utan tydlig reglering och kontroll, vilket orsakade stora problem.
Nya Ekonomiska och Sociala riktlinjer
2010 Partiet och folkrörelserna kallade till ett omfattande landsomfattande rådslag om förslag till Nya Ekonomiska och Sociala Riktlinjer: Vilka är problemen, vad bör göras?
2012 Nationalförsamlingen diskuterade och antog med egna mindre ändringar det i fyra omgångar omarbetade och diskuterade förslaget till Riktlinjer, som sedan antogs av Nationalförsamlingen utan att anpassas i grundlagen:
• Decentraliserad statlig förvaltning, större självständighet för län, kommuner och statliga företag
• Bantad statlig sektor, minska andelen statligt anställda från 85 (≈ 4,5 miljoner) till 65 procent av förvärvsarbetande.
• Ökad och flexibiliserad icke statlig sektor,
• Större inslag av kooperativ, egenföretagande och marknad,
• Möjlighet för icke statliga företag att anställa lönearbetare
• Växling från generella varusubventioner till riktat stöd till behövande (ej genomfört)
• På sikt avskaffa ransoneringssystemet och dubbla valutan (ej genomfört)
• Främja utländska investeringar
• Fortsatt socialistisk grundval, trygghet och levnadsstandard, • fortsatt offentlig hälsovård, utbildning, kultur, rekreation, pensioner och socialt skyddsnät och • fortsatt offentligt ägande av infrastruktur och stora industrier.
Resultat efter 3 år
• Andelen sysselsatta hade ökat med ≈ 5 procent, till ≈ 5,2 miljoner
• Andelen icke statligt anställda hade ökat med ≈ 10 procent till ≈ 1,4 miljoner
• Drygt en halv miljon hade lämnat den statliga sektorn
• Statligt/kommunalt anställda 2013 ≈ 3,8 miljoner ≈ 73 procent
• Stora inkomstklyftor, otillbörlig privat kapitalackumulation, stort missnöje med fortsatta problem för folk i allmänhet och med krypande tendenser till korruption.
Ny Grundlag
2013 Nationaförsamlingen tillsatte en Grundlagskommission, ordförande Raúl Castro, med uppdrag att utarbeta förslag till ny grundlag.
2016 Nationalförsamlingen diskuterade de svårigheter och misstag som uppstått i det fullskaleprov av Riktlinjernas decentralisering som genomförts i de två nya län som avskilts från Havannalänet.
2018 Nationalförsamlingen utsåg en Grundlagskommission
2018 Kommissionens förslag överlämnades till Nationalförsamlingen för debatt i 21-22 juli.
Nästa steg är folkligt rådslag om Nationalförsamlingens förslag i november, och justeringar därefter, innan det blir folkomröstning om att anta en ny grundlag.
De viktigaste politiska frågorna är decentralisering, deltagande demokrati och mänskliga rättigheter, legitimering och reglering av en ickestatlig sektor, respekt för lagen, bantning av statsapparaten.
Fortsättning följer.
Eva Björklund
