Latinamerikanska ledare uppmanar till enhet på toppmöte
De latinamerikanska och staternas organisation, CELAC, har haft toppmöte i Honduras.
Ett av ämnena som många tog upp var USAs blockad av Kuba, och i vissa fall Venezuela. Mot blockaden uttalade sig presidenterna från Honduras, Mexiko, Brasilien, Uruguay, Venezuela, Colombia och San Vicente och Grenadinerna. De gav också sitt erkännande åt det medicinska samarbetet med Kuba och öns vacciner.
En uppmaning till enighet var det gemensamma budskapet från ledarna för Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (CELAC) vid mekanismens nionde toppmöte i Tegucigalpa, Honduras huvudstad.
”CELAC måste vara ett verktyg för frigörelse, suveränt samarbete, miljörättvisa, demokratisk socialism och självbestämmande”, sade Honduras president Xiomara Castro när hon öppnade mötet. I sitt tal föreslog presidenten en debatt om den nya världsordning som USA infört, i synnerhet om den tull- och migrationspolitik som förs av den nuvarande administrationen i Vita huset.
”I dag utvisas migranter i stor omfattning från USA. Inför denna utmaning måste CELAC respekteras”, sade hon inför ett dussintal dignitärer. Hon fortsatte: ”CELAC är inte en perfekt organisation, men den är vår, den föddes ur en dröm, ett ideal och en utopi hos våra befriare och hjältar”.
Hon bekräftade också kravet på Latinamerika och Karibien som en fredszon, krävde ett slut på aggressionen mot det palestinska folket och ett slut på blockaden mot Kuba.
Mexikos president Claudia Sheinbaum bjöd in sina kollegor till ett toppmöte för att främja Latinamerikas och Karibiens ekonomiska välstånd. I sitt tal uttryckte hon sitt bestämda förkastande av ekonomiska blockader mot alla länder, särskilt USA:s blockader mot Kuba och Venezuela. Sheinbaum påpekade att dessa blockader ”bara skadar folkens välbefinnande och inte bygger regioner med fred och välstånd”.
Även om hon inte direkt nämnde det ekonomiska krig som Washington har utlöst försäkrade hon att ”vi lever i en tid av djupgående förändringar i världshandeln”. ”Vi förkastar rasism, klassförakt, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och kriminalisering av vår kontinents bröder och systrar som av någon anledning har emigrerat”, fortsatte hon. I slutet av sitt tal sa Sheinbaum: ”I motgång finns det alltid hopp, och hoppet i dag är enighet”.
Kubas Díaz-Canel: USA utmanar multilateralismen. Behovet av att ”möta de nuvarande utmaningarna, sätta gemensamma intressen och mål över olikheter och agera som en autentisk regional gemenskap”, var ett av Kubas budskap. Miguel Díaz-Canel bekräftade att hans land alltid kommer att gå i spetsen för ansträngningarna att stärka CELAC och för en integration som gör det möjligt för regionen att ompositionera sig på den internationella scenen. Han instämde med att ”USA:s agerande strider mot multilateralism och internationell rätt”. Han förkastade den nordliga regeringens försök att legitimera införandet av ensidiga tvångsåtgärder, utan respekt för andra länders ordning, och att utöva utpressning, trakasserier och politisk manipulation mot nationer.
Mot bakgrund av alla dessa hot varnade Díaz-Canel för att ”nya försök att försvaga oss, förlama oss eller splittra regionala strukturer är att vänta, eftersom man vet att splittring skulle försvaga oss”.
”Jag tror att det aldrig tidigare har varit så synligt för våra folk i Amerika att vi måste gå i en snäv kvadrat som silvret vid Andernas rötter”, sade han i sitt budskap. Enligt hans ord ”kräver allvaret i denna timme av mångfaldiga hot en mångfaldigande av enhetliga krafter. Endast enighet kan rädda oss”.
Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva varnade för att ”historien lär oss att handelskrig inte har några vinnare”, med hänvisning till president Donald Trumps politik. ”Latinamerika och Karibien står idag inför ett av de mest kritiska ögonblicken i sin historia”, där deras ”självständighet är i gungning” inför ”försök att återupprätta gamla hegemonier”, varnade han.
Enligt den brasilianske ledaren är ”friheten till självbestämmande” ett av de ”första offren för en värld utan multilateralt överenskomna regler”. I detta sammanhang fördömde han ”kriminaliseringen av migranter och införandet av godtyckliga tullar som destabiliserar den internationella ekonomin och höjer priserna”.
Han ansåg att Latinamerika och Karibien ”löper risken” att hamna mitt i ”en uppdelning av världen mellan olika makter”, och därför måste ”likgiltigheten läggas åt sidan”. Han upprepade också Brasiliens solidaritet med Haiti och landets fördömande av den blockad som USA har upprätthållit mot Kuba sedan 1962 och de internationella sanktionerna mot Venezuela.
Venezuelas president Nicolás Maduro bekräftade att folkens union är en skyldighet för regionens utveckling och uppmanade till att skapa en gemensam röst till förmån för deras intressen. Han påpekade att CELAC måste gå vidare med att förverkliga nya former av kommunikation. I detta avseende föreslog han den colombianska regeringen, som nu övertar det roterande ordförandeskapet för CELAC, att föreslå en riktlinje för frågor som ska analyseras av ledarna under året och att hålla sig à jour med de frågor som påverkar regionen.
Maduro fördömde det handelskrig som en stor del av världen drabbats av till följd av den amerikanska regeringens åtgärder. ”Nej till den hegemoniska handelsmodellen som vill sätta stopp för den multipolära världen, som har fötts i nya tider med utvecklingen av nya regioner”, sade han.
Han tog också avstånd från förföljelse och kriminalisering av migranter och betonade vikten av CELAC mot bakgrund av dessa fakta. ”Det är dags att stå upp och bygga en gemensam röst. Låt oss förenas i mångfald med självbestämmande, suveränitet, sann frihet och en stark ekonomisk bas. Låt oss gå framåt enade för sann frigörelse”, fortsatte han.
I toppmötet deltog ett dussintal presidenter från de 33 länder som ingår i CELAC.
Cubadebate 250409 (ZT)
Líderes latinoamericanos convocan a la unidad durante la IX Cumbre de la CELAC
Stöd det kubanska jordbruket!
Kuba behöver bli mindre beroende av att importera livsmedel. Att utveckla det egna jordbruket är svårt då såväl maskiner, drivmedel, gödsel osv. drabbas av USAs blockad. Svensk-Kubanska Föreningen bedriver ett projekt för att bistå det kubanska jordbruket med modern utrustning, såsom redskap och reservdelar till traktorer, utrustning för mjölk- och ostproduktion, samt andra verktyg och redskap ämnade för att höja arbets- och livskvalitén för de kubanska jordbruksarbetarna.
Bidra du också till den kubanska visionen för matsuveränitet, starka lokalsamhällen, och hållbart jordbruk!
pg 23 57 15-0
Swish 123 182 37 72
Märk betalningen med CUBA SI
