Notiser från Kuba (hälsa, läkare idrott, Internet) och Venezuela (Guaidós planer)

Kubas president Miguel Día-Canel besöker patienter som vårdas av kubansk hälsovårdspersonal i Venezuela

Guaidó aviserar en ”övning”, men hans anhängare vill ha militär intervention

Efter flera angrepp på Venezuelas elnät i mars, avslöjade Juan Guaidó onsdag 27e detaljerna för en ny ”Dagen D”, den fjärde i år, efter misslyckandena 23e januari, 12e och 23e februari.

På Demokratisk Aktions högborg i ”El Paraiso” i Caracas, omgiven av ledare för den hädangångna MUD (högeralliansen) som Manuel Rosales, Henrique Capriles och Edgar Zambrano, avslöjade den ”35-årige ingenjören” nästa taktiska steg på dagordningen för regimskifte. Enligt den högerextreme senatorn i USA Marco Rubio, för att framkalla ”ett lidande som ingen nation mött i modern historia”.

Guaidós så kallade ”Operation Frihet” ska trappa upp hoten och återigen skapa allmänt kaos och gatuvåld, så kallade ”medborgarprotester”. ”Det är dags att sätta fart på alla grannskap. Kräv att få tillbaka gasen, bort med Maduro. Vi måste använda alla sociala krav så att de tjänar vårt syfte, få bort inkräktaren”.

Efter att ha medgett att han två månader efter sin självutnämning inte har någon kontroll över offentlig förvaltning och således inte kan utse en regering, föreslog Guaidó sina följare att organisera denna ”Operation Frihet” kommande 6 april, ett uttalande som omedelbart satte fart på de sociala nätverken mot ”Folkviljans” (Voluntad Popular, Guaidós högerextrema parti) ledare, de förlöjligade planen och krävde den starkt efterlängtade militära intervention som har utlovats.

En inte mindre viktig upplysning denna dag är att Acción Democraticas generalsekreterare Henry Ramos Allup visserligen var närvarande vid mötet, men undvek kamerorna för att inte fotograferas bredvid Guaidó.

Resumen Latinoamericana 2019-03-28

Kuba tog 11 medaljer i Paralympics 2019, i Abu Dhabi

Bland de 7 000 idrottarna från 24 nationer utmärkte Kubas atleter sig i flera av de 24 grenarna: 3 guld, 5 silver och 3 brons visar den vikt Kuba lägger vid idrott för alla.  Tyngdlyftaren Yaritza Parrado tog 2 guld och 2 silver. Längdhopparen Irina Lopez tog guld med 4,4 meter och sprintern Mandy Mojena sprang 800 meter på 2 minuter, 4 sekunder och 5 tiondelar.  Andra som utmärkte sig var simmarna Yurishel Rojas och Katiuska Patiñoo och tyngdlyftaren Yoandy Beltrán.

Granma 190328

President Díaz Canel besöker patienter i Venezuela

Venezuelas Bolivarianska Republik är ett av de länder som tagit emot flest kubanska internationalister, bara Angola har tagit emot fler kubaner som levat, arbetat och kämpat där, och många som har dött. Venezuela är också det land där kubanerna arbetar inom flest sektorer, som idrott, kultur, utbildning, kommunikationer, jordbruk, livsmedelsindustri, forskning, energi och transporter, bland annat.

Det var med den Bolivarianska revolutionen och president Hugo Chávez Frias som de fattiga och förbisedda fick ta del av denna läkarvård, utbildning och sociala program som omfattar 75 procent av landets BNP.

Grannskapsläkarna har största betydelse över hela Venezuela, de arbetar i 24 delstater och 335 kommuner. De bor i de samhällena där de arbetar, i bergen, med de fattiga, men också i de sluttningar där rika och medelklassbefolkning bor.

Kubanerna är frivilliga biståndsarbetare, modiga och ansvarsfulla. De stannar kvar i Venezuela trots imperialismens och medlöparnas hot och angrepp. På bolivariansk mark finns inga kubanska soldater, bara biståndsarbetare som arbetar för fred, kärlek och liv. De delar med sig av sina kunskaper och lär sig mer för varje dag.

Granma 2019-03-28

Kubas internationella hälsovårdsbistånd ”bara affärer”?

Vi får i media ofta läsa att Kuba tjänar stora pengar på sitt utlandsbistånd inom hälsovården. Betänk att Kuba har över 40 000 hälsovårdsarbetare i 66 olika länder.

I 40 av dessa länder, de allra fattigaste, står den kubanska regeringen för alla kostnader. De 26 andra, av vilka några har betydande oljeinkomster, kompenserar Kuba ekonomiskt. Dessa intäkter garanterar bättre löner för biståndspersonalen och finansierar Kubas nationella hälso- och sjukvårdssystem. Tack vare dessa intäkter har man bara det senaste året kunnat reparera 3 000 hälsocentraler och man har importerat 5 000 olika utrustningar.

Föreställ er då att det på Kuba skulle finnas privata företag som kommersialiserar dessa medicinska tjänster i utlandet. Då skulle inkomsterna inte längre finansiera landets egna hälsovård. Inte heller skulle de betala för de stipendier som exempelvis afrikanska ungdomar idag erhåller för att studera medicin på Kuba.

Visserligen skulle en del av den kubanska hälsovårdspersonalen uppnå en inkomst och levnadsnivå jämförbar med den latinamerikanska ”medelklassen”. Men vinsten skulle hamna i aktieägarnas fickor.

I pressen skulle allt då vara ”normalt”. Det onormala är att ett litet land i Syd, fattigt och utsatt för blockad, är den största biståndsgivaren i världen inom hälsovården. Och som de senaste 15 åren räddat åtminstone 5 miljoner liv, i ett tiotal olika länder.

cubainformacion 190118

Cuba: ¿la cooperación médica es `negocio´?

Brasilien saknar de kubanska läkarna

Efterspelet till hemtagningen av de kubanska läkarna från Brasiliens ”Fler läkare”-program slog förre presidenten Dilma Rousseff fast: ”Slutet på avtalet orsakades av de okontrollerade uttalandena från den valde presidenten Jair Bolsonaro”.

Uppskattningar talar för att så många som 29 miljoner brasilianare kommer att sakna hälsovård när kubanerna, som utgör över hälften av läkarna i programmet, åkt hem. Av landets 5 570 kommuner har 3 228, dvs 80 procent enbart läkare via programmet. 90 procent av hälsovården tillgänglig för ursprungsbefolkningarna sköts av de kubanska experterna.

Cuba Solidarity Campaign 181207

Miami konstaterar: Internet censureras inte i Kuba

”Kubanska internet är i huvudsak ocensurerat. Regeringen blockerar ett litet antal av siter som den USA-finansierade Radio- och TV Martí nätverken och andra som förespråkar ett systemskifte på ön.”

Vår/Redaktörens kommentar: USA-regeringsfinansierade Radio- och TV Martí, som levererar propagandasändningar dygnet runt från Florida mot Kuba, använder sig av frekvenser som är förbehållna Kuba. Det är olagligt enligt internationella överenskommelser. Kuba blockerar dessa. Det betyder att hundratals miljoner dollar av skattebetalarnas pengar i USA går åt till att försörja ett antal personer som sänder, men inte har några lyssnare.

Kuba blockerar enbart rasism, pornografi och uppmaningar till våld. Däremot blockerar USA fortfarande mängder med internetmaterial om man försöker nå det från datorer i Kuba. Främst betalningstjänster, men också program som exempelvis Skype.

NBC6 Miami 181203