Hur kommer det sig att USA och Israel är de enda länder i världen som i FN röstade mot ett förslag som erkänner rätten till mat som en universell rättighet? Dessa två. Desamma som alltid. Mänsklighetens fiender.
Organisk stadsodling i Caracas
Den organoponiska trädgården Bolívar 1 är en två hektar stor tomt i centrala Caracas. Denna mönsterträdgård ligger inklämd mellan betonghöghus och producerar en mängd olika livsmedel med hjälp av kubainspirerade metoder för stadsjordbruk, samtidigt som den erbjuder utbildningsworkshops för både vuxna och barn. Bolívar 1-projektet är knutet till ministeriet för stadsjordbruk – ett stenkast från trädgården – och faller inom ramen för Venezuelan Corporation of Urban and Periurban Agriculture [CVAUP]. I den här intervjun pratar vi med Glenda Vivas, projektsamordnaren, om projektets historia, hur det svarar på den blockadorsakade krisen och om det globala behovet av att gå över till ekologiskt jordbruk.
Kan du berätta om historien bakom trädgården ”Bolívar 1”? Hur länge har den funnits?
Den organoponiska trädgården Bolívar 1 grundades av Comandante Hugo Chávez Frías den 31 mars 2003. Den var tänkt som en prototyp – en såddbädd, om man så vill – för stadsjordbruk i Venezuela. Med denna trädgård ville Chávez visa att många av våra tomma stadstomter kan ge användbara livsmedelsgrödor och tillfredsställa folkets behov. Bolívar 1 Garden ligger mellan två av Caracas viktigaste genomfartsleder och förser för närvarande stadsborna med en mängd hälsosamma livsmedel och fungerar som ett utbildningscentrum för samhället.
Med tiden har Bolívar 1 också utvecklats till ett nav för olika initiativ för urban livsmedelsproduktion, inklusive vertikala hönshus, kaninuppfödningsinhägnader och hydroponiska trädgårdar. Kort sagt är Bolívar 1 Garden ett initiativ som syftar till att främja livsmedelssuveränitet, vilket är särskilt viktigt för ett land under belägring.
Vad inspirerade till detta projekt och de agroekologiska metoder som används här?
Den organoponiska trädgården Bolívar 1 anlades 2003, strax efter kuppen i april 2002 och oljesabotaget [dec 2002-feb 2003]. Under denna tid besökte Chávez Kuba, där han mötte de initiativ till stadsjordbruk som hade vuxit fram under den särskilda perioden. Den kubanska modellen lärde honom – och oss – att obebyggda stadstomter kan bli ett medel för motstånd mot imperialistiska aggressioner.
I vilken utsträckning använder sig Venezuelas organoponiska trädgårdar av den kubanska modellen?
Medan Bolívar 1 Organoponic hämtade en hel del inspiration från den kubanska modellen, anpassade vi den för att passa våra miljöförhållanden och tillgängliga resurser.
Ett av de viktigaste inslagen i kubanskt organoponiskt jordbruk är bruket av uppbyggd hilling. Hilling innebär att man skapar upphöjda jordbäddar där frön eller plantor planteras. Denna teknik hjälper till med dränering, ger bättre luftning av rötterna och hjälper till med ogräsbekämpning.
I Venezuela anpassade vi den kubanska modellen till våra specifika omständigheter. För det första anpassade vi vårt urval av grödor och rotationsmönster till de unika egenskaperna hos vårt klimat och jord. För det andra hade Venezuela vid tidpunkten för anläggandet av denna trädgård ännu inte drabbats av sanktioner, så vi kunde använda konventionella byggmaterial för att fodra bäddarna.
Slutsatsen är dock att organoponiska trädgårdar både i Kuba och Venezuela är resurseffektiva initiativ och delar det strategiska målet att tillhandahålla mat till folket.
Du lärde dig om urbana jordbruksmetoder på Kuba. Kan du berätta mer om din utbildning?
Javisst. Jag studerade vid en teknisk jordbruksskola i delstaten Táchira, men senare fick jag en ovärderlig utbildning i stadsjordbruk på Kuba. Trots utmanande omständigheter har kubanerna utvecklat en hållbar modell för stadsjordbruk som kräver minimala resurser men ändå ger relativt hög avkastning … även på obebyggda tomter! Denna teknik, som kallas ”organoponisk” trädgårdsodling, är utbredd i Havanna idag, där man kan se många blomstrande trädgårdar i stadens betongdjungel.
Hur många arbetar med dig i den organoponiska trädgården Bolívar 1?
Jag koordinerar ett team på 19 personer, varav sju är funktionshindrade. Vårt team fungerar som en sammanhållen enhet och sköter kollektivt olika uppgifter i trädgården, inklusive kompostering, jordförberedelse, ogräsrensning, skörd, säkerhet och distribution av produkter.
Foto: Peder Östring, MINPPAU
Vad ger trädgården, både kvantitativt och kvalitativt?
Under årens lopp har vi optimerat våra tekniker och metoder för att maximera produktiviteten och hållbarheten. Just nu kan vi uppnå cirka sju kilo produkter per kvadratmeter för kortcykliska grödor.
Bolívar 1 är 8 283 kvadratmeter stor och har olika zoner som ”White Zone” för bladgrönsaker och ”Orange Zone” för andra kortcykliska grödor som paprika, purjolök och vårlök. Det finns totalt 150 växtbäddar. Längs den östra kanten har vi en traditionell ”conuco” [självhushållsträdgård] med fleråriga grödor som mango, soursop, avokado och groblad.
Vi har också en serie komposteringsgropar för att förbättra jordkvaliteten och för att tillverka humusgödsel. Slutligen har vi en 120 kvadratmeter stor plantskola där vi kan odla 28 000 plantor åt gången. 100 procent av de växter som vi odlar på Bolívar 1 kommer från plantskolan, men plantskolan ger också näring till andra urbana trädgårdar i Caracas.
Vår produktion är fri från jordbrukskemikalier. Vi använder inga industriella gödningsmedel eller kemiska bekämpningsmedel. Istället tillverkar vi våra egna gödningsmedel med hjälp av maskbäddar och vi använder en mängd olika växter för att hålla skadedjur borta, från färgfällor som solrosor till medicinalväxter som stöter bort skadliga insekter. Slutligen har vi skapat vindbarriärer med hjälp av sockerrör. Mycket av detta har att göra med gamla metoder som har ersatts av konventionellt jordbruk. De representerar billiga och effektiva lösningar för att producera hälsosam mat.
Foto: Peder Östring, MINPPAU
Hur distribuerar ni de produkter som kommer från Bolívar 1?
Vi har en liten butik vid ingången för direktförsäljning till det omgivande samhället. Dessutom samarbetar vi med närliggande skolor för att distribuera produkter och på så sätt säkerställa en bredare tillgång till samhället. Utöver det är den viktigaste ”distributionen” vi gör att sprida ordet: organoponiskt jordbruk utgör en utmaning för jordbruksindustrin, eftersom det erbjuder hållbara och ekologiska produkter, vilket minskar koldioxidavtrycket samtidigt som det bidrar till livsmedelssuveränitet. Organoponiskt jordbruk handlar om att tillhandahålla hälsosam, lokalt odlad mat till familjer.
För 20 år sedan, när Bolívar 1 Garden grundades, trodde många att organoponisk odling bara var ett infall som Chávez hade fått, medan andra såg det som ett dekorativt tillägg i stadslandskapet. Historien har dock visat att de hade fel, eftersom trädgården visade sig vara mycket mer än så. Stadsjordbruk är ett strategiskt alternativ för livsmedelssuveränitet.
Kan du förklara mer om betydelsen av organoponiska initiativ för ett land som har varit föremål för US-amerikanska sanktioner?
Organoponiska projekt förenar ekologiska metoder med stadsjordbruk. Ekologiskt stadsjordbruk erbjuder en hållbar väg till tryggad livsmedelsförsörjning, minskar beroendet av importerade insatsvaror och mildrar de negativa effekterna av konventionellt jordbruk. Det är också mycket mindre beroende av fossila bränslen eftersom maten transporteras kortare sträckor, och vi slipper de farliga giftiga metoder som är kopplade till konventionellt jordbruk.
Det senare är mycket viktigt för mänskligheten, eftersom världens bördigaste jordar redan har urholkats av missbruket av jordbrukskemikalier. Om vi fortsätter att använda jordbrukskemikalier i nuvarande takt kommer avkastningen att minska under de kommande 20 åren.
Bolívar 1-projektet har haft sina upp- och nedgångar. Intressant nog inträffade den mest betydande tillväxtspurten under de senaste åren. Vilka faktorer bidrog till detta?
Jag tror att motgångarna i sig fick oss att växa. När oljevinsterna var rikliga och ekonomin blomstrade blev vi självbelåtna. Men i och med de amerikanska sanktionerna började saker och ting att ta fart. Och märk väl, jag talar inte bara om Bolívar 1, jag talar om hela Venezuela. När de ensidiga tvångsåtgärderna sattes in övergick pueblo från paralys till motståndskraft och slutligen till motstånd. Nu håller vi på att komma på fötter igen!
Ditt team främjar också andra initiativ för stadsjordbruk. Kan du berätta mer om dem?
Vi arbetar med organiserade samhällen för att återanvända lediga tomter och förvandla dem till blomstrande urbana trädgårdar. För att göra det utvecklar vi en omfattande plan med samhällena, erbjuder dem utbildning och tillhandahåller plantor.
Vi arbetar med kommuner som Ana Karina Rote i San Martín och bostadsförsamlingen [”Asociación Viviendo Venezolano”] Jorge Rodríguez Padre i Antímano. Dessutom arbetar vi med skolor och samarbetar med cirka 400 småskaliga producenter som ägnar sig åt stadsodling.
Organoponiska initiativ stärker samhällen när de tar kontroll över sina egna livsmedelskällor!
Cira Pascual Marquina, Venezuelanalyses 240329 (ZT)
Urban Agriculture in the Heart of Caracas: A Conversation with Glenda Vivas
Urban Agriculture in the Heart of Caracas: A Conversation with Glenda Vivas – Venezuelanalysis
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
