Resenär från USA i Kuba
Jag har just återvänt från ön, där jag såg något som jag önskar att alla i USA kunde få uppleva med egna ögon: en extraordinär motståndskraft, en djup gemenskapskänsla och en nivå av umbäranden som ingen familj borde behöva utstå.
Vi reste till Kuba med väskor fyllda med linser och mjölkpulver, donationer som var möjliga tack vare så många av er. Verkligen. Er generositet gjorde det möjligt för oss att inte bara visa vår solidaritet med ord, utan också med något konkret i våra händer.
Men det jag såg på plats krossade mitt hjärta.
Hela städer fungerar med bara några timmars el per dag. Bränslebristen innebär att bussarna inte går, livsmedelsproduktionen går långsamt och sjukhusen kämpar för att fungera. Familjer lagar mat med ved när det inte finns gas. Människor går flera kilometer eller är beroende av cyklar eftersom det helt enkelt inte finns bensin. Marknaderna har mat, men priserna är oöverkomliga för många.
Så denna Alla hjärtans dag ber jag er att skicka lite kärlek till Kuba.
💗 Gå med i eller stöd Nuestra America-flottan till Kuba: En växande global koalition förbereder en humanitär flotta för att utmana blockaden och leverera hjälp. Var med i denna historiska solidaritetsaktion.
💗 Stöd solidariteten med Kuba: Vi samarbetar med organisationer över gränserna för att mobilisera och leverera humanitär hjälp via luft, sjö och land. Donera idag för att bidra till detta solidaritetsuppdrag för att transportera nödvändiga förnödenheter direkt till behövande samhällen.
I Holguín täckte en frisör vid namn Marta sitt ansikte med händerna och grät när hon beskrev vardagen. ”Du kan inte föreställa dig hur det påverkar alla delar av våra liv”, sa hon till mig. ”Det är en ond, allomfattande nedåtgående spiral… Blockaden kväver oss.”
Detta är inte en naturkatastrof. Det är det direkta resultatet av en medveten politik från USA:s sida.
Sedan Donald Trump återvände till makten har hans administration intensifierat den ekonomiska belägringen av Kuba – skärpt sanktionerna, pressat rederier och tredjeländer att inte leverera bränsle och använt ekonomiska sanktioner som vapen för att blockera öns tillgång till olja och nödvändiga varor.
Resultatet har varit förödande. Bränsletransporterna har minskat drastiskt. Nationella strömavbrott har blivit vardagsmat. Kollektivtrafiken har stannat upp. Livsmedelsproduktionen och distributionen har lamslagits. Sjukhusen kämpar för att hålla lamporna tända, bevara mediciner och driva livräddande utrustning.
Detta lidande är inte en slump. Det är påtvingat.
Och ändå möttes vi överallt av värme. Av kramar. Av tacksamhet. Med människor som delade det lilla de hade med varandra och med oss.
Kubaner betalar inte hyra eller har inte bolån; de äger sina hem. Och även om hälso- och sjukvården har försämrats kraftigt de senaste åren på grund av brist på mediciner och utrustning, är den fortfarande gratis – ett system som kämpar för sitt liv men inte har övergivits. När min partner Tighe fick ett astmaanfall gick vi till kliniken och inom några minuter andades han in albuterol från en nebulisator. Inga försäkringsformulär. Ingen räkning. Bara vård – levererad med kompetens och ett leende. Så ser hälso- och sjukvården ut när den behandlas som en mänsklig rättighet.
Era tidigare donationer gjorde det möjligt för oss att anlända till Kuba med tusentals kilo mat och medicin – små gåvor av kärlek inför en politik som är utformad för att skapa lidande.
Codepink 260214 (ZT)
Ovanstående er skrivet ur ett USA-perspektiv. För att vara solidarisk i Sverige, se nedan!
BRYT BLOCKADEN AV KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
