Säg sanningen om Kuba, högt!
Jag läste en artikel i [den stora brasilianska] dagstidningen O Globo med titeln ”Utlänningar försvarar ett Kuba som inte längre existerar”. Som brasilianare känner jag mig manad att återupprätta något av sanningen inför ett så orättvist uttalande som gjordes av regissörerna till filmen ”A Half Voice”, som vann priser vid Ceará Filmfestival. Jag är tillräckligt välbekant med O Globos inställning; ett språkrör för en kolonial ideologi och deras intressen i vårt land. Eftersom jag var helt säker på att de inte skulle ge mig utrymme för en avvikande uppfattning skriver jag detta till tidningen Patria Latina som skapats av Latin American Journalists Congress 2001, efter fyra dagar av sammanträden där Fidel var med och aktivt deltog i diskussionerna.
Det är förvånande att de kubanska medborgarna Patricia Perez och Heidi Hassan, utbildade i ett högt kvalificerat, internationellt erkänt skolsystem, som är offentligt och gratis, inte en enda gång nämner att Kuba är utsatt för en attack som stegrats i intensitet. En attack som hindrar landet från att köpa drivmedel till dess fundamentala energibehov och som förhindrar det från att sälja sina framstående mediciner på den internationella marknaden.
Hur kan man påstå att ”Kuba är ett land som inte längre existerar”? Kanske det enda land i världen som tagit till vapen för att bekämpa Sydafrikas apartheidregim och dess kriminella invasion av Angola. Ett land som besegrade apartheidstyrkorna och skrev ett outplånligt blad av proletär internationalism – existerar det inte längre? Och Mandelas uttalande som erkände att ”Vi har Kubas folk att tacka för att apartheid är över” – finns det inte längre?
Det är klart att Kuba behöver gå framåt och förbättras. Men hur är det med Spanien, det land där filmarna lever och som deltar i förtrycket av folket i Västsahara och som tog aktiv del i NATO:s koloniala aggression mot Libyen och Irak? Är spanska intelektuella överens om att de haft total frihet i Picassos och Buenaventura Durrutis hemland? [Buenaventura Durruti, spansk antifascist som stupade 1936 i inbördeskriget mot fascismen].
”Kuba finns inte längre”. Kuba som skickar medicinska brigader som räddat liv i Italien, Argentina och många andra länder i kampen mot Covid 19, finns inte det? Och hur är det med den censur som kapitalistiska media utövar när det gäller att informera om denna ädla handling som ett land utför, trots att det är fattigt på resurser, delar det med andra länder?
”Kuba finns inte längre”, landet som just tillverkat Soberana-vaccinet som gratis kommer att erbjudas ett antal länder i Latinamerika, i enlighet med ett avtal med PAHO, Pan American Health Organization. Kuba, som tillsammans med Venezuela är i färd med att organisera en vaccinbank genom ALBA, den Bolivarianska Alliansen för Folken i Vårt Amerika, för att bekämpa pandemin – detta land finns inte längre?
Det finns säkert många förbättringar att göra i Kuba, som framgår av de debatter som förs i kubanska intelektuella och journalistiska kretsar. Det gäller särskilt livsmedelsproduktion och distribution och också behovet av ett effektivare utnyttjande av biomassa, något som Che Guevara rekommenderade när Kubas institut för biprodukter från sockerrör bildades. Men för dessa projekt behöver Kuba tillgång till internationella krediter, det måste upphöra att vara målet för USA:s aggression och permanenta sanktioner och den mångåriga kriminella blockaden måste omedelbart upphöra. Detta misshandlade, blockerade och sanktionerade land fortsätter att existera och det producerar vacciner, visar utbildningsresultat långt över länder som Brasilien, ett av de rikaste och mest ojämlika länder i världen som inte ens lyckats avskaffa analfabetismen. Men inget av detta har dragit till sig de prisvinnande filmarnas intresse.
De har missat ett tillfälle att informera människor i världen om Kuba, som inte bara existerar, men som också är det enda land som tillverkar medicin som kan förhindra benamputationer på grund av ”diabetesfot”. Vi önskar inte att filmarna ska drabbas av det. Men skulle de ha otur och det skulle hända; ja då vet de utmärkt väl var de kan få hjälp. Och då skulle det inte vara mer än rätt att proklamera högt och tydligt, inte viskande: ”Det är i landet Kuba där detta finns!”
Resumen Latinoamericano 201216
Beto Almeida, brasiliansk journalist, Cuba Out Loud
KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!
Under pandemin skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död.
Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer, samt från vanligt folk på ett slut på blockaden. Likaså växer kravet, inte minst i länder där de kubanska medicinska läkarbrigaderna arbetar, att Henry Reevebrigaderna ska tilldelas Nobels Fredspris 2021! Hjälp till att öka trycket på USA!
Bli en del av denna solidaritetsrörelse!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Fredspriset: SKRIV DITT NAMN MED UPPMANINGEN ATT NOBELS FREDSPRIS 2021 SKA TILLDELAS DE KUBANSKA MEDICINSKA LÄKARBRIGADERNA, HENRY REEVE!
KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!
Bort med blockaden: SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN!
KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!
Ekonomiskt bidrag: OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
