Den spanska hotellkedjan Meliá Hotels International S.A. har hamnat i skottlinjen för USA:s försök att skjuta den kubanska turistnäringen i sank. USA har satt hotellkedjans VD Gabriel Escarrer och hans närmaste anhöriga på en lista över personer som inte får resa till USA.
Samma öde har drabbat ytterligare 13 personer med ledande befattningar inom koncernen. Spanska media berättar att Escarrer redan i höstas fick ett hotbrev från USA:s utrikesministerium som anklagar Meliá för att bryta mot USA:s antikubanska blockadlagstiftning. Enligt USA ligger två av Meliás hotell i Kuba på fastigheter som ägdes av en exilkubansk USA-medborgare innan revolutionen. Fastigheterna i fråga exproprierades efter revolutionen av kubanska staten. Meliá avfärdade de USA-amerikanska skadeståndskraven och vann en rättegång mot USA i Spanien i fjol. Den spanska domstolen avslog kraven på skadestånd av de forna ägarna, och hänvisade till internationella rättsprinciper.
Meliá är Spaniens största hotellkedja och driver 35 hotel- och turistanläggningar i Kuba. I ett uttalande beteckande koncernen USA:s sanktioner mot koncernledningen som folkrättsvidriga. Det spanska företaget påpekar att minst 50 spanska företag har hotats av USA:s regering under den senaste tiden på grund av deras affärsförbindelser med Kuba. Meliá meddelade att man kommer att söka spanska regeringens och EU:s stöd för att bemöta USA:s sanktioner i domstol.
– Det är barbari. Vi prövar nu alla möjligheter att skydda våra medborgare och företagare, kommenterade EU:s ambassadör i Kuba, Alberto Navarro, enligt spansk medierapportering.
Meliá åberopar i sammanhanget en förordning som EU antog i november 1996, strax efter att den så kallade Helms-Burtonlagen antogs i USA. Ministerrådets förordning nr 2271/96 ska skydda europeiska företag ”mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land”. Förordningen kom till som en direkt reaktion mot den skärpta blockadlagstiftningen i USA som skapades för att kunna attackera företag från hela världen som har affärsförbindelser med Kuba. År 1997 stämde EU USA på grund av detta inför Världshandelsorganisationen (WTO). USA drog då tillbaka delar av Helms-Burtonlagen. Dessa delar, de så kallade kapitlen III och IV, aktiverades dock i maj 2019 av den sittande USA-regeringen. Sedan dess har en lång rad internationella företag hotats med skadeståndskrav och sanktioner av USA, vilket har skapat stora problem för den kubanska ekonomin.
