Kuba fördömer terrorism
Uttalande från Kubas Utrikesministerium
Kubas utrikesministerium uttrycker sitt starka fördömande av det kränkande innefattandet av Kuba i USA:s lista över länder som påstås inte fullt ut samarbeta i USA:s ansträngningar mot terrorism. Denna lista offentliggjordes 13 maj 2020 och förkastades i starka ordalag av Kubas president Miguel Diaz-Canel Bermudez.
Det är en ensidig och godtycklig lista utan någon grund, auktoritet eller något som helst internationellt stöd. Som bekant tjänar den bara till att förtala och pressa länder som vägrar att böja sig för USA:s vilja, utan tar sina egna självständiga beslut.
Huvudargumentet som USA:s regering uppgav är närvaron på kubanskt territorium av medlemmar i delegationen från ELN i fredssamtalen för Colombia.
Det är allmänt känt att delegationen från ELN till fredssamtalen är i Kuba eftersom Ecuador plötsligt vägrade att fortsätta vara platsen för samtalen. På begäran av Colombias regering och ELN flyttades samtalen till Havanna i maj 2018.
Fredssamtalen hade börjat 7 februari 2017 i Quito, Ecuador. Kuba, tillsammans med Brasilien, Chile, Ecuador, Venezuela och Norge har varit garanter för fredsprocessen. Något som begärdes av parterna.
Efter att Ivan Duque tillträdde presidentämbetet i Colombia 7 augusti 2018 hade representanter för hans regering, med början 8 augusti samma år fram till januari 2019, ett flertal utbyten med Kuba och ELN:s delegation för att fortsätta fredssamtalen som hade påbörjats under Santos presidentskap. En process i vilken vårt land iakttog vederbörlig diskretion och strikt agerade som en av garanterna.
Omedelbart efter bombningen av Polisakademin i Bogota 17 januari 2019 uttryckte Kubas president och utrikesminister sina kondoleanser till Colombias regering och folk, samt speciellt till de anhöriga för offren av bombningen. Kuba upprepade sin uttryckliga position av att underkänna och fördöma alla terroristaktioner, metoder och förfaranden i alla dess former och uttryck.
Därefter tog Colombias regering politisk och juridisk aktion mot ELN-delegationen. Dessutom beslutade det att ignorera protokollet som gäller i fall samtalen avbryts. Därmed övergav man öppet, och bröt mot, de åtaganden som den Colombianska staten gjort till de övriga sex nationer som skrivit under protokollet.
Protokollet som gäller om samtalen bryter samman var det undertecknade ramverket för fredssamtalen som hölls av Colombias regering, ELN och garantinationerna och skrevs under 5 april 2016. Det föreskriver det säkra återvändandet av gerilladelegationen till Colombia ifall samtalen upphör.
Kubas regering har slagit fast, och fortsätter att slå fast, att baserat på de undertecknade dokumenten så ska protokollet tillämpas. En sådan hållning stöds av det internationella samfundet och av organisationer som är engagerade för att uppnå en förhandlad lösning på den väpnade konflikten i Colombia. Det är en universellt godkänd praktik som ratificerats upprepade gånger då det följer internationell rätt och de åtaganden som garantilandet och landet som upplåter plats för samtalen gjort. Det är på grund av att protokollet inte uppfyllts som medlemmar i ELN-delegationen fortfarande befinner sig i Kuba.
Colombias regering har gett sig in på en hel serie av fientliga aktioner mot Kuba. Bland dessa förekommer offentliga uttalanden, hot och uppmaningar. Det är en otacksam och politiskt motiverad manipulation av Kubas bidrag till fredssamtalen för fred i Colombia som inte kan ifrågasättas. Bland dessa aktioner är en förändring av den historiska position Colombia tidigare intagit till stöd för den årliga resolution som FN:s Generalförsamling antar varje år och som kräver ett slut på USA:s blockad som medför skador och lidande för vårt folk. Detta verkar vara en förändring i den konsistenta och orubbliga positionen alla colombianska regeringar haft sedan 1992.
Samma dag som USA tillkännagav att Kuba satts upp på listan över länder som sägs inte samarbeta fullt ut med USA:s ansträngningar mot terrorism, deklarerade den colombianska regeringens Högkommissionär för Fred, Miguel Ceballos Areval, offentligt att beslutet av UD att inkludera Kuba var ett ”erkännande” av Colombias regering och dess ”upprepade krav” att Kuba utlämnar medlemmarna i ELN:s fredssamtalsdelegation.
Uttalandet från Ceballos har kritiserats i Colombia av många organisationer som är engagerade för fred och flera politiker i landet har krävt en förklaring från regeringen om uttalandet och om sättet på vilket protokollet i händelse av brytning ignoreras.
Kubas Utrikesministerium förkastar kraftfullt uttalandena från den höge colombianske ämbetsmannen.
Det som kommer ut från uttalandet från Högkommissionären för fred är att regeringens uppträdande har stött och underlättat argumenten för de aggressiva syftena från USA mot vårt land och givit det ”erkännande” till USA:s ökända aktioner mot de latinamerikanska och karibiska nationerna.
Att föra fram närvaron av ELN:s representanter i Kuba, på vilket USA:s anklagelser baseras, är inget annat än en meningslös, klen och oärlig förevändning för den otacksamma inställningen från Colombias regering – om nu Cabellos uttalanden ska tillerkännas någon trovärdighet.
Hur som helst, och också med den så kallade assistansen från Colombias regering, är USA:s anklagelser fullkomligt och medvetet ogrundade. Det finns konkreta, och i flera fall väldigt aktuella bevis på vårt bilaterala samarbete med USA när det gäller att bekämpa terrorism. Det gäller gemensamma ansträngningar för att genomdriva lag och aktiviteter som uttryckligen ligger i USA:s intressen. Det betyder att inkluderandet av Kuba i listan är en medveten förvrängning av sanningen.
Man måste komma ihåg att Kuba är ett land som har varit mål för många terroristattacker finansierade och utförda från USA:s territorium av grupper och individer som har åtnjutit skydd av USA:s regering. Detta är allmänt känt. I det förflutna var Kuba också offer för statsterrorism direkt utförd av USA:s regering, som ibland agerade i samarbete med organiserad brottslighet i USA. På grund av dessa aktioner har 3 478 kubaner dött och 2 099 har invalidiserats.
30 april 2020 var Kubas ambassad i USA målet för en terroristattack. Sedan dess har USA:s regering iakttagit en tystnad som gör den delaktig. Den har inte fördömt eller förkastat denna attack och det avstår från att agera mot terrorister och grupper som är baserade i USA och som eldar på våld mot Kuba och dess institutioner.
Som ett resultat av terroristattacken på vår ambassad i Washington har kubanska diplomater och ambassader utsatts för hot både i USA självt och i Mexiko, Costa Rica, Antigua & Barbuda, Kanada, Cypern, Österrike och Angola. Alla dessa hot har rapporterats till respektive regering och myndigheter.
Inställningen av öppen delaktighet från USA:s regering leder till risken att se det som godkännande av terrorism. Det ligger i linje med den ökade aggressiviteten och uppmaningar till våld mot Kuba som också utökats till länder där kubansk hälsovårdspersonal arbetar under bilaterala samarbetsavtal.
Kubas åtagande med beslutsamma åtgärder mot, och fördömande av, terrorism är förankrad i landets grundlag. Den är absolut och kategorisk i sitt motstånd mot alla former och uttryck för terrorism, speciellt statsterrorism och det finns nedtecknat i relevanta lagar.
Det finns anledningar i överflöd att tvivla på att USA:s regering kan uttrycka ett sådant kategoriskt avståndstagande från terrorism.
Kuba har konsekvent stött fred i Colombia och har arbetat som garantstat för genomförandet av fredsavtalet mellan Colombias regering och FARC-EP, också när Colombias regering inte har garanterat skydd eller strikt implementerat avtalet.
Genom diplomatiska kanaler har Kubas Utrikesministerium bett Colombias regering att förklara sin inställning till garantistaternas roll i Colombias fredsprocess, särskilt Kubas. Likaså kräver det att bli informerad om regeringens inställning till genomdrivandet och införandet av fredsavtalet mellan Colombias regering och FARC-EP.
Kubas Utrikesministerium uppmanar Colombias regering att deklarera sin officiella ståndpunkt vad gäller dess syn på inkluderandet av Kuba i USA:s lista och förklara vilken roll och inställning dess myndighetspersoner intog under de tidigare utbytena som ägde rum med USA i frågan.
Som ett land som har varit offer för terrorism beklagar Kuba varje form av manipulation och politisk opportunism när det handlar om så pass känslig fråga.
Havana, June 1, 2020.
KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!
Under pandemikrisen skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död.
Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer samt från vanligt folk på ett slut på blockaden, åtminstone under pandemin. Hjälp till att öka trycket på USA!
Bli en del av denna solidaritetsrörelse!
SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN! UPPMANA ANDRA ATT GÖRA DET!
KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!
OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICININSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING.
Pg 23 57 15 – 0
Swish 123 182 37 72
