Trump varnade för att de ”hårdaste sanktionerna” ännu inte har införts.
USAs finansdepartement införde på tisdagen sanktioner mot Venezuelas gruvbolag Corporación Venezolana de Guayana Minerven C.A., känt som Minerven, och dess direktör, Adrián Perdomo.
Därmed blockeras alla eventuella tillgångar i USA där Minerven och Perdomo innehar mer än 50 procent av aktierna och blockerar också alla USA-medborgare och företag från att göra affärer med dem.
”Finansdepartementet riktar in sig på Minerven och dess direktör för att de stödjer den korrupta Maduro-regimens inre krets”, sade finansminister Steve Mnuchin i ett uttalande.
Minerven verkar i den östliga delstaten Bolívar och är en del av den statliga basindustrins konglomerat Corporación Venezolana de Guayana (CVG). Företaget har flera guldförädlingsanläggningar och producerar guldtackor från både statlig och småskaligt oberoende gruvverksamhet.
Venezuela har världens näst största certifierade guldreserver och har försökt öka gruvverksamheten i den så kallade Arco Minero del Orinoco i östra delen av landet. Men dessa enorma gruvprojekt har också ådragit sig kritik för den sociala och miljömässiga påverkan på den rika biologiska mångfalden i regionen.
Reuters rapporterade den 14 mars att Uganda undersökte sitt största guldraffinaderi för påstådd import av guld från Venezuela till ett värde av 300 miljoner dollar. Det afrikanska raffinaderiet bekräftade att guldet hade sitt ursprung i Sydamerika, men förnekade att något fel begåtts.
Sanktioner från USA, Kanada och Europa har fått Venezuela att söka alternativa partners för guldraffinering, bl.a. Turkiet. Finansiella sanktioner, som har hindrat alla transaktioner och blockerat venezolanska konton utomlands, har också fått Caracas att i allt högre grad använda guld för att finansiera sin import. Dessa operationer har även blivit västerländska regeringars måltavla, som t.ex. Bank of England som vägrar att låta Venezuela ta hem ca venezolanskt guld värt 1,2 miljarder dollar.
USAs finansdepartement har även inriktat sig på Venezuelas oljesektor, den främsta källan till exportintäkter, med ett oljeembargo som infördes den 28 januari. Detta kommer att kosta landet uppskattningsvis 11 miljarder dollar i minskade exportintäkter 2019. FNs expert på mänskliga rättigheter, Idriss Jazairy, sa i slutet av januari att ”ekonomiska sanktioner försvårar den allvarliga /ekonomiska/ krisen”, och uttryckte sin oro över att de ensidiga åtgärderna ”syftar till att förändra Venezuelas regering”.
USAs president Donald Trump upprepade på tisdagen att ”alla alternativ står öppna” angående Venezuela, inklusive ett militärt ingripande, och varnade för att de ”hårdaste sanktionerna” ännu inte har införts. USA-tjänstemän har framkastat möjligheten att införa ”sekundära sanktioner” mot icke-amerikanska enheter som gör affärer med Venezuela, ungefär som man gjort med Iran.
Trumps uttalanden kom under ett besök av den brasilianske högerpresidenten Jair Bolsonaros besök i Vita huset. Trump tillkännagav att han skulle utse Brasilien till icke-NATO strategisk allierad och öppna dörren för militära avtal och gemensamma operationer. Bolsonaro uttryckte sin beundran för Trump och godkände planen att bygga en mur på gränsen mellan USA och Mexiko. Venezuela var också ett återkommande tema under hans USA-besök.
”Vi måste lösa Venezuela-frågan”, sa Bolsonaro i ett tal vid USA handelskammare. ”Vi räknar med USAs stöd för att uppnå det. Det finns mycket vi kan göra tillsammans.”
Venezolanska myndigheter reagerade på tisdag kväll, och utrikesminister Jorge Arreaza avvisade dessa ”farliga uttalanden” från Trump och Bolsonaro och fördömde hoten mot freden i regionen.
Bolsonaros besök sammanföll med ett tillkännagivande av den USAs talesman för utrikesdepartement Roberto Palladino att två militära attachébyggnader i Washington DC och konsulatet i New York City övertagits av företrädare för den självutnämnde ”interimspresidenten” Juan Guaidó, och att Trump-administrationen ”med glädje stödjer denna begäran”.
Som svar fördömde den venezolanska regeringen den ”våldsamma och olagliga” ockupationen av sina beskickningar på USAs territorium. Utrikesdepartementet sade i ett uttalande att den förbehåller sig rätten att vidta ”motsvarande ömsesidiga åtgärder” på venezolanskt territorium.
Solidaritetsrörelser i USA mobiliserades som en reaktion på intrånget, med en postering utanför konsulatet på Manhattan, vilket stoppade en kändisgala, och Code Pink-aktivister som sover över på ambassaden i Washington för att förhindra att den ockuperas.
Ockupationen kommer bara några dagar efter att oppositionsledaren Juan Guaidó tillkännagav under en rikstäckande turné att ansträngningarna för att avsätta Maduro-regeringen nu gick in i en ”ny fas”.
”Mycket snart, när vi har besökt och organiserat varje tum [av Venezuela] kommer vi att gå till Miraflores [presidentpalatset] och återkräva det som tillhör det venezolanska folket”, sa han till en samling supportrar i Valencia i lördags, och kallade turnén ”Operation Frihet”.
Guaidó uppmanade också sina anhängare att ”prata snällt” med offentliga tjänstemän och medlemmar av de väpnade styrkorna för att övertyga dem. Han hade annonserat en ”etappvis strejk” inom den offentliga sektorn förra veckan, men ingen information har ännu offentliggjorts.
Den oppositionskontrollerade Nationalförsamlingen, som sedan 2016 är i domstolstrots, godkände på tisdagen en ”amnesti” som skulle låta militära tjänstemän behålla sina tjänster och rang om de skulle välja att stödja Guaidós försök att fälla den venezolanska regeringen. USA-tjänstemän reagerade på sociala medier och uppmanade militären att anta Guaidós erbjudande om amnesti, med Floridas senator Marco Rubio som twittrade att ”nu blir det bara värre” och den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton som sa att ”USAs sanktioner kan tas bort om du gör rätt”.
Maduros regering har å sin sida tillkännagivit att en regeringsombildning är på gång, med vicepresident Delcy Rodríguez som twittrade att president Maduro har bett alla höga tjänstemän att ställa sina platser till förfogande för en ”genomgående omstrukturering”.
Inga ytterligare detaljer är kända i skrivande stund, men några folkliga rörelser tar tillfället i akt att på sociala medier kräva en radikal omorientering av regeringens politik, med hjälp av hashtaggar som #CarasNuevasYRadicalización (”nya ansikten och radikalisering”).
Ricardo Vaz, Venezuelanalysis 190320
US Imposes New Sanctions as Venezuelan Government Denounces Takeover of Diplomatic Offices
