Valobservatörer gripna och misshandlade i Bolivia
En observatörsgrupp till valet i Bolivia imorgon från grannlandet Argentina, greps vid ankomsten till flygplatsen.
Parlamentsledamoten Federico Fagioli, som ingår i gruppen, frigavs efter några timmar och efter att Argentinas president Alberto Fernández fördömt gripandet. Fernández kritiserade också hoten som gruppen fått ta emot och gjorde kuppregimen ansvarig för de argentinska parlamentsledamöternas utsatta situation. Den argentinska delegationen befinner sig nu i säkerhet på Argentinas ambassad i La Paz, efter att ha misshandlats av boliviansk polis.
Den argentinska observatörsgruppen är inbjuden till Bolivia av ordföranden i landets senat, Eva Copa.
En anställd vid Argentinas ambassad, Lucas De Maria, blev slagen till marken av polisen i samband med insatsen mot gruppen.
Telesur 201017 (nedkortat)
Liberan a legislador argentino tras ser detenido a su llegada a Bolivia
Washington Post: Valet i Bolivia ett test för demokratin
Ett halvt århundrade efter avrättningen av vänsterns Ernesto Che Guevara i Bolivias djungler är återigen vänstern och högern i ett ideologiskt krig i detta fattiga andinska land.
Bolivia ska snart gå till val i en bitter valstrid om presidentposten. Resultatet kan utlösa våld oavsett vem som vinner. Rösterna från Evo Morales´ socialister, som regerade i 13 år, innan han tvingades fly förra året, stor mot rivaler som arbetar för att hindra deras återkomst. Båda sidor hävdar att den andra planerar att fuska vilket bäddar för en spänd röstdag som kan bli startpunkten för långvarig kamp om presidentposten.
Resultaten kan få stor betydelse i regionen. Valet ses som en omröstning om latinamerikansk socialism och en mätare på demokratins styrka i en del av världen som blivit alltmer desillusionerad. Framförallt är Bolivia ett fönster mot ett djupt polariserat samhälle där val utkämpas med fult och hotfullt språk och i en atmosfär som om det gäller själva existensen.
”På ett sätt är det likt valet i USA”, säger Diego von Vacano, en politisk analytiker vid Texas A&M University, som varit rådgivare till den som ligger i täten i kampanjen, socialisten Luis Arce. ”Bolivia och USA är väldigt olika när det gäller utveckling och demokrati, men när det gäller polarisering, påståenden om fusk innan valet, är de nu jämförbara.”
Valet för att utse en permanent efterträdare till Morales har skjutits upp flera gånger med hänvisning till coronavirusutbrottet.
57-årige Arce är ekonom och försöker återta presidentskapet för Morales´ ”Rörelse för Socialism”, MAS. Hans huvudmotståndare är centerkandidaten och förre presidenten Carlos Mesa, 67 och högernationalisten Luis Fernando Camacho, 41. Motståndarna till MAS har omslutit varandra i en gemensam önskan: För Bolivias framtid måste socialisterna stoppas.
Indigenous women hold banners at Arce’s rally on Wednesday. (Ronaldo Schemidt/AFP/Getty Images)
Trots det pekar opinionsundersökningarna på att socialisterna är det mest populära partiet i Bolivia, även om de inte är lika populära som de har varit. En stor opinionsundersökning nyligen visade att Arce verkar vara nära den tröskel som krävs för att vinna i första valomgången: 40 procent av rösterna, med en marginal till tvåan på minst 10 procent.
Om ingen når det resultatet på söndag – och Mesa hävdar att egna undersökningar pekar på att han ska vinna i första omgången – blir det en andra valomgång. I så fall blir det Arce mot Mesa, som troligen har fördelen att den splittrade oppositionen kan enas runt honom.
Den stora frågan är om lugnet kan behållas medan rösterna läggs och räknas. Förra årets val kantades av våld. Morales, som försökte att bli återvald en fjärde gång, verkade gå mot en seger i första omgången med liten marginal, när OAS rapporterade om allvarliga brister. Sammanstötningar utbröt och våldet intensifierades. Polis och militär drog tillbaka sitt stöd för presidenten och han gick i exil, och hävdade att det var en statskupp.
Analyser som senare publicerats i Washington Post och New York Times har sedan dess satt OAS´ rapporter om valfusk i tvivel. Men också EU noterade oegentligheter i röstningen.
Morales ar förbjudits att ställ upp på söndag. Nu är han i Argentina och är MAS´ kampanjledare.
Arce hävdar att hans motståndare planerar att hindra honom från att vinna i första gången. Han kritiserar att OAS-observatörer åter kommer till landet och betecknar det som ett ”brott mot det bolivianska folket”. OAS vill inte kommentera uttalandet. Oron är stor för våld, som efter förra valet.
Störtandet av Morales och ledde till maktövertagande av den USA-stödda tillfälliga presidenten Añez och hennes mäktige inrikesminister Arturo Murillo. Añez lovade att bara hålla i en övergång till nya val. Sedan ville hon vara kvar och ställde upp. Slutligen drog hon sig ur förra månaden efter urusla opinionssiffror.
Murillo åkte till Washington i förra månaden för diskussioner med USA-myndigheter om vad han uppgav gällde att ”försvara demokratin”. Det uttalandet väckte farhågor bland supportrar till Arce, som inte ser Trump som någon vän till socialisterna.
Efter att Morales tvingats i exil ledde Añez en våg av förtryck som fängslade hundratals vänsteranhängare, tysta journalister och en ”nationell pacificeringskampanj” som medförde minst 31 döda enligt Bolivias nationelle ombudsman och mänskliga rättighetsgrupper.
Arce säger att han inte tänker försöka påverka domstolarna om han vinner. Men att hans motståndare kommer att försöka hindra hans seger för att inte behöva stå till ansvar för det som hänt. Han är orolig för att valmyndigheten kommer deklarera en andra omgång innan de sena rösterna från avlägsna och isolerade regioner kommer in, områden som är socialistiska fästen. ”De vill dölja morden, korruptionen som denna regering gjort. Det är uppenbart att de vill vara straffria.”.
Sociologen Fernando Salazar vid universitetet i Cochabamba säger: ”Ingen bryr sig om vem presidentkandidaten är. Det här handlar om Evos comeback och ta över makten. Och om de inte lyckas med det, så går Bolivia mot inbördeskrig.”
Washington Post 201016 (nedkortat)
Bolivia’s election is a test for Latin American socialism — and democracy
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
