Venezuela, Guaidóligan: korrumperade, lögnare och tjuvar

Förutom alla politiska fiaskon sedan januari pressas låtsaspresidenten av anklagelser om korruption och förskingring

För varje dag som går blir det allt tydligare att [Venezuelas självutnämnde ”president”] Juan Guaidó och hans omgivning inte är annat än ett kriminellt gäng som ägnar sig åt att stjäla, svindla, utöva påtryckningar, förskingra, muta, lura och terrorisera.

Hans groteska självutnämning som “Republikens president” avslöjade för de som ville se, vad som skulle komma.

Men det mest anmärkningsvärda är att en figur som Guaidó kunde ingjuta förhoppningar i USAs överkommando, innefattande självaste presidenten Donald Trump. Det borde ju finnas någon slags “kvalitetskontroll” av de galjonsfigurer som anlitas av Vita Huset.

Guaidó och hans följe kunde inte lura Venezuelas folk, för venezolanarna är inga dumbommar.  Guaidó och Leopoldo Lopez lyckades inte heller splittra säkerhetsstyrkorna och än mindre de Bolivarianska Väpnade Styrkorna. Och som kulmen av klumpighet och misstag lyckades de inte ens ena och kontrollera den splittrade oppositionen, varken i toppen eller basen.

Misslyckande efter misslyckande, dag för dag, blir den venezolanska högern allt mer splittrad, som självaste Mike Pompeo fick erkänna i sina senaste uttalanden.

Såväl venezolanska som internationella högern konstaterar att denna fräcka och kriminella ”självutnämning” och dess politik har stärkt den bolivarianska civila-militära enigheten, och har fördjupat regeringens förbindelser med Kina, Ryssland, Iran och andra länder som kritiserar USA-imperialismen, och att det har drivit ut folket på gatorna för att försvara fosterlandet och självständigheten.

Inbillades sig verkligen någon av USAs tankesmedjor ens ett ögonblick att de skulle kunna störta den bolivarianska revolutionen? Om det var så – och jag tror det – visar det hur bristfällig deras analys är.

Imperialisterna använder sig ofta av någon nyttig idiot som följer Washingtons manus till punkt och pricka, mot löfte om att bli rikligt belönade när målet uppnåtts.

Men i detta fall började Guaidó och hans gäng att ta ut sin belöning i förväg, innan de fullgjort uppdraget enligt kontraktet. De började lägga beslag på allt som fanns inom räckhåll. Politiken var bara en förevändning, deras ”kamp mot diktaturen” en ursäkt för att stjäla venezolanarnas tillgångar, och på vägen också betydande dollarsummor från sina uppdragsgivare.

Allt från Citgo [Venezuelas bensin- och oljebolag i USA. Citgo gör varje år miljardvinster, men USA har frusit pengarna] till läskedrycker till gatuvåldsgängen, allt har underkastats deras girighet. De pengar som hamnade i deras fickor förslösades på fester, personliga utgifter, resor, lyx, fylleri och andra extravaganser.

Till och med den tjänstvillige Luis Almagro [De Amerikanska Staterna OAS` generalsekreterare, som arbetar åt USA] har högt och ljudligt krävt en noggrann undersökning på grund av allvarliga anklagelser om korruption riktade mot Juan Guaidós gäng i Cúcuta, som hanterat miljontals dollar av det så kallade ”humanitära biståndet” till Venezuela.

Den skada detta skurkgäng har åsamkat Venezuela och dess folk är oerhörd. Det kan bara förstås för att deras uppdragsgivare i norr är av samma slag. Vi ska inte glömma att typer som Nike Pompeo, Marco Rubio, John Bolton och Elliot Abrams också har stora förmögenheter.

Alla dessa typer kring Trump fick falska uppgifter från Guaidós gäng: de framställde det som att folket stödde dem, att chavismen var splittrad och uppgiven, att de väpnade styrkorna i FANB lydde Guiadó, och att regeringen var isolerad i hela världen och i oordnad reträtt. En lång radda lögner med det enda syftet att berika sig själva.

Fernando Bossi, Resumen Latinoamericano, 190618, översättning Eva Björklund