USA har under den gångna veckan fortsatt sin aggressiva politik mot Venezuela och Kuba, med tillkännagivandet av nya sanktioner, en fientlig retorik och upprepade hot mot ön för dess solidaritet med det sydamerikanska landet.
På fredagen införde USAs finansdepartement sanktioner mot två företag med anknytning till den venezolanska oljeindustrin och sa att två fartyg tillhörande dessa företag som transporterade råolja till Kuba var försatta i blockad.
Finansdepartementet angav också att det skulle kunna införa sanktioner mot de som arbetar inom försvars- och säkerhetssektorn i den venezolanska ekonomin.
I ett uttalande sa departementet att åtgärden syftar till att varna Venezuelas militär och säkerhetstjänst och de som stödjer dem, att deras fortsatta stöd till Nicolás Maduros regering, som Washington insisterar på att kalla olaglig, kommer att få allvarliga konsekvenser.
Trump-administrationen vill avsätta Maduro, som omvaldes i maj 2018 med 68 procent av rösterna, och genomför för detta ändamål åtgärder som att erkänna John Guaidó, talman i nationalförsamlingen som befinner sig i domstolstrots, då han i januari utropade sig själv som president.
Faktum är att USAs president omedelbart bekräftade sitt stöd till Guaidó när han den 30 april ledde ett kuppförsök, under vilket Washington utan framgång ökade uppmaningarna till militären att inte stödja Maduro.
Samtidigt med angreppen mot Venezuela, fortsätter Trump-administrationen att anklaga Kuba för att ha trupper i Venezuela, vilket upprepade gånger förnekats av kubanska myndigheter, som däremot har tusentals biståndsarbetare inom hälsovården och andra sektorer som utbildning och kultur.
De åtgärder som tillkännagavs igår är bara ytterligare en i den fortsatta interventionistiska hållningen hos en administration som försöker återuppliva den kontroversiella Monroe-doktrinen för att rättfärdiga sina attacker mot de två länderna.
Som en del av denna upptrappning sa Elliott Abrams, en kontroversiell figur som fungerar som Trumps särskilda sändebud för Venezuela, på måndagen i en intervju att administrationen förbereder nya sanktioner mot Kuba, och även mot Ryssland, för deras stöd till Maduro.
Det kommer fler sanktioner, ni kommer att få se ytterligare åtgärder under de kommande veckorna, sa han till den konservativa digitala portalen Washington Free Bacon, men vägrade diskutera vad de nya åtgärderna skulle bestå av.
Dagen efter Abrams uttalanden informerade landets vicepresident, Mike Pence, att USA under fem månader från och med juni kommer att ha ett militärt sjukhusfartyg i Karibien, Centralamerika och Sydamerika.
Vicepresidenten sa USNS Comfort kommer att ge medicinsk hjälp till samhällen som behöver det i det som Washington kallar krisen i Venezuela, utan att nämna de negativa effekter USAs sanktioner haft på levnadsvillkoren i detta land.
Under talet, i vilket han informerade om sjukhusfartyget, upprepade Pence attackerna mot Maduros regering och dess kopplingar till Ryssland, Kuba och Iran, samtidigt som han åter påstod att Venezuela utgör ett hot mot säkerhet och fred i regionen.
Senast USNS Comfort befann sig i ovannämnda geografiska område var i oktober förra året, då det lade till i Ecuador, Peru, Colombia och Honduras. På grund av denna närvaro sa Bolivias president Evo Morales, att detta var en ’hemlig invasion’ från USAs regering och utgjorde ett hot mot Venezuela.
Efter Abrams och Pences ord skapades på onsdagen rubriker med anledning av ett uttalande från den republikanske senatorn Rick Scott, som förespråkade en marin blockad av Kuba för att genomdriva de oljesanktioner som antogs i april.
Denne f.d. Florida-guvernör, som är en förespråkare av åtgärder mot den karibiska nationen, sa i ett uttalande att de åtgärder som Trump godkänt för att blockera flödet av olja från Venezuela till Kuba ”inte fungerar”.
Det var Scott själv som påpekade att en militär intervention av USA i Venezuela kunde bli nödvändig, trots att demokratiska och republikanska senatorer varnar för hastiga beslut av denna typ.
Mitt i denna kampanj från Washington mot de två latinamerikanska länderna, publicerade Washington Post en artikel enligt vilken Trump ifrågasätter sin regerings aggressiva strategi mot Venezuela efter det misslyckade kuppförsöket.
Tidningen menar att den republikanska presidentens missnöje centrerats kring den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton, som de senaste dagarna har sagt att han vill dra in honom ”i ett krig”.
Enligt tidningen beklagade presidenten att Bolton och andra rådgivare underskattat Maduro och fått honom att tro att den venezolanska ledaren med ovannämnda åtgärd skulle kunna avsättas.
Trots denna motsättning verkar Trump vilja fortsätta i samma stil med attackerna, som en del av en utrikespolitik som fortfarande ifrågasätts på internationell och nationell nivå.
Prensa Latina 190511
EE.UU. en otra semana de ataques contra Cuba y Venezuela
