Yttrandefrihet i Miami? Ja, med pistol mot tinningen.

Två likasinnade. Otaola, passande nog, till höger.

Yttrandefrihet i Miami? Med pistol mot tinningen.

Under de senaste månaderna har artister från Kuba gjort olika politiska videoklipp. ”Avblockera mig” av Raul Torres, fördömer USA:s blockad; ”Blanda dig inte i” av humoristen Virula fördömer Vita Husets inblandning i Kubas affärer. Har detta intresserat den internationella pressen? Nej, inte ett dugg.

Men jo, från Miami lanseras en sång riktad mot Kubas regering. Då väcks intresset. Vi har ett oräkneligt antal nyheter och en hel vecka med dagliga intervjuer i tidningar, radio och TV. Det handlar om ”Fosterland och Liv”, vars författare Youtel Romero bjudits in till EU-parlamentet av två högerledamöter som vill torpedera det gällande avtalet om dialog och samarbete mellan EU och Kuba. Romero kom till EU-parlamentet och annonserade att han gjorde det – lyssna noga, för det är inget skämt – ”som representant för hela Kuba.”

Dessutom blev han mottagen i spanska kongressen och försäkrade att ”allt jag lärt mig om yttrandefrihet har jag lärt mig i Spanien”. Det gjorde han samma vecka som den katalanske rapparen Elgio dömdes till sex månaders fängelse. Protesterna fortsatt när också rapparen Pablo Hasel hamnade i fängelse. Youtel Romero fick ge tiotals intervjuer. Tror ni at någon frågade honom om de fängslade spanska rapparna?

”Fosterland och Liv” är en blandning av marknadsföring för en skiva och politisk propaganda: några kubanska artister, knutna till Miami, försöker boosta sina karriärer och ekonomi under ett år när inga konserter ges. Den högerextrema Kubamaffian i Miami utnyttjar dem för att fortsätta pressa Joe Biden att bibehålla alla sanktioner och inte upprepa Obamas politik av dialog med Havanna.

Kraven på att häva sanktionerna är mycket omfattande i USA; det är religiösa organisationer, kubanska emigranter, NGO:er och solidaritetsgrupper, kommunfullmäktige och borgmästare i flera städer och kongressledamöter. Men förekommer det några intervjuer om det i de stora medierna? Nej, så gott som inget.

Vi läser rubriker som blandar samman önskningar och sanning: ”Fosterland och Liv, sången som pressat den kubanska regeringen mot repen”, ”Den kontroversiella sången som fick den kubanska regimen att darra”. Och mycket, mycket av offerkofta: ”Den statliga kubanska pressen attackerar sången som ber om förändringar på ön”, ”Regeringen anklagar Youtel Romero för att sälja sig.” Vilket är en lögn eftersom detta är ett sms som spridits på Twitter, och som kom från ett privat konto, inte regeringen. ”Om något händer min familj håller jag den kubanska regeringen för ansvarig”, hade olika medier som rubrik och skapade en nyhet av något som inte hänt.

Samma medier som inte skrivit en enda rad om den systematiska förföljelsen i Miami av artister från ön. Förra året deklarerade staden Miami flera artister för ”icke-önskvärda”. Det var salsasångarna Paulito FG och Haila Maria Mompié och tvingade fram att deras konserter i USA ställdes in. Detta skedde på initiativ av youtubern Alex Otaola. En nyckelperson för att förstå deltagandet i videoklippet ”Fosterland och Liv” av Gente de Zona och Descemer Bueno.

Så här var det: För ett år sedan startade Alex Otaola en namninsamlingskampanj för att USA skulle återkalla uppehållstillståndet för musikduon som utgör Gente de Zona. De bojkottades också av Miami stad vid en konsert i slutet på året. I oktober lyckades Otaola göra en intervju med själve president Trump i sitt program. Otaola överlämnade en ”röd lista” på kubaner som han tyckte skulle förbjudas från att komma till USA. På listan fanns bland andra medlemmarna i Gente de Zona och deras familjer. Deras brott? De hade hälsat på Kubas president Miguel Diaz Canel under en konsert i Havanna. Från en dag till en annan – duon hade bostad i både Havanna och Miami – förlorade de allt. Deras deltagande i ”Fosterland och Liv” är deras avbön och syndabekännelse, liksom deras uttalanden mot Kubas regering: ”När man växer upp under en regim som den kubanska vänjer man sig vid att leva under rädsla”, sa de nyligen. Förstår de över huvud taget vad det är att ”leva med rädsla”?

Fallet med Descemer Bueno, en annan på videoklippet, är i det närmaste identiskt. Hans beröm för Kubas internationella medicinska samarbete och hans fördömande av USA:s blockad för ett år sedan satte honom i skottgluggen för Alex Otaola som på några månader lyckades få till en bojkott av hans konserter i Miami och krossa hans karriär. Descemer Bueno gjorde milt motstånd genom att gå till domstol. Men han förlorade. Och gjorde sin syndabekännelse. Utan någon som helst förevändning började han plötsligt attackera den kubanska regeringen och föll på knä inför Otaola. Han gratulerade denne för intervjun med Trump och kamp för ”Kubas frihet”. Och är nu alltså med på videoklippet.

Ytterligare en av artisterna, Maykel Osorbo, verkar inte behöva omvändas. Vet ni vad han bad Donald Trump om för några månader sedan? Jo: ”Jag stöder en omedelbar invasion. Åk dit och invadera Kuba”. Därför har han också deklarerat för de medier som tystade ner hans hyllande av en makaber terrorism mot sitt eget land, att sången ”Fosterland och Liv” är en ”krigshymn”.

Otoala är nöjd: ”Jag ska säga dig en sak. Detta foto (för att marknadsföra ”Fosterland och Liv”) med Descemer Bueno, Gente de Zona och Youtel Romero är resultatet av fyra års arbete.” Så sa Alex Otaola, jublande i sitt TV-program, över resultaten av sin uthålliga maffia- och utpressningspolitik.

Kan det sägas tydligare?

Cubadebate 210307 (med utförliga källhänvisningar i originalet)

Libertad de expresión en Miami? Con la pistola en la sien

HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!

Bli en del av solidaritetsrörelsen!

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0

Ekonomiskt bidrag:

OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN! Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72