|
5%
nedgång i turismen, låga sockerpriser, tre förfärliga
orkaner på mindre än ett år, internationell recession,
minskade utländska investeringar och krediter har tillsammans
försatt Kuba i ett svårt ekonomiskt läge igen. Det
saknas valuta för nödvändig import, även om
det är långt ifrån den kris som följde avbrottet
i handeln med f.d. sovjetblocket.
De höjda oljepriserna och de inställda oljeleveranserna
från Venezuela har lett till brist på drivmedel samtidigt
som oljenotan uppgår till över 1 miljard dollar. Kuba
behöver fortfarande importera ca 65 % av sin oljeförbrukning,
och ungefär hälften ska komma från Venezuela till
samma förmånliga priser som råder för alla
karibiska länderna.
Kampen
om oljan
Utgången av kampen om oljan i Venezuela kommer således
att ha stor betydelse. Försök att köpa olja på
spotmarknaden i slutet av december misslyckades när
andra köpare bjöd över Kuba. Nu handlar det
inte bara om höga oljepriser, utan om skyhöga, omöjliga
priser sade kubanska central-bankschefen Fransisco Soberon.
Fidel Castro varnade för att fortsatt kris i Venezuela, och
ett möjligt krig i Irak, kan leda till allvarlig energikris,
igen. Och vice president Carlos Lage tillade att högre oljepriser
kan tvinga fram krisåtgärder för att garantera grundläggande
samhällsfunktioner som livsmedelsförsörjning och
sjukvård. Energiförsörjningsproblemen har redan
visat sig i försämrad kollektivtrafik, brist på
gas och fotogen till köken, fler elavbrott (nästan var
tredje dag) och prishöjningar på jordbruksmarknaderna.
Kuba har också problem att betala av på lån och
krediter, vilket ytterligare försvårar för landet
att få nya lån. USAs blockad innebär ju att Kuba
som i stort sett enda land i världen är helt utestängt
från möjligheter till långsiktiga utvecklingslån
och rimliga lånevillkor, och bara kan få korta och dyra
krediter för import av nödvändiga varor.
Nationalförsamlingens
ekonomidebatt
Detta sades under Nationalförsamlingens decembersession där
ekonomin var det stora ämnet med rapporter från finans-
och ekonomiministrarna och från finansutskottet.
Jämfört med övriga Latinamerika, och övriga
internationella turistmål, har den kubanska ekonomin dock
klarat sig någorlunda. Den goda tillväxt av BNP som kunnat
registreras sedan 1995, med i snitt 4 % årligen (6 % 2000,
3 % 2001) placerade Kuba en bra bit över genomsnittet i Latinamerika
på 1,5 %. Den gick ner till 2,5 % 2001, huvudsakligen under
fjärde kvartalet då turistindustrin drabbades efter 11.9-katastrofen.
Planerna för 2002 gick ut på att kunna upprätthålla
den nivån, men det visade sig omöjligt och i stället
hamnade tillväxten på 1,1 %.
I övriga Latinamerika stagnerade ekonomin 2001 och resultatet
för 2002 blev negativt, med en minskning av BNP på 0,5-1
% (se sid 5). Men BNP-tillväxten är i många fall
missvisande, eftersom en hög tillväxt kan dölja växande
sociala och ekonomiska missförhållanden, och låg
BNP kan bero på låga priser. Kubas BNP per capita enligt
traditionella beräkningar uppgår till 2.445 US dollar,
medan den uppräknad med köpkraftsindex (PPP, Purchasing
Power Partity enligt UNDP) hamnar på 5.200 US dollar, vilket
på ett bättre sätt utrycker folks materiella levnadsstandard
som grundar sig på låga subventionerade matpriser och
gratis tillgång till utbildning och hälsovård.
Hög
social och kulturell tillväxt
Trots den låga tillväxten i BNP-termer har dock många
förbättringar genomförts, vilket ytterligare understryker
skillnaden mellan tillväxt och utveckling. Arbetslösheten
har fortsatt att minska från 4,1 till 3,3 %, trots nedläggningen
av nästan hälften av sockerbruken. Det beror bland annat
på att inga sockerarbetare friställs, utan erbjuds andra
arbeten inom jordbruk med andra grödor eller boskapsuppfödning,
eller utbildning. Stora framgångar har också nåtts
genom det särskilda program som erbjudit 120.000 kombinerade
studie- och arbetstillfällen till ungdomar som varken studerade
eller arbetade.
Ett
särskilt program har utvecklats för att upptäcka
brister i den sociala omsorgen, och nya skolor för socialarbetare
har erbjudit platser för över 7.000 ungdomar. Lärarutbildningen
har också byggts ut, och fortbildningen, trots att Kuba har
världens högsta lärartäthet. Målsättningen
om högst 20 elever per klass i låg- och mellanstadiet
har utvidgats till att också gälla högstadiet.
Läkemedelstillgången har ökat, och över 2.000
apotek har reparerats och nyöppnats. Vårdcentraler och
familjeläkar-stationer har också rustats upp och utrustats,
liksom tusentals skolor och daghem. Skolorna har försetts med
50.000 nya datorer, varav hälften till LM-skolor. Den informationstekniska
grundutbildningen har byggts ut med 20.000 elevplatser runt om i
landet, och den högre utbildningen med ett nytt högskolecentrum
för informationsteknik för över 2000 elever. Satsningen
på utbildning innefattar också en ny TV-kanal, enbart
för utbildningsprogram, och TV-apparater till alla klassrum.
|
|
|
|
Kulturen
har också fått nya resurser dels med nya kulturlärar-och
konstskolor, dels genom ett omfattande program för reparation
av alla länsteatrar, och nya bokuppsättningar till över
6.000 skolbibliotek. Den internationella bokmässan som fördes
ut till 19 städer kunde dra till sig över 2 miljoner besökare.
Över 1.500 videosalonger försörjda av solpaneler
har byggts i mindre tätorter utan elektricitet.
Lite
bättre livsmedelsförsörjning
Det urbana jordbruket har också gjort nya framsteg och sysselsätter
nu 320 000 personer som producerar 3,1 miljoner ton grönsaker,
rotfrukter och frukt. I jordbruket i övrigt är bilden
mer sammansatt. Sockerproduktionen ligger fortfarande på extremt
låg nivå även om en liten ökning med 2 % ägde
rum, och orkanerna har förorsakat stora förluster inom
flera områden, bland annat inom bananproduktionen som minskade
med 27 % och citrusfrukterna med 50 %. Tobaksodlingarna i Pinar
del Rio drabbades också hårt. Totalt ökade dock
grönsaksproduktionen med 16 %, griskött med 26 % och ägg
med 16 %. Livsmedelsförsäljningen som helhet ökade
med 14 % och ransonerna av ris, bönor, fisk, ägg och olja
kunde öka. Standarden har också ökat i skolmatsalar
och på sjukhus och kaloriintaget har kommit upp i 2.900 kcal
per person, och 77 gram protein, dvs i stort sett samma nivå
som 1989, före krisen, och lite över WHOs rekommendation
på 2.700 kcal resp 72 gram. Medellönen ökade med
4 % till 262 pesos, och dollarkursen ligger kvar på 26 pesos.
Den egna oljeutvinningen fortsätter också att öka
och har kommit upp i 4,1 miljoner ton, mot förra årets
3,4 miljoner och oljekraftverken har byggts ut så att de nu
kan garantera 90 % av elbehovet med nationell olja (74 % år
2002).
Elektronikindustrin har vuxit med 11 %, skogs- och träindustrin
med 17 % och kemiska med 7 %, handel och kommunikationer med 3 resp
10 %, och servicenäringen med 4 %. 68 % av konsumtionen inom
turistnäringen är nu nationellt producerad, mot 65 % förra
året. Men investeringarna har minskat.
Nästan 30.000 bostäder har byggts, huvudsakligen som ersättning
för de 35.000 som helt förstördes av orkanerna Michelle,
Isidore och Lily mellan november 2001 och oktober 2002. Och de över
200.000 bostäder som skadades har reparerats. El- och telefonledningar
som också förstördes i stor utsträckning har
också reparerats.
Statsutgifterna har ökat med något över 1 miljard
pesos, varav en ökning med 420 miljoner för utbildning
(upp 7,5 %), 140 miljoner mer för hälsovård, 100
miljoner mer till pensioner, och 150 miljoner mer till kultur och
idrott. Hundratals obudgeterade miljoner har också gått
åt till att reparera de orkanskador, med följd att det
budgeterade underskottet har överskridits med 125 miljoner,
och hamnat över den gräns på 3 % av BNP som nationalförsamlingen
beslutat om. År 2001 uppgick det till 2,5 %. Planerna för
2003 stannar på en tillväxt på 1,5 % och ett ökat
underskott på upp till 3,4 % av BNP.
Fler
turister från USA
Fler
människor från södra Florida besöker Kuba denna
säsong jämfört med tidigare år, och många
är unga, säger flera reseföretag. Bokning av resor
till Kuba har gått upp med 35-40 % jämfört med 2000,
då bokningarna var flest sedan decennier, säger tjänstemän
från företag som sköter flygningar från Miamis
internationella flygplats.
Cirka 26.500 passagerare bokades på 240 flygningar från
Miami under december. Nästan dubbelt så många
som i juli och augusti, säger vice VD på Marazul
Charters.
C&T Charters har minst 27 flygningar till Kuba i december jämfört
med normalt 16 i månaden, säger ägaren John Cabañas.
Det blir ca 5.000 resenärer i december mot normalt ca 3.200.
Det har skett en ökning från år till år,
säger Zachary Mann på tullen i Miami. Ju fler flygbolag
som får tillstånd, ju fler flygningar och resenärer.
Uppskattningsvis 180.000 USA-medborgare besöker Kuba varje
år varav 70% för att träffa släktingar, visar
kubansk statistik. Under nuvarande USA-lagar så får
bara personer med anhöriga på Kuba samt studenter, lärare,
journalister, läkare och idrottsmän resa till Kuba.
När jag startade mitt företag 1991, var genomsnittsåldern
på resenärerna 68-75 år, säger Cabanas.
Nu är den 40 år och under.Fler människor är
i kontakt med sina familjer på Kuba och det förklarar
denna ökning.
|