| |
På
90-talet led Kuba av akut medicinbrist, till följd av den djupa
ekonomiska kris som landet kastades in i efter Sovjets fall.
- Nu har vi i stort sett överbryggat bristen. Vi har inte sista
skriket i medicinväg, men livsnödvändiga läkemedel
saknas inte, säger läkaren León Ciapadróno.
En omfattande satsning på naturmediciner har varit en väg
ut ur krisen.
I och med Sovjetblockets undergång förlorade Kuba i ett
slag sina viktigaste handelspartner. Effekterna av USA:s blockad
blev ännu tydligare: blockaden omöjliggör handel
med USA, och försvårar och fördyrar handel med andra
länder. Nu har Kuba nästan tagit sig ur den så kallade
”speciella perioden”, som kännetecknades av allvarlig
brist på livsmedel, energi och mediciner. Oljebristen gjorde
att många fabriker stod stilla och det fanns inte pengar till
import av alla nödvändiga mediciner.
- Värst var det runt 1994. Då saknade vi mediciner för
enkla åkommor som diarré. Men livsavgörande läkemedel,
som insulin, har vi alltid haft. Ingen dog på grund av medicinbristen,
säger León Ciapadróno, chef för Nationella
centret för traditionella mediciner och naturläkemedel,
som lyder under hälsovårdsdepartementet.
Staten garanterar idag ett utbud på 809 olika läkemedel,
varav drygt 600 tillverkas i landet. Kuba är framstående
när det gäller läkemedelsforskning (exempelvis i
forskningen efter aidsvaccin) och producerar egna mediciner, men
ungefär 90 procent av råvarorna måste importeras.
- USA:s blockad är ett jätteproblem. Vissa råvaror
finns bara där. Dem måste vi köpa via tredje land.
Det blir 2-3 gånger så dyrt. Andra får vi försöka
hitta i vänländer som Kina.
Ett sätt att överbrygga 90-talets medicinbrist var satsningen
på örtmediciner.
- Det var nödvändigt att börja använda naturmediciner
och även rikta blickarna mot Kina och den traditionella orientaliska
läkekonsten. Vi satsar fortfarande på alternativ medicin,
för vi har bra erfarenheter av den. Idag finns naturalternativ
till många kemiska läkemedel och forskning pågår
för att utveckla fler.
- På Kuba finns det sedan länge en folklig tradition
att använda dekokter och andra naturmediciner, särskilt
på landsbygden. Lindblomma och valeriana används till
exempel mot oro. Men precis som i andra västerländska
system har dessa kunskaper inte accepterats , utan setts som ovetenskapliga,
berättar Ciapadróno.
Ett forskningsprogram inleddes för att vetenskapligt studera
örternas effekt på olika sjukdomar och åkommor.
Idag säljs ca 200 godkända naturprodukter på apoteken.
Har det varit svårt att få kubanerna att använda
örtmediciner?
- Konsumenterna har inte varit svåra att övertyga. Det
är läkarna som är konservativa, men nu rekommenderar
fler och fler av dem naturmediciner, liksom apotekarna.
För ett tiotal år sedan började också akupunktur
användas för att behandla sjukdomar. Idag ingår
studier i alternativmedicin i läkar- och apotekarutbildningarna.
För läkare finns också olika typer av vidareutbildning
i naturmedicin.
- Vi gör inte anspråk på att vara specialister
på kinesisk medicin, det skulle kräva mycket lång
utbildning. Men läkarna kan tillräckligt för att
ge sina patienter akupunktur.
Satsningen på örtmediciner har ökat den totala konsumtionen.
Nu när det inte råder samma medicinbrist används
naturmedlen ofta som komplement, snarare än ersättning
för traditionella läkemedel. Myndigheterna vill begränsa
användningen av de kemiska produkterna. En statlig institution
studerar just nu utskrivningen av mediciner.
- Hög läkemedelskonsumtion är ett internationellt
problem. Men när det gäller att åtgärda problemet
har vi en fördel. Här finns inga multinationella läkemedelsbolag
med privata vinstintressen. Våra statliga bolag ska producera
de läkemedel som behövs.
Sjukvården på Kuba är avgiftsfri och väl utvecklad
med familjeläkare, vårdcentraler och sjukhus. Medicinerna
är kraftigt subventionerade; de dyraste (antibiotika) kostar
cirka sex kronor. Många kubaner tjänar dock inte mer
än cirka 100 kronor i månaden. För barn, socialbidragstagare,
personer på fängelser, ålderdomshem och andra institutioner
är medicinerna kostnadsfria.
|
|
 |
|
Alla
mediciner, utom naturmedlen, är receptbelagda. En viktig anledning
är att undvika att preparaten säljs svart. På svarta
marknaden säljs stulna mediciner och läkemedel som kubaner
bosatta utomlands skickar hem till anhöriga. Staten räknar
dock med att svartabörshandeln ska försvinna när
alla mediciner finns på apoteken.
- Idag saknas vissa antibiotiska preparat ibland, det beror oftast
på problem i produktionskedjan och är inget hälsovårdsproblem,
menar Ciopadróno.
På Kuba säljs nästan bara generiska produkter. På
grund av USA:s blockad är det svårt att importera nya
märkesmediciner. Ciopadróno anser att de oftast inte
behövs heller, det finns alternativ.
- Det är som med folk som vill ha den senaste bilmodellen.
Det kan man ju vilja, men det fungerar inte så på Kuba.
Men om det kommer ut en ny livsavgörande medicin på marknaden
och vi inte kan ersätta den, så importerar vi på
något sätt.
Kuba har, enligt basindustriministern Marcos Portal, kapacitet att
klara både den inhemska läkemedelsförsörjningen
och att exportera mediciner. Enligt officiella siffror exporterade
landet år 2000 mediciner och andra farmacevtiska produkter
för 33 miljoner dollar. Samtidigt importerade man råvaror
och färdiga mediciner för drygt 100 miljoner dollar.
- Vi vill exportera mer, men det är mycket svårt att
konkurrera på världsmarknaden med de stora multinationella
bolagen, konstaterar Ciopadróno.
Ny
behandling av Parkinsons
En ny
teknik inom hjärnkirurgi som utvecklats på Kuba kan erbjuda
långvarig lindring från den stelhet och smärta
som följer med Parkinsons sjukdom. De flesta patienter fick
omedelbar smärtlindring och den har varat över två
år.
Ett lag vid kliniken för rörelsehindrade i Havanna under
ledning av neurologen Lázaro Alvarez, har studerat patienter
som varit mitt i och i slutskedet av Parkinsons, med problem med
manuell fingerfärdighet eller kroppshållning, symptom
som vanlig behandling kontrollerar dåligt.
Parkinson angriper nervsystemet, påverkar musklerna, skakningar,
försvårad rörlighet och dålig balans. Det
verkar döda hjärnceller som producerar dopamin som gör
det möjligt för människor att röra sig lätt
och smidigt. Det nya är ett kirurgiskt ingrepp som förstör
två små klasar av hjärnvävnad, som normalt
hjälper till att kontrollera kroppsrörelser och är
överaktiv för människor med Parkinsons.
De kubanska forskarna studerade 18 patienter. Två år
senare uppvisade dessa patienter 50 procent bättre rörlighet
i test än före operationen. De hade heller inga bestående
men i tal eller tankemönster. Resultaten presenterades nyligen
i USA vid den neurologiska föreningens årliga möte.
Presentationen gjordes av neurologen Jorge Juncos från Emory-universitetet
i Atlanta. Han lovordade studien och noterade att resultaten kan
ha en hälsosam effekt för många med Parkinsons i
USA. Men det kubanska forskningslaget hade nekats inresevisum till
USA och kunde därför inte själva presentera resultaten.
|
