| |
Hushållningssällskapet är en rådgivnings,
- service- och samarbetsorganisation för lantbrukare, trädgårds-
och fruktodlare. Underavdelningarna kallas hushållningsgillen.Vår
avdelning, Skånings och Valle gille runtom Skara, gjorde i
början av februari en studieresa till Kuba för att studera
kubanskt lantbruk, landsbygdsboende och samhällsliv.
Vårt intresse för Kuba väcktes av att några
av oss hört en föreläsning om svenskar på Kuba.
De hade utvandrat från Tråvad, en socken i vårt
område, till USA och fortsatte sedan till Kuba. Några
for direkt till Kuba. Vi ser ju gårdarna , där de en
gång bott men så långt söderut, som till
deras bosättning, kom vi nu inte. Platsen lär för
övrigt vara dränkt av ett dammbygge. Där drev de
fram till början av trettiotalet sockerrörsodling och
sockerbruk.
Vi var 24 bönder,som samlades till en studiecirkel om Kuba.
Anna Artén som föreläsare och studiemateriel från
Svensk-kubanska gjorde oss väl förberdda. ICAP, Kubanska
Institutet för Vänskap med Folken hade gjort ett omfattande
program. Första besöket gjorde vi på ANAP, Nationella
Småbondeorganisationen, för bönder som antingen
själva drev lantbruk eller ingick i något kooperativ.
Innan jordreformen 1959 ägdes 75 % av jorden av 8 % storgodsägare.
Kubas 242 000 bönder är välorganiserade. Inom ANAP
finns två delar. CCS med 180 000 medlemmar. CCS förmedlar
krediter, ger rådgivning och service till bönderna och
bevakar produktionsstyrning. CCS är en motsvarighet till våra
Hushållningssällskap. Vi hade ett givande samtal och
kunde kalla CCS vår broderorganisation. Förutom medlemmar
fanns också vår potatisodlingskonsulent och vår
försöksledare med i gruppen. Alla kunde känna igen
sig.
CPA med 64 000 medlemmar är ANAP´s andra del. Organiserar
mer av kooperativbönderna. Ett visst politiskt inflytande hade
man också. Av parlamentets 484 medlemmar kommer 14 från
ANAP. Deras ordförande är medlem av riksrådet.
Många jämförelser gjordes. Kubas jordförvärvslag
liknar den vi hade innan jordbruket avreglerades. För att kunna
överta en gård från föräldrar eller släktingar
måste man ha varit verksam i arbetet på gården
under minst fem år. Fanns ingen övertagare överläts
gården tillbaka till staten. Staten förmedlade överlåtelsen
till en efterträdare eller till ett kooperativ. Då äger
man inte jorden och säljer inte jorden men man får ersättning
för byggnader och markförbättringar vid överlåtelse
till ny ägare. Priset sattes av en jordförvärvskommitté.
Skillnader finns också. Kubas bönder har sina kooperativa
enheter på basplanet, bland de enskilda bönderna, och
har staten som köpare. Våra kooperativ finns i nästa
led, dvs kooperativa mejerier, slakterier och handel med spannmål,
foder och förnödenheter.
En eftermiddag besökte vi kooperativet Bulgaria, som startades
för 22 år sedan av några bönder med sammanlagt
164 hektar. Flera bönder har anslutit sig och idag omfattar
kooperativet 1300 ha med 252 arbetande delägare uppdelade i
23 brigader med olika arbetsuppgifter.
Maskinerna var något slitna men de var mycket duktiga på
underhåll och reparation. Så småningom måste
de ersätta öststatstraktorerna med något annat och
få tag i traktorer som passar deras infrastruktur.
Den frivilliga anslutningen till kooperativ förstod vi bättre,
när vi såg de stora sockerrörsfälten på
40 - 50 hektar. Anslutningen till kooperativ motsvarar vår
storleksrationali-sering. I Sverige köper och arrenderar en
enskild bonde flera gårdar för att få rationell
drift med maskiner. På Kuba går man in i ett kooperativ.
Tobakskooperativet Rafael Morales visade fördelen med samverkan.
Kooperativet bestod av 117 familjer och omfattade 364 ha.
Tobaksodling är en specialodling, där sorter, jordmån,
odlingsåtgärder och skörd måste vara rätt
avpassade för att få fram tobak med rätt smak för
just den sortens cigarr. Man kan inte komma med småskvättar
och sälja till en fabrik. Motsvarigheten i Sverige är
specialodlingar av vete till kvarnarna för krav på vete
till olika brödsorter, kex eller olika sorters konsumtionsvetemjöl.
|
|
  |
|
Tobakskooperativets
odlingar var mycket välskötta. Odlingarna kräver
stora manuella insatser, då bladen plockas för hand och
hängs upp i torkhus. I närheten av tobakskooperativet
besökte vi en medicinalväxtodling, där man odlade
kryddor och medicinalväxter med ett italienskt företag
som samriskägare.
Vid många arbetsplatser såg vi välskötta grönsaksodlingar
för personalmatsalens behov. Stadsträdgårds-mästerier
för direktförsäljning till stadsborna påminde
om handelsträdgårdar som förr fanns i våra
städer.
Mjölkproduktion drevs mycket extensivt. Man fick kosta på
många kor livsuppehälle innan man fick någon mjölk.
Där har vi en del att lära dem. Man höll indiska
Sebukor för att de var så klimattåliga. För
få upp mjölkproduktionen måste man ha ett bättre
rasmaterial och kraftigare utfordring.
Vi var mycket nöjda med vad vi sett på Kuba och det mottagande
vi fick. Vi känner solidaritet med Kubas bönder. Vi lever
under samma villkor; väderleken, politiken och byråkraterna.
Skogen
växer
Kubas skogsareal har ökat från 14 till 22 procent sedan
1959. Enligt Fabio Fajardo viceminister inom vetenskap och teknologi
så beror det på en aktiv nyplantering. Han talade vid
Forumet för samarbetet mellan Afrika, Latinamerika och Karibien
som möttes i Caracas, Venezuela. Fajardo påtalade att
åtminstone 20 procent av den odlingsbara marken har hög
halt av salt och medgav att erosion är ett av de största
miljöproblemen som Kuba brottas med. Erosionen är inte
ett resultat av fattigdom, som det är i många länder
i Tredje världen, utan snarare en konsekvens av föråldrad
och olämplig praxis.
RHC 02 02 21
Vegetarisk
mat
Fler och fler kubaner går över till vegetarisk diet i
ett samhälle där mat är synonymt med kött. Havannas
nya vegetariska restaurang, "Pekin", serverar 40 olika
vegetariska rätter och har blivit så populär att
statliga restaurangkedjan planerar att öppna fler i större
städer. En stor artikel om "Pekin" dök upp i
Granma i början av februari.
"Pekin" brukade servera kinesisk mat och ligger på
23:e gatan, snett emot den plats där Fidel Castro höll
sitt berömda tal om socialismen dagen innan Grisbuktsinvasionen
1961.
Den vegetariska restaurangen i Havannas botaniska trädgård
är den bästa idag. Den heter Ecorestorán och serverar
mat som de flesta kubaner aldrig hört talas om. Tito Nuñez
som hjälpte till att etablera Ecorestorán har också
skapat en vegetariska avdelning i Havannas berömda gourmet-restaurang
La Ferminia och gjort om kantinen vid Finlays Medicinska Institut
till en vegetarisk , vilka alla trodde skulle vara en omöjlig
uppgift.
RHC 020204
Föroreningar
minskar
Föroreningarna i de östra bergsområdena i länet
Santiago de Cuba minskade med 33 procent under 2001 jämfört
med året innan, tack vare en handlingsplan för att bevara
och förbättra miljön. Enligt "ministeriet för
vetenskap, teknologi och miljö" har skogsarealen i länet
ökat med 1.995 hektar genom nyplantering.Denna sanering av
bergsluften och skydd av miljön är av stor betydelse för
den östra regionen av det skälet att länet innehåller
en tredjedel av bergstrakterna där en femtedel av befolkningen
lever. Myndigheterna bedriver också folkbildning för
att stoppa trädfällning och förhindra skogsbränder.
RHC 020124
|
