USA:s påverkan på Kubas hälsovård

Foto: Granma

USA:s sanktioner gör vanliga kubaner sjuka, bokstavligt talat. Trots att Washington hävdar att sanktionerna bara skadar banker och regeringsföreträdare så berövas hela befolkningen livsnödvändiga mediciner.

Kuba utsätts för USA:s handelsembargo sedan 1962, ett embargo som stärktes tidigare i år med vad Trumpadministrationen kallar ansträngningar för att pressa landet att överge sitt stöd till Venezuelas regering. Men de ekonomiska åtgärderna som Washington hävdar ska straffa Kubas regering ökar i verkligheten folkets lidande som nekas vitala mediciner på grund av blockaden.

Den schweiziska NGO:n MediCuba, som levererar HIV, cancer och barnmediciner till Kuba märkte förra månaden att det inte kan arbeta då deras bank, PostFinance, stoppade alla överföringar till Kuba på grund av USA:s sanktioner. Det var en av de sista banker som fortfarande gjorde överföringar. Utländska grupper som arbetar i Kuba måste leta efter ett annat sätt – privata institutioner som kräver extremt höga avgifter. Det kan vara Western Union överföringar [vilket vissa källor uppger inte heller fungerar längre] eller till och med att be resenärer till ön att ta med sig kontanter.

Kuba har tiotusentals skickliga läkare, men även den bäste läkare kan inte arbeta utan resurser. USA har gjort sitt bästa för att se till att Kuba har så lite resurser som möjligt. Medicinsk utrustning som Röntgenapparater kan vara lika gamla som de gamla nordamerikanska 50-talsbilar som blivit ikoner för besökare. Reservdelar till både dem och Röntgenapparater är extremt svåra att få tag på.

Kuba importerar 37 procent av sina mediciner och 85 procent av råvarorna som behövs för att tillverka de egna läkemedlen. Brist på också vanliga mediciner som antihistamin, smärtstillande, preventivmedel och blodtryckssänkande är vanligt.

Kuba kan inte köpa delar för att reparera sitt vattenreningssystem eller kemikalier för att behandla vattnet på grund av USA, vilket betyder att vattnet inte är säkert att dricka och vattenburna sjukdomar är vanliga – många har inte råd att köpa vatten på flaska. Landet upplever också stor brist på drivmedel på grund av sanktionerna.

Som lök på laxen förbjöd USA Kubas hälsovårdsminister från att delta i ett möte med WHO i Washington, medan stormakten förra månaden utvisade två kubanska diplomater från FN. USA hävdade att de varit inblandade i ”påverkansoperationer”.

I USA har många rättsfall mot landets europeiska allierade dragits igång för att dessa sägs utnyttja egendomar som togs över efter revolutionen för mer än ett halvt sekel sedan. Det görs då undantagen i Helms-Burtonlagen avskaffades tidigare i år, vilket innebär att europeiska företag tvekar att göra affärer i Kuba när de nu riskerar åtal om de investerar i fel tillgångar.

Medan media i USA framställer sanktioner som ett snällare och mildare alternativ än militär intervention är det i verkligheten en ekonomisk krigföring mot ett helt folk. Det är tekniskt sett olagligt när det från en makt riktas som en kollektiv bestraffning mot ett helt folk.

Ca 40 000 människor kan ha dött i Venezuela mellan 2017 och 2018 på grund av att USA:s sanktioner hindrat dem från att få de mediciner de behöver.  [I Irak dog uppskattningsvis en miljon människor, mest barn, av sanktionerna under 1990-talet],

RT 191001

US sanctions bite into Cuban healthcare – despite claims they only affect leadership

Kubas läkartäthet är högst i världen. Husläkare finns överallt.