Chile röstade nej till högerns konstitution

Protester i Chile
Protesterna i Chile 2019 ledde till förslaget att ersätta Pinochetkonstitutionen. Foto: Carlos Figueroa, CC BY-SA 4.0 Wikimedia Commons

Söndagen den 17 december gick det chilenska folket åter till valurnorna för att ta ställning till ett nytt förslag på konstitution. Förslaget röstades ner med 56 procent av röstarna emot och 44 procent för.

Processen att anta en ny konstitution började med de massiva protester som utbröt i Chile i oktober 2019. För att blidka den enorma proteströrelse som samlade miljontals chilenare gick det högerdominerade parlamentet med på att hålla en folkomröstning om att ersätta den chilenska konstitutionen, ett arv från Pinochets diktatur. 25 oktober 2020 röstade över 78 procent av de chilenska väljarna ja till att ersätta konstitutionen.

Församlingen som valdes för att skriva det första förslaget kom att domineras av socialister, kommunister, feminister, miljörörelsen och ursprungsfolken. Det elva kapitel långa förslag som den konstituerande församlingen presenterade i juli 2022 beskrevs som världens mest progressiva grundlag med starka skydd för sociala rättigheter, välfärd ekologi och ursprungsfolkens rätt. Redan innan förslaget lanserats satte högeroppositionen och massmedia igång en omfattande motkampanj, präglad av falska nyheter och rena lögner. Det hävdades att den nya konstitutionen skulle tillåta abort fram tills nionde månaden, att privata bostäder skulle exproprieras och att Chile skulle byta flagga, nationalsång och till och med namn.

När chilenarna fick möjlighet att ta ställning till förslaget den 4 september 2022 valde över 61 procent att rösta nej.

Parlamentet lyckades enas om att ett nytt förslag skulle tas fram av en kommission bestående av 24 experter som sedan skulle godkännas av ett folkvalt konstitutionsråd med femtio medlemmar. Konstitutionsrådet kom att domineras av det högerextrema Republikanska Partiet, lett av den fascistiska presidentkandidaten José Antonio Kast. Tillsammans med mittenhöger-partierna i koalitionen Chile Seguro hade de majoritet i rådet.

Det nya konstitutionsförslaget som Chile fick ta ställning till i söndags präglades av högerns agenda med stort fokus på privat äganderätt, privatisering av välfärden, minskad invandring, respekt för ”nationella symboler” (inklusive den kontroversiella rodeon som av vissa betraktas som djurplågeri). Feministiska grupper har varnat för att paragrafen om att värna det ofödda barnet riskerar att underminera Chiles aborträtt.
Chiles vänster och progressiva rörelser mobiliserade mot extremhögerns förslag och 55 procent av väljarna röstade nej. President Gabriel Boric har nu förkastat möjligheten att försöka byta ut konstitutionen en tredje gång under hans mandatperiod.

Vårt land kommer att fortsätta med den nuvarande konstitutionen eftersom inget av de två förslagen lyckades ena Chile och representera landet i dess mångfald. Landet blev polariserat, splittrat och den konstitutionella processen misslyckades med att kanalisera hopp om att få en ny konstitution skriven för alla.

Den feministiska nätverket Coordinadora Feminista 8M skriver i en kommentar till folkomröstningens resultat:

I dag står vi inte inför triumfen av något projekt som representerar oss, men vi uppnådde något grundläggande: vi lyckades motstå en häftig attack från fascismen. Vi beslutade oss för att detta förslag skulle besegras, och så blev det. […] Högern försöker säga att Pinochets konstitution vann, men de ljuger, för när den konstitutionen ställdes inför omröstning, blev den brett avvisad av folket i Chile. Den här gången fanns inte den konstitutionen på något valsedel. Den nuvarande konstitutionen är fortfarande illegitim, och dess arvtagares har besegrats.

Misinformation abounds as Chile prepares to vote on new constitution