Ecuador lämnar ALBA och släpper in Pentagon

På fotot Ecuadors förre president, den populäre Rafael Correa, som förde den nuvarande Lenin Moreno till makten. Denne har efter valet gjort en kovändning och raserar 10 års arbete för Ecuadors oberoende och sociala framsteg. Nu håller Pentagon i taktpinnen igen. Correa hindras, som så många andra populära vänsterpolitiker, med juridiska finter från att få ställa upp i nästa val.

Ecuadors president Lenin Moreno fängslade sin vicepresident Jorge Glas. Han konfronterade sin tidigare vän och president Rafael Correa som var garanten för Moreno valseger 2017 och välkomnades av landets bankmaffia och politiska höger. Han upplåter ett ”kontor” i huvudstaden under regi av Pentagon och låter USA:s spionflyg återigen flyga över det andinska och amazoniska landet. Samtidigt meddelade han i dag att Ecuador ska lämna ALBA, Folkens Bolivarianska Allians i Vårt Amerika, ett direkt slag under bältet på Venezuelas folk som kämpar mot ett ekonomiskt krig värre än det Kuba har utkämpat sedan 1960!

President Lenin Moreno valdes på det förtroende som den förre presidenten Rafael Correa hade byggt upp under tio år av framgångsrikt socialt och ekonomiskt arbete och med Correas öppna och uttalade stöd till Moreno i valet 2017. Ecuador har moderniserats och blivit oerhört mer jämlikt där den extrema fattigdomen, som omfattade drygt sextio procent av befolkningen, har reducerats dramatiskt till under 30 procent.

Men det var ett arbete som utsattes för en skoningslös kritik från en bankirmaffia som under decennier hade stulit direkt ur statskassan eller via en skandalös politisk korruption.

Correa vann valen överlägset. Nu vill Lenin Moreno både förhindra att han ska kunna ställa upp på nytt, som att delar av det konservativa rättsväsendet vill se honom bakom galler, anklagad, som Lula, Dilma, Cristina eller Maduro för korruption. Det är den latinamerikanska högerns och USA:s formel och verktyg för att ”neutralisera” vänstern med juridiska medel som är billigare än att utlösa direkta militärkupper.

Till det ska vi också lägga USA:s systematiska sabotage och mediala krigföring via de lokala medierna. Pentagon kunde inte förlåta Rafael Correa för att 2009 ha kastat ut det Södra Militärkommandots spionplan från USA:s flygbas Eloy Alfaro i staden La Manta, bara två minuters flygning till gränsen i södra Colombia. Där opererade de i enlighet med krigsplanen Plan Colombia, avsett att bekämpa FARC- och ELN-gerillan.

Regeringen Rafael Correa anslöt Ecuador till ALBA och det var under den paraplyn som utbytet mellan de olika länderna i denna organisation utvecklades. Kubanska läkare anlände till de andinska byarna och genomförde både sjukvårdsprogram, som ett oerhört vackert projekt som handlade om att registrera människor med mentala problem som i Latinamerika oftast låses in i ett rum eller källare. Med det kubanska projektet släpptes de ut i fria luften och kunde som fria ecuadorianer andas den luft som de tidigare förvägrades för den ”skam” som familjen kände inför omgivningen, fördomar som ärvts under sekel. Nu upphör detta utbyte, på samma sätt som den honduranske diktatorn Roberto Michelletti kastade ut den kubanska alfabetiseringsbrigaden vid militärkuppen den 28 juni 2009.

USA:s flygbas i La Manta var i själva verket USA:s direkta deltagande i kriget mot FARC-gerillan, som kontrollerade stora delar av södra Colombia dit det bara var två minuters flygning för USA-planen som lyfte från La Manta. Ecuadors folk kämpade under många år för att basen skulle stängas och det blev verklighet när Rafael Correa kom tlll makten och Pentagons kontrakt löpte ut i november 2009.

I stället öppnar Moreno dörrarna för landets avskydda bankirer som i Moreno ser en mycket bättre president än sin egen bankir som de stödde i presidentvalet, Guillermo Lasso, en före detta mäktig bankir i Banco Guayaquil. Denne hade spekulerat med en miljon dollar som under krisen 2001-2002 hade förökat sig till 30 miljoner dollar, enligt den argentinska dagstidningen Pagina12. Han investerade sina pengar i skatteparadis i stället för att betala skatt för utbildning och hälsovård i Ecuador, en politik som både Chiles och Argentinas presidenter har ägnat sig åt.

I dag meddelade Moreno att Ecuador lämnar den latinamerikanska organisationen ALBA, startad på initiativ av Fidel Castro och Hugo Chavez. Till denna de latinamerikanska folkens allians anslöt sig också Bolivia, som i dag har den amerikanska kontinentens mest framgångsrika ekonomiska politik, enligt Cepal, samt Nicaragua, Saint Vincent och Grenadinerna, Dominica, Antigua och Barbuda. Honduras tillhörde ALBA fram till militärkuppen den 28 juni 2009 då det som ett av de första besluten kuppregimen antog var att lämna ALBA och kasta ut den kubanska alfabetiseringsbrigaden.

Moreno argumenterar att det är den ekonomiska krisen i Venezuela som orsakat en stor flyktingström till Latinamerika som är orsaken till varför han nu lämnar ALBA. Vad Morenos beslut i grunden handlar om är en dolkstöt i ryggen på både Venezuela som ALBA och ett skamlöst stöd till USA:s ekonomiska terror som syftar till att strypa den venezuelanska ekonomin och via detta krig svälta venezuelanerna till underkastelse under Onkel Sams militaristiska stövel.

I stället för att uttala sin solidaritet med president Nicolas Maduro och ett bestämt förkastande av det mordförsök som Maduro och den venezuelanska statsledningen utsattes för den 4 augusti i år, hävdar Moreno att den venezuelanska flyktingfrågan är det avgörande skälet till varför Ecuador nu lämnar ALBA.

Två drönare skulle utplåna Venezuelas president Nicolas Maduro och den venezuelanska statsledningen den 4 augusti. Sju kadetter skadades av splittret när en drönare exploderade när säkerhetsagenterna lyckades spränga drönaren innan den kommit in på den permiter av 50 meter som skulle ha fullbordat USA:s plan att mörda Maduro.

– Spionplanet kommer bara tre, fyra dagar under veckan, uppgav Morenos försvarsminister och general Oswaldo Jarrin på en presskonferens i huvudstaden Quito i början av augusti som Mario Ramos, chef för det Andinska Centret för Strategiska Studier i en artikel som publicerades i den ecuadorianska nyhetsbyrån ALAI. Generalen uppgav att USA och Ecuador har upprättat ett kontor för säkerhetssamarbete som bland sina uppgifter kommer att etablera dokumentation av det gemensamma underrättelsearbetet. Jarrin påstod att ”det är inte en militärbas” samt att ”det kommer ett flygplan (läs spion) som ska samla in underrättelseuppgifter som sedan återvänder efter högst 3-4 dagar. . . sedan återvänder det. . .”.

”Hur ofta kommer planet, varje vecka, varje månad? Kommer de ecuadorianska säkerhetsorganen verkligen ha kontroll över dess (spionplanets) uppdrag och aktiviteter? Underrättelse för vad?” frågade journalisterna general Jarrin. Men denna svarade osäkert och kort: ”Det blir en installation”.

Men vilken slags ”installation”? Var? Vilken slags typ av aktiviteter ska detta “kontor” ägna sig åt? kontrade reportrarna med sina frågor. Hemligt eller offentligt säkerhetsavtal? General Jarrin hävdade att det ska bli klassiska förbindelser i form av militära kurser och ett återupptagande av de militära manövrarna i form av operationer som UNITAS, under överinseende av USA. Jarrin uppgav också att det ska upprättas ett protokoll respektive avtal med ”kontoret” för att reglera dess verksamhet.

Men journalisterna hade eller har föga förtroende för generalens uttalanden och undrade om landets medborgare, parlamentet eller Ecuadors författningsdomstol kommer att få full insyn i innehållet i detta dokument eller om det kommer att arkiveras med stämpeln ”HEMLIGT”!?

När USA förfogade över flygbasen Eloy Alfaro på stillahavskusten i norra Ecuador var förevändningen för USA-flyget att bekämpa narkotikahandeln. Men under basens existen i La Manta ”beslagtog USA-flyget inte ett gram narkotika”, skriver Mario Ramos. Han misstänker att det kommer bli samma skrivning i det avtal som Pentagon har överlämnat till Lenin Moreno för ett undertecknande ”In Blanco”!

Vad USA-marinen däremot ägnade sig åt var att ”attackera och sänka fyra dussin ecuadorianska fiskebåtar som orsakade död och försvinnanden av flera (ecuadorianska) medborgare”. USA:s Södra Militärkommando utnyttjade flygbasen i La Manta för att ankra fartyg från USA-marinen som påtvingade Ecuador sin syn på migrationspolitiken. ALAI-reportern konstaterar också att det dåtida avtalet mellan Ecuador-USA stipulerade att vid varje flygning USA-planen genomförde skulle en medlem av Ecuadors flygvapen vara närvarande, en lag som bara undantagsvis uppfylldes.

Mario Ramos konstaterar bittert att det förändrade politiska styrkeförhållandet har gjort det möjligt att USA:s militära närvaro i Ecuador nu återigen har blivit ett faktum. Moreno har i praktiken förverkligat högerkandidaten Guillermo Lassos valprogram. Därför är det ingen tillfällighet att just nu, när jag skriver denna artikel, är tiotusentals arbetare, bönder, studenter och indianbefolkningar ute på gatorna i Quito för att protestera mot den klassiska ekonomiska politik som privatiserar, som gör de fattiga än mer fattiga och ett fåtal rika än rikare. Och USA och Pentagon myser.

“Moreno har fört vårt land än en gång till omloppet för den påstådda hemisfäriska säkerheten, totalt kontrollerad av USA:s olika organ. Vi kommer bli ett av dessa 177 länder, enligt USA-generalen Joe Dunford, chef för USA:s Gemensamma Befälskommando som har militär USA-närvaro. Den närvaron tillåter USA att förfoga över en geostrategisk infrastruktur med världsdominans, åtminstone en militär sådan”, sammanfattade Mario Ramos.

Ramos dräpte slutligen till med det luttrade konstaterandet att Moreno visar än en gång att han bryr sig lite eller ingenting om att UNASUR (Sydamerikanska Nationernas Union), som har sitt säte just i Quito, hade som mål att Sydamerika skulle bygga upp sitt eget försvars- och säkerhetssystem.

Mario Ramos skrev sin artikel innan samme Lenin Moreno beslöt att kräva tillbaka den fastighet som hans föregångare Rafael Correa hade donerat till UNASUR för att utveckla sitt arbete från Ecuador. Att USA har sett med oro mot att Sydamerika valt att skapa sina egna organ utan direkt inflytande från USA, är ingen hemlighet. Därför välkomnade State Departement med all sannolikhet Colombias, Chiles och Argentinas beslut att lämna UNASUR förra veckan. I Colombias fall handlar det dessutom om fullt medlemskap i NATO sedan 31 maj i år.

Ecuador tar första steget för att följa Colombia, Argentina och Chiles exempel att lämna UNASUR. I vems intresse?

 

Lucio Gutiérrez var den ecuadorianske översten som lovade de fattiga, arbetarna, bönderna och indianbefolkningarna i Ecuador ett bättre liv. Den 21 januari år 2000 deltog han aktivt tillsammans med bönder, arbetare och indianer i upproret mot den totalt korrumperade president Jamil Mahuad. Gutiérrez fängslades för ”kuppmakare” av armén som tillsatte vicepresidenten Gustavo Noboa på presidentposten. Efter 120 dagar släpptes Gutierrez i en amnesti som kongressen utverkade. I november 2002 fick Lucio Gutiérrez dessa folkliga krafters stöd och vann i den andra valomgången mot Alvaro Noboa, även kallad ”Banankungen” för han var och är Ecuadors rikaste person.

Men av vänsterpolitik blev det intet. När Gutierrez installerades på presidentposten flög han omedelbart till USA och i Vita Huset förklarade han att han ”var Bushs bäste vän”! I april 2005 störtades han från presidentposten av samma sociala krafter som hade lyft Gutierrez till presidentpalatset.

Förmodligen kommer Ecuadors folk göra samma sak med Lenin Moreno. För är det något Ecuadors folk avskyr så är det lögnare och förrädare!

Dick Emanuelsson 180823