Färsk rapport: Kuba i coronans tid

La Habana. Foto: Ismael Francisco/ Cubadebate.

I Tidskriften Kuba (som alla medlemmar får) nr 3/2020 hade vi ett reportage från danske Henrik Thejl. Han bor i Havanna med fru och två barn. Reportaget var mycket uppskattat och vi följer nedan upp med en färsk rapport från Henrik, som återvänt till Havanna. 

Henrik tillbaka på Kuba efter tre månader

Det blev nästan en chock, för Henrik Thejl, när han återvände till Kuba efter tre månader i Danmark. Från flygplatsen gick resan direkt hem till lägenheten, där hans fru och två döttrar väntade. Men sedan kom åtta dagar av karantän i hemmet: Se, men inte röra!

Nu är jag tillbaka på Kuba efter att ha vistats i Danmark i drygt tre månader – utan min familj. De kunde inte följa med till Danmark i år på grund av den osäkra coronasituationen.

I början av november lyckades jag återvända till Kuba, några dagar innan José Martí flygplatsen officiellt öppnade. Därför var det relativt smärtfritt att ta sig igenom tullen och – framför allt – det första obligatoriska PCR-corona-testet på flygplatsen. Det andra testet måste tas fem dagar senare, och med de nya karantänreglerna på Kuba, innebar det, att jag kunde åka hem till min familj och vara där.

Men hem-karantän medför många skyldigheter och begränsningar. Så i förhållande till familjen, innebar det, att det inte fanns någon fysisk kontakt de första åtta dagarna.

På Kuba är det inte så att man kan kontakta hälsovårdsmyndigheter via Internet eller ett telefonnummer för att få svar på PCR-tester. Du kommer att få vänta det föreskrivna antalet dagar (fem dagar för det första testet och tre dagar för det andra). Men du kan vara säker på att om du är smittad, kommer myndigheterna och hämtar dig!

Det innebar då att vid ankomsten till mitt hem kunde jag endast pussa och krama familjen virtuellt. Flickorna var väldigt lugna och disciplinerade medan jag förflyttade mig in i vårt sovrum, som skulle vara min tillfälliga bostad under karantänen.

Under de följande åtta dagarna var dörröppningen en mycket central punkt för all kommunikation.

Flickorna brukade komma och sätta sig framför dörröppningen och de pratade, dansade, sjöng och spelade, och på samma sätt hade jag engelska/fiollektioner med min äldsta dotter. Min fru fick avbryta seanserna med jämna mellanrum för att fixa med matlagning och flickornas dagliga sysslor.

Foto: Henrik Thejl

HUSLÄKAREN KNACKAR PÅ
Jag har som tur är en massa bra böcker och har tagit med mig lite musikutrustning med syftet att ”återupptäcka” utvecklingen av digital musikinspelning, eftersom jag i början av 1990-talet släppte denna värld till förmån för lärarstudier. Men det är svårt att endast kunna röra sig inom de fyra väggarna i rummet.

Sedan min första dag här, har vår husläkare kommit en gång om dagen för att kontrollera hur jag mår, både med tanke på eventuella symptom, men också för att ha koll på att jag verkligen håller mig i karantän.

Så gör han med alla nyss hemkomna kubaner och med de bofasta utlänningar som finns i hans medicinska distrikt – en husläkare täcker vanligtvis ett område med cirka 1 200 invånare.

Dagen innan jag fick lov att lämna min isolering sa min yngsta dotter på fem år till mig: ”I morgon kommer att bli en bra dag, pappa, vet du varför? Då kan vi kramas.” Ett rörande ögonblick!

18 PLAN PÅ EN DAG
Några dagar efter min ankomst öppnade Havanna flygplats officiellt, och redan den första dagen landade 18 plan.

Det är naturligtvis en välbehövlig ekonomisk injektion för Kuba, vars valutareserver har varit helt körda i botten, sedan turismen upphörde i mars och – inte minst – på grund av sanktionerna, som den avgående president Trump har infört mot Kuba – och mot länder som handlar med Kuba – så många sanktioner att det har varit nästan omöjligt för Kuba att få tag på den utländska valuta man behöver, för att staten ska kunna importera råvaror och andra varor. Problemen med råvaruimport har gjort det svårt för Kuba att producera vissa typer av mediciner, vilket kan vara till skada för hälsotillståndet hos Kubas befolkning.

Just i dag har Förenta staterna förbjudit överföringar av pengar från USA till Kuba via de drygt 400 Western Union filialer som finns på Kuba. Så från och med idag måste dessa 407 filialer stänga.

Som en konsekvens av bristen på utländsk valuta är varubristen fortfarande mycket svår och det finns mycket få varor i butikerna. De flesta varorna finns för närvarande i de så kallade MLC-butikerna. eller översatt till begriplig svenska: ”Butiker med betalning i hårdvaluta”.

Detta skulle också kunna kallas ”en dollarisering” av den kubanska ekonomin, men i detta fall är det inte bara amerikanska dollar som kan användas i affärerna. Du kan också använda euro och annan hård-valuta. Dollarisering av en ekonomi är ett typiskt problem för fattiga länder i tredje världen.

På Kuba har därför skapandet av dessa butiker varit en tillfällig nödvändighet från statens sida, som en motvikt till de stränga amerikanska sanktionerna mot landet, samt bristen på intäkter i utländska valutor från bland annat turistsektorn. De negativa effekterna av MLC-butiker är framväxten av en spekulations-marknad. Det får människor, som har varit utomlands och tagit med sig kontanter i hårdvaluta hem, att sälja till höga priser.

Det är inte bara en omoralisk handling, utan också olaglig (ur socialistisk synvinkel är det olagligt att utnyttja en krissituation för egen vinning) och straffas därför om den upptäcks.

I ”vår” del av världen är det kanske helt normalt: utbud – efterfrågan, där hög efterfrågan – som en naturlig följd av ”spelreglerna” – skapar höga priser, oavsett hur oetiska priserna kan tyckas vara.

OMORALISK KAPPLÖPNING OM VACCIN
Just denna situation upplever vi nu i jakten på ett corona-vaccin.

Jakten på de miljarder dollar som skulle kunna tjänas på ett corona- vaccin, föranleder flera västerländska företag att hålla sina kunskaper för sig själva. Det gäller att göra så stor vinst som möjligt.

Samtidigt bokar rika västländer doserna av ett framtida corona-vaccin från olika företag, eftersom de kan betala för det. Men de fattiga länderna i världen kan inte betala, och därför kommer de att stå längst bak i kön och se hur deras liv minskar i värde jämfört med de rika västländernas.

En färsk studie visar att världens fattiga länder kan få vänta till 2024 för att få de nödvändiga vaccinerna, eftersom västländerna har beslagtagit de första många miljoner doser av vaccin.

Som en motsats till detta kräver länder som Kina, Ryssland och Kuba samarbete, och både Kina och Ryssland har vid G20-mötet nyligen lovat att deras vacciner ska göras tillgängliga för hela mänskligheten, vilket samtidigt innebär billigare vacciner. Det är fundamentalt olika filosofier som ligger bakom dessa olika människosyn: människan som medel kontra människan som mål.

De danska medierna fokuserar också endast på västutvecklade corona-vacciner, även om både Kina och Ryssland är långt framme med sina vacciner. Ryssland har just ansökt till WHO för godkännande av vaccinet Sputnik V efter att det testats på 40 000 frivilliga i den tredje fasen och visat en effektivitet på 92 procent. Kvalitén på detta vaccin ifrågasätts på den västliga sidan, men frågan är, om det inte är ekonomiska skäl som ligger bakom denna kritik.

Till exempel fanns det ingen kritik eller tvivel när USA, med mycket osäker dokumentation, lanserade läkemedlet Remdesivir, som en effektiv behandling mot coronavirus. Men WHO har nu meddelat att ingen förbättring kan dokumenteras vid behandling av coronasjuka med hjälp av Remdesivir, och de avråder till och med från att använda läkemedlet.

Det danska läkemedelsverket kommer dock att fortsätta att använda den dyra amerikanska medicinen i behandlingen av corona-sjuka med påståendet att det ”i själva verket är den första och enda produkt just nu som har en effekt … och att sjukdomsförloppen har varit mildare på sjukhus än de var i våras” (utdrag ur artikel från dr.dk 20.11.20). Detta är intressanta överväganden, som omedelbart bör granskas. Och det avslöjar en brist på insikt i och lärdomar av erfarenheter från andra delar av världen utanför den västerländska sfären.

KUBANSK MEDICIN OCH FÅ DÖDSFALL
Här kan vi titta på Kuba. På Kuba har läkemedlet Remdesivir inte använts – det kan inte heller användas av den enkla anledningen att Förenta staterna blockerar all export av amerikanska läkemedel till Kuba.

I en tidigare artikel från i somras har jag beskrivit de olika läkemedel som Kuba har använt, för att behandla coronavirus. Det är kubanskt producerade läkemedel såsom Biomodulina T, CIGB 258, Interferon Alfa 2B, Azitromicina och Provengo Vir. De har utvecklats för att behandla andra sjukdomar – men har använts mot corona och har lett till att det endast har varit 44 nya dödsfall – av de totalt 132 corona-relaterade dödsfallen på Kuba för hela corona-perioden – sedan ”andra corona – vågen” bröt ut i mitten av augusti. ……..

Det motsvarar 11,5 corona-dödsfall per en miljon invånare. I Danmark är siffran 143 corona-dödsfall per miljon invånare; i USA är siffran 780 per miljon invånare, och Belgien toppar listan med 1 353 corona dödsfall per miljon invånare. [Sverige har 629 döda per miljon invånare]. Detta är anmärkningsvärda skillnader som borde få experter från västländerna att öppna sina ögon för erfarenheterna från länder som Kuba.

ANDRA VÅGEN VARIERAR FRÅN LAND TILL LAND
På Kuba, anses den andra corona -vågen som ett resultat av den corona – politik som förs vid en viss tidpunkt i ett visst land och inte som något som utvecklas ”naturligt” eller är klimat- eller säsongsbunden. Därför är det förebyggande arbetet av stor betydelse.

På Kuba började en andra våg just som ett resultat av att man avslutade de mycket radikala restriktioner som infördes under de första fyra månaderna av corona-perioden, vars början var i mitten av mars.

Mildare restriktioner och allmän corona-trötthet i befolkningen, ledde till att disciplinen försvagades vad gäller att hålla socialt avstånd, särskilt vid olika fester …. Utbrotten spred sig till flera provinser.

Antalet smittade ökade dramatiskt i september och oktober, särskilt i Havanna, där radikala restriktioner infördes. Men infektionsfrekvensen kom aldrig i närheten av vad vi har upplevt i Danmark eller i andra västländer.

Det högsta antalet smittade på en dag på Kuba har varit 103 personer, i ett land med dubbelt så många invånare som Danmark, där det just nu registreras omkring 1 200 smittade per dag.

I dag, söndagen den 22 november, har det på Kuba registrerats 48 nya fall under de senaste 24 timmarna. ………

För närvarande finns det totalt 378 aktivt smittade personer på Kuba. ……….

Som tidigare beskrivits har förebyggande åtgärder varit en viktig del av coronapolitiken på Kuba, och det är inte bara smittade personer som sätts i karantän, utan även de som varit i kontakt med smittade personer och till och med kontakter till kontakter med smittade personer. Detta har inneburit att väldigt många människor ständigt befinner sig i hem- karantän eller – om det är stor risk för infektion – på ett sjukhus. På Kuba läggs alla corona-smittade in och isoleras på ett av landets sjukhus. …….

KUBAS noggranna smittspårning
2 010 personer är i hem- karantän. Det är denna sista grupp som jag tillhörde när jag kom till Kuba….. I september/oktober, då smittspridningen var som störst i landet, var antalet personer i hem-karantän mer än 7 000 personer.

Som jämförelse har Danmark just kritiserats av WHO för sin dåliga smittspårning, och en ny rapport från den danska byrån för patientsäkerhet visar att man endast har nått en enda nära kontakt per smittad.

Av de 48 smittade på Kuba från de senaste 24 timmarna har kontaktspårningen lett till att 124 personer skickats i hem-karantän på grund av en enda smittad person.

Ett annat exempel är en kuban smittad i Camagüey. Här är 35 personer i hem-karantän. Det råder ingen tvekan om, att den effektiva smittspårningen har bidragit till att kraftigt hålla nere antalet smittade.

Om ett större lokalt utbrott upptäcks kommer karantänen i värsta fall att drabba ett större eller mindre område för att stoppa smittspridningen. Det är just därför som hela Havanna stängdes i augusti, när coronan hade spridit sig till alla kommuner i huvudstaden.

Havanna är en stad med cirka två miljoner invånare. All kollektivtrafik stängdes ned; invånare i en kommun fick inte passera gränsen till andra kommuner i staden, därför kunde man endast handla i den egna kommunen. Och det infördes utegångsförbud från klockan 19:00 på kvällen – vilket vi också har sett i olika europeiska länder under de senaste månaderna. Det innebar också att skolor och förskolor stängdes.

Genom dessa effektiva förebyggande åtgärder lyckades man på drygt två månader bekämpa smittspridningen i hela staden, så att det har varit flera dagar under de senaste veckorna då inga nya nya corona-fall upptäckts i Havanna.

……….

 Foto: Henrik Thejl

Linn börjar sjuan i DECEMBER

Utbildningsinstitutioner har drabbats hårt av corona-politiken. Därför har det nya skolåret, som normalt börjar i september, skjutits upp till den 1 december. Det innebär att min äldsta dotter, Linn, fortfarande går i 6:e klass (precis som förra året), men börjar i 7:e klass 1 december i år.

Från november, lättade man på restriktionerna igen i Havanna. Då kunde mina flickor börja skolan och förskolan igen. Den lilla (Linet) kommer att starta i förskoleklass från 1 december, vilket hon verkligen ser fram emot! Då börjar man med skoluniform!

Lite SIFFROR…
Under de senaste 24 timmarna har 10 113 personer testats. Av de 48 registrerade coronafallen var 39 utan symtom. Totalt har 4914 av de smittade (totalt 62,6 procent) upptäckts utan symtom.

Det finns bara två personer på intensivvårdsavdelningen (i Danmark finns det för närvarande 41 intensivvårdspatienter). På Kuba ligger en av de två personer som intensivvårdas i respirator (i Danmark, är 26 i respirator).

Totalt har det varit 7 846 corona-registrerade fall under hela perioden, av dem har 7 334 blivit friska. Detta innebär att 93,5 procent av alla corona-fall återhämtat sig. I Danmark har 71 654 smittade personer registrerats för hela perioden, varav 56 032 (= 78 procent) har återhämtat sig. Återigen måste vi komma ihåg att befolkningen i Danmark är hälften så stor som Kubas befolkning.

Det var en hel del siffror, men de är intressanta eftersom de visar att om viljan finns, kan corona-pandemin tämjas. ………

Sverige upplevde ett rekordstort antal nya coronasmittade fredagen den 20 november, med 7 240 smittade på en dag. Sverige har en miljon färre invånare än Kuba, och den 18 november kunde man läsa, att det på en enda dag registrerades 96 coronarelaterade dödsfall i Sverige. Detta motsvarar tre fjärdedelar av alla coronarelaterade dödsfall i Kuba sedan mars (132 corona-dödsfall totalt).

I nästa artikel kommer jag att ta upp Kubas utveckling av coronavacciner, där det för närvarande finns fyra vacciner under utveckling.

Foto: Henrik Thejl

Havanna 22 november 2020

Tack till danska tidningen Arbejderen och tack till Susan Voss som översatt från danskan

Henrik tilbage i Cuba efter tre måneder i Danmark | Arbejderen

KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!

Under pandemin skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död. 

Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer, samt från vanligt folk på ett slut på blockaden. Likaså växer kravet, inte minst i länder där de kubanska medicinska läkarbrigaderna arbetar, att Henry Reevebrigaderna ska tilldelas Nobels Fredspris 2021! Hjälp till att öka trycket på USA!

Bli en del av denna solidaritetsrörelse!        

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Fredspriset: SKRIV DITT NAMN MED UPPMANINGEN ATT NOBELS FREDSPRIS 2021 SKA TILLDELAS DE KUBANSKA MEDICINSKA LÄKARBRIGADERNA, HENRY REEVE!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

Bort med blockaden: SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

Ekonomiskt bidrag: OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72