Kuba försvarar sin självständighet mot USAs aggression
Inför mer än 1 100 delegater i det internationella mötet i solidaritet med Kuba och mot imperialismen, som hölls i Havannas kongresspalats, tackade presidenten för det internationella stödet för Kubas sak och bekräftade att hans land kommer att fortsätta på den väg som stakats ut sedan den 1 januari 1959.
Kubas president Miguel Díaz-Canel bekräftade viljan att försvara självständighet och suveränitet trots den växande fientligheten från USA.
Han betonade vikten av att främja solidaritetsrörelsen och besöken av aktivister, fackföreningsfolk, organisationsföreträdare och solidaritetsmänniskor, så att de kan lära känna landets verklighet och folkets kamp.
”Det finns inget bättre sätt att lära känna vår verklighet än genom att dela den med oss, som ni har gjort under dessa dagar, genom att leva vårt motstånd, vår kreativitet och vår kamp- och segeranda.” Han påpekade också att varje vän som besöker ön är ytterligare ett bevis på att Kuba varken är ensamt eller isolerat och att landet fortsätter att öppna sina dörrar för miljontals kvinnor och män från hela världen.
När han sammanfattade resultatet av mötet påpekade han att de tre resolutioner som deltagarna antagit (till stöd för Palestina, i solidaritet med Kuba och till försvar för rätten till fred och folkens suveränitet) också representerar känslorna hos öns befolkning.
Díaz Canel betonade att vid 1a Majmanifestationerna dagen innan visade det kubanska folket sitt engagemang för sin revolution och sin vilja att försvara självständighet, suveränitet och rätten att leva i fred, utan blockader eller sanktioner och utan att kapitulera inför svårigheterna.
I sitt slutord vid mötet upprepade presidenten att ”vi inte kan vara likgiltiga inför det dagliga brott som i 75 år har begåtts mot det palestinska broderfolket”. Díaz-Canel betonade att ingenting kan rättfärdiga den brutala sionistiska upptrappningen under de senaste sex månaderna, de allvarliga brotten mot internationell rätt och de brott som har förvandlat en bebodd landremsa till blodiga ruiner.
Han påpekade att FN:s säkerhetsråd måste fullgöra sitt mandat och sätta stopp för ockupationsmakten Israels straffrihet, innan den tvivelaktiga trovärdigheten i dess resolutioner, som saboteras av USA:s imperialistiska veto, till slut försvinner i Gazas spillror. Statschefen påminde om att hans land alltid har varit solidariskt med den palestinska saken och att hundratals studenter från Palestina för närvarande studerar i den karibiska nationen. ”Vi har sagt till dessa unga människor att de också är Kubas barn och att alla kubaner känner sig som fäder och mödrar till dessa unga palestinier som studerar hos oss och som också delar det kubanska folkets dagliga liv”.
Under sitt tal uttryckte presidenten också sin solidaritet med de västsahariska och syriska folkens sak.
Han uttryckte också sitt stöd för de ungdomar som demonstrerar vid universiteten i USA och som förtrycks och brutalt misshandlas av polisen.
Díaz-Canel fördömde att imperialismen framhärdar i sitt projekt att dominera länderna i regionen, finansierar och främjar våld, och i allt högre grad skapar hatpropaganda.
Presidenten betonade att trots de sanktioner och tvångsåtgärder som USA infört har de revolutionära processerna i Venezuela, Bolivia och Nicaragua bevarat sin karaktär.
Ordföranden för Kubanska Institutet för Vänskap med Folken (ICAP), Fernando González, uppmanade till stärkt solidaritet med Kuba mot bakgrund av den skärpta blockaden och USA-regeringens växande fientlighet. Han påpekade att effekterna av denna politik är synliga inom viktiga områden och påverkar barn, äldre, mödrar och befolkningen i allmänhet, som gör motstånd och försvarar sin socialistiska revolution med kreativitet och alternativa lösningar, bara några mil från imperialismen.
Han försäkrade också att Kuba i sin kamp åtföljs av en solid rörelse som omfattar organisationer, sociala rörelser, politiska partier och individer, och tackade för alla uttryck för solidaritet, respekt och stöd för öns rätt till självbestämmande, suveränitet och oberoende.
ICAP:s ordförande bekräftade att hans nation försvarar Latinamerika och Karibien som en fredszon och upprepade sitt stöd för Venezuela och Nicaragua mot USA:s aggression.
Han fördömde också starkt det israeliska folkmordet på den palestinska civilbefolkningen och krävde ett omedelbart eldupphör och humanitärt bistånd, samtidigt som han upprepade behovet av dialog för att lösa konflikter.
González bekräftade öns vilja att stå emot dem som försöker bryta ner den, och han sade att öns folk gör motstånd, skapar, förnyar och omvandlar, och möter motgångar för att bevara och försvara revolutionens sociala erövringar.
Generalsekreteraren för fackföreningsrörelsen CTC, Central de Trabajadores de la nación caribeña, Ulises Guilarte, betonade vid mötet att revolutionen och det kubanska folket kommer att fortsätta att försvara dess principer med fasthet och oförtröttlighet.
Guilarte tackade de mer än tusen aktivister som deltog i evenemanget för deras solidaritet, samtidigt som han hyllade deras kamp mot dominans och hegemonism, ensidiga tvångsåtgärder, ”folkmordsblockader och den imperialistiska pretentionen att undergräva våra folks identitet”.
Fackföreningsledaren påpekade att den globala geopolitiska arkitekturen påverkas av den cykliska och flerdimensionella krisen i det kapitalistiska systemet. I sitt tal varnade han för att de globala militärutgifterna växer i en svindlande takt, trots de larm som energi-, klimat- och livsmedelskriserna ger upphov till.
Han uttryckte sin solidaritet med de amerikanska studenterna, som fallit offer för polisförtryck, enbart för det faktum att de höjde sina röster och ställde sig på rättvisans sida och krävde att den sionistiska regeringen i Israel skulle upphöra med sina bombningar av Gazaremsan.
I en deklaration fördömde de mer än 1 100 delegaterna från 58 länder USA:s delaktighet i den sionistiska regeringens massaker på den palestinska civilbefolkningen, som har krävt tiotusentals dödsoffer, mestadels kvinnor och barn.
I dokumentet, som lästes upp vid mötet av Lefika Chetty, tjänsteman vid Sydafrikas kommunistpartis kommission för internationella relationer, bekräftades palestiniernas rätt till en oberoende och suverän stat med gränser från tiden före 1967 och med östra Jerusalem som huvudstad.
I detta avseende upprepades det oreserverade stöd för en rättvis, övergripande och varaktig lösning på den palestinska frågan, grundad på skapandet av två stater, som ska garantera invånarna i detta territorium rätten till självbestämmande. Här försvarades också flyktingarnas rätt att återvända och behovet av en slutgiltig lösning på detta problem, med respekt för FN-stadgan och internationell rätt, samt FN-resolutioner som garanterar palestiniernas rätt att leva i sina territorier.
Vid det mötet, pekade presidenten på fattigdom, ojämlikhet, hunger och brist på tillgång till utbildning som brådskande frågor att lösa. Han sade att mitt under den mest kolossala vetenskapliga och tekniska utvecklingen genom tiderna har världen gått tillbaka tre decennier när det gäller fattigdomsbekämpning, och idag lider 800 miljoner människor i världen av hunger, och 760 miljoner, de flesta kvinnor, kan inte läsa eller skriva.
I den s.k. tredje världen går mer än 84 miljoner barn inte i skolan och mer än 660 miljoner människor saknar elektricitet, och endast 36 procent av befolkningen använder internet i de minst utvecklade länderna och i utvecklingsländerna. Han förklarade att länderna i syd genom att vända sig till finansmarknaderna har fått betala räntor som är upp till åtta gånger högre än i industriländerna. I detta sammanhang betonade Diaz Canel behovet av enighet och solidaritet för att förändra den nuvarande internationella ekonomiska ordningen och för att se till att mindre resurser läggs på vapen och mer på fattigdomsbekämpning och utbildning.
Han påpekade att krig är det språk som används av de makterna för att lösa konflikter, samtidigt som fattigdomen ökar och klimatförändringarna får allt större konsekvenser. Naturresurserna utarmas och ojämlikheten mellan rika och fattiga ökar, vilket förklarar och uttrycker de gränser som den nuvarande internationella ekonomiska ordningen har nått, påpekade han.
Cubadebate 240502 (ZT)
Cuba sostiene su postura soberana ante la hostilidad de Estados Unidos
För att kunna upprätthålla Svensk-Kubanskas solidaritets- och opinionsarbete behöver vi få in minst 150 000 kr under året till vår Kampfond. Om du har möjlighet, ge ett bidrag!
