Kuba: förtryck av HBTQ-personer?

Mariela Castro förestår CENESEX och är djupt engagerad för HBTQ-personers rättigheter

Den 18e maj publicerade denna hemsida en artikel om händelserna i samband med en HBTQ-manifestation i Havanna. Vi återkommer här med ytterligare en artikel, då påstådd förföljelse av sexuellt avvikande i Kuba är ett argument som lögnaktigt används mot landet.  

Internationellt erkännande av politiska och legala framsteg i Kuba för HBTQ-personer är outhärdligt för ultrahögern i Miami och USA:s regering. Därför driver de en kampanj för att diskreditera parlamentsledamoten Mariela Castro och Centrat för Nationell Sexuell Utbildning, CENESEX, som hon förestår. Till kampanjen kan läggas de incidenter som nyligen utspelade sig på Havannas strandpromenad, Malecon.

Medierna har slagit upp det med rubriker som ”Kuba förtrycker gay-demonstration som saknar tillstånd”, ”Icke tillståndsgiven HBTQ-demonstration slutar med repression”.

För någon som sett polisbrutaliteten i länder som USA, Honduras, Frankrike eller Spanien kan det förvåna att denna ”repression” utövades på offentlig plats, utan våld och berörde tre personer. Dessa varken ”anhölls” eller ”arresterades”, inte heller pågår någon juridisk process emot dem. Det i motsats till vad som påståtts i medier.

Vad hände?

Den XII:e kubanska dagen mot homo- och transfobi skulle firas. Det framkom att en grupp som finansieras av USA planerade att försöka ta över och förvandla den mest populära delen av dagen, en ”Conga” – dansande manifestation för diversitet – till en regeringsfientlig akt. Det medförde att ”congan” ställdes in.

Förklaringarna var fåordiga och för vissa föga övertygande. En grupp kallade via sociala medier, trots förbudet, till en improviserad ”conga”. Demonstrationen, med ca 150 deltagare, och utan tillstånd, gick helt normalt via den breda gågatan Prado i centrala Havanna. Tanken var att kräva att Congan för mångfald skulle genomföras, inte att angripa regeringen. Bland deltagarna fanns också sådana som efter den Fest för Mångfald som Cenesex genomförde i en annan del av huvudstaden kommit till den improviserade marschen. ”Nej det är inget politiskt, inget alls. Det är inte avsikten. Avsikten är att vara här ännu en gång, med Fidel och med Revolutionen. Även om de vänt oss ryggen i år vill vi visa att vi kan”, förklarade en av deltagarna för spansk TV.

När marschen gått till slutet på gågatan Prado försökte en liten grupp att svänga ut på den breda och hårt trafikerade strandpromenaden Malecon. En polis sade i normal samtalston och artigt att de inte skulle gå till gatan med intensiv trafik. ”När ni kommer ut på Malecon kommer ni att störa trafiken på en väg med intensiv och snabb trafik”. Då hördes rop: ”Nej, de kommer inte att stoppa oss, framåt!” Polisen upprepade: ”Gör inte detta, för det leder inte till något”.

Några personer vägrade lyssna och polisen ledde dem till en patrullbil. Utan våld. Märkligt nog var ingen av de tre HBTQ-aktivister, utan det var tre kända ”dissidenter”: Ariel Ruiz Urquila, ofta förekommande gäst på USA:s ambassad, liksom Boris Gonzalez och Oscar Casanella. Båda de senare med betalning från Diaro de Cuba, en tidning som Vita Huset årligen finansierar med 220 000 dollar.

Mångfaldsfesten som organiserades av Cenesex samma dag samlade fler än 2 000 personer. Men den blev ingen nyhet i internationella media. Inte heller de dussintals möten, work-shops, utställningar, filmer och debatter som genomfördes under tio dagar.

Kritik mot beslutet att stoppa ”Congan” kom från flera kubanska intellektuella som stöder revolutionen. De har all rätt att kritisera såväl det beslutet liksom myndigheternas uppträdande. Denna kritik fick omedelbart stor uppmärksamhet i den internationella pressen. Det för att på nytt föra ut budskapet om ”institutionell homofobi” i Kuba. Och medierna ljög på nytt om den nya Grundlagen. De hävdade att en ändring som skulle ”öppna portarna för samkönade äktenskap” tagits bort. Sanningen är tvärtom: Grundlagen har tagit bort varje legalt hinder för en ny familjelagstiftning som kan erkänna olika typer av äktenskap.

Medierna kan åter hänvisa till homofobi, en homofobi som fanns i Kuba för 50 år sedan! En homofobi som tusentals personer  fortfarande utsätts för i grannländer, inklusive USA. Det utan att det intresserar några medier.

Kampanjen för att diskreditera Kuba kommer att fortsätta. Framgångarna för Cenesex är enorma. Och det kommer att bli svårt att dölja solen med ett finger.

Cubaninformacion 190522 (med utförliga källhänvisningar i originalet)

Cuba: una `represión´ de fresa y chocolate