Mänskliga rättigheter i Kuba

Kuba firade Människorättsdagen 10 december med erkända framgångar i världsklass inom hälsovård, utbildning, kultur, medborgardeltagande och iakttagande av internationella överenskommelser inom området.

På denna dag för 70 år sedan antog FN:s Generalförsamling Deklarationen om de Mänskliga Rättigheterna, ett historiskt dokument. För hundratals miljoner människor är det långt ifrån att uppfyllas då de lider av fattigdom och diskriminering.

I vårt land skedde en radikal förändring 1 januari 1959 som under årtiondena har resulterat i en barnadödlighet på 4,0 per 1 000 födda, det lägsta i landets historia. I en medellivslängd på drygt 78 är. På skolgång och alfabetisering på nära 100 procent.

Också vad gäller medborgardeltagande visar landet stora framgångar. Valdeltagandet i de senaste allmänna valen översteg 85 procent och deltagandet i folkliga rådslag om den nya grundlagen har varit massivt. Vid dessa deltog närmare 9 miljoner kubaner vid 133 000 möten i bostadsområden och på arbetsplatser. Det resulterade i 783 000 förslag för att förbättra texten i den nya grundlag som ska ersätta den gällande från 1976. Förslaget kommer ut på folkomröstning i februari.

I maj månad genomgick Kuba för tredje gången (2009, 2013 och 2018) den periodiska granskningen av de mänskliga rättigheterna (EPU) som genomförs av FN:s Människorättsråd i Geneve. I denna erkändes Kubas arbete inom området och bekräftades att landet ratificerat 44 av de 61 internationella konventioner som finns.

Utrikesminister Bruno Rodríguez framhöll att ”USA:s militära ockupation inskränkte vårt oberoende. Regeringar installerades av USA, och 45 procent av barnen gick inte i skola, 85 procent av befolkningen saknade rinnande vatten, lantbrukarna levde i elände utan att äga jorden de brukade och immigranter exploaterades hänsynslöst.” Rodríguez upprepade Kubas åtagande att respektera de mänskliga rättigheterna enligt EPU och beredskap att föra samtal om dem.

”Kuba kommer att fortsätta att avancera, bestämt och säkert, på grund av den politiska viljan och ansträngningarna från regeringen och det kubanska folket i byggandet av ett samhälle allt friare, allt mer demokratiskt, allt mer deltagande, alltmer rättvist och alltmer solidariskt.”

Kuba garanterar hela sin befolkning högkvalitativ hälsovård, framgångar som man de senaste 55 åren delat med fler än 100 länder, där de kubanska läkarna solidariskt arbetat.

FN:s barnrättsfond Unicef deklarerade 2017 att Kuba är ett av 15 länder i världen som tillämpar grundläggande politik som garanterar barnens mentala utveckling. 2015 erkändes att Kuba var det första land i världen som eliminerat överföring från mor till barn av såväl HIV som syfilis.

Kuba har utrotat 14 infektionssjukdomar och har uppnått att ytterligare nio andra inte utgör något problem, då frekvensen ligger under 0,1 per 100 000 invånare.

Vad gäller utbildning började höstens termin med fler än 1 750 000 elvever i ett land med 11 miljoner invånare. Utbildning täcker alla, den är gratis på alla nivåer, oavsett kön, hudfärg, religion, politisk uppfattning eller familjens ekonomi. Enligt rapporten ”Utbildning för alla i världen 2015”, utarbetat av UNESCO, är Kuba det enda land i Latinamerika och Karibien som uppnått alla de globala målen som organisationen satt upp 2000 – 2015, vilket placerar Kuba i kategorin hög utbildningsnivå, på 28e plats i världen enligt samma rapport.

Vad gäller kultur finns i landets 15 provinser ett nätverk av kulturinstitutioner med Kulturhus, bibliotek, bokhandlar och muséer. Allmän tillgång till utbildning inom konst garanteras.

Paradoxalt nog används frågan om mänskliga rättigheter som en angreppspunkt i USA:s korståg mot den kubanska revolutionen. Detta trots att nationen i norr har en skäligen tveksam inställning till frågan. Det kanske räcker med att påpeka att USA bara har skrivit på 18 av de 61 konventioner som reglerar frågan. (Kuba 44 av 61).

Kubas president Miguel Díaz-Canel bekräftade idag, på människorättsdagen, landets åtagande på området och position att hjälpa andra länder att uppnå dessa rättigheter.

På Twitter påminde han om revolutionens historiska ledare Fidel Castro när han sade: ”…människan lever inte på bröd allena: hon behöver heder, värdighet, respekt, hon behöver att man behandlar henne som en mänsklig varelese. Finns det något land som gjort mer för de mänskliga rättigheterna än Kuba?”

Díaz-Canel framhöll Kubas internationalism, visat genom de tiotusentals volontärer i över 100 länder som arbetat inom områden som hälsovård, utbildning, kultur och idrott. Om dem sade Díaz-Canel: ”I mörka hörn av världen, där egoism och marknaden stänger vägen för människans utvekling, är det alltid möjligt att träffa på dessa barn till revolutionen som missionerar utbildning, ger hälsa och försvarar mänsklighetens rättigheter.”

Cubadebate 181210

http://www.cubadebate.cu/noticias/2018/12/10/derechos-humanos-en-cuba-hechos-y-cifras-para-celebrar-video/?fbclid=IwAR2b3VMQJPlwxSFD4e_yhh-e9FtF7rKuT4fV2aizx4msVMZ3Jt1uHsGR-rU#.XA7Nf2hKhPZ