Revolution görs med kärlek

Få dagar i en ung människas liv minns man med mer värme än 15-årsdagen, los quince. [en stor och viktig tilldragelse i hela Latinamerika] Den vita klänningen eller kostymen, dansen, blommorna, fotograferingen, nervositeten, föräldrarnas deltagande och den första förälskelsen… och skålandet, förstås.

Om detta äger rum på en alldeles speciell plats blir det ju ännu mer känslosamt. Och det är vad 22 ungdomar på specialskolan ”Solidaritet med Panama” upplevde en kväll i april, då de gemensamt firade sin femtonårsdag i närvaro av en väldigt speciell gäst: Kubas dåvarande president Raúl Castro Ruz.

Så intog de dansgolvet med sina partners, några i rullstol andra till fots. Oklanderligt klädda i vitt, strålande av glädje. Vars och ens namn ropades upp, och även deras föräldrars, och man berättade om deras favoriter när det gäller musik, parfym, mat, och deras astrologiska tecken, och namnet på deras käraste, som hemlighållits till detta ögonblick. Oavsett fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar så hade dessa två flickor och 20 pojkar väldigt roligt på sin kollektiva femtonårsdag.

Vid utkanten av dansgolvet delade Raúl deras glädje, vilket han tydligt visade när han gratulerade var och en efter dansen. ”Jag är väldigt rörd”, erkände han. ”När jag ser sådant här så beundrar jag Fidel än mer. Han grundade denna skola 1989, ett väldigt svårt år för vårt land då vi inte visste hur vi skulle överleva. För skolor som denna är vi beredda att ge allt.”

”Jag tror att detta är en av Revolutionens vackraste insatser, en av de finaste och mest rättvisa,” sa han till föräldrar, anhöriga, lärare, personal och inbjudna gäster som kommit för att glädja de 171 barn med funktionsnedsättningar från hela landet, som på denna skola får sin utbildning med massor av kärlek.

När Raúl blivit fotograferad tillsammans med födelsedagsbarnen samtalade han med dem, och en pojke berättade att hans gammelmormor varit god vän med Vilma [Vilma Espin, revolutionär, med i resningen mot Batistadiktaturen och senare Raul Castros fru. Dog 2007]. Med den yngsta i famnen frågade han ut dem om deras skolgång, och lovade att snart komma tillbaka.

Skolans rektor, Esther La O Ochoa, tackade Raúl för att han kommit dit, vilket gladde barnen så, och för att han fortsatte Comandante Fidels arbete. Den 31 december 1989, en kväll alla kubanska familjer firar, var Fidel där och invigde denna skola. ”Sedan dess har vi älskat den och tagit väl hand om den”, sa hon som själv i många år hängivet arbetat för att göra Fidels dröm om denna skola verklighet – ”Solidaritet med Panama”, där Revolutionen görs med kärlek.

Granma  2018-04-12

http://en.granma.cu/cuba/2018-04-12/a-revolution-made-with-love