”Where’s my boy? Where’s Noriega?”

”Where’s my boy? Where’s Noriega?”Manuel Noriega, Panamas förre president,som dog idag, symboliserar hur USA agerat i Latinamerika och betraktat regionen som sin egen bakgård. Noriega var aldrig ett ”misstag” i USAs utrikespolitik. Hans karriär i händerna på USA var inte unik. Andra officerare, som Pinochet, gick precis samma väg.

USA både rekryterade Noriega under hans vistelse i Peru och utbildade honom i School of the Americas. Han fanns redan i mitten på CIAs lönelista med en inkomst på 110 000 US-dollar per år. Som informatör såg dåvarande CIA-chefen George Bush till att han klättrade i maktens korridorer. Han blev både chef för Panamas underrättelsetjänst och för försvarsmakten och 1983 de facto Panamas starke man efter mordet på vänsterpresidenten Torrijos (1981). När CIA-chefen Casey 1984 kom till Panama frågade han ”Where’s my boy? Where’s Noriega?”.

Noriega gjorde en hel del jobb åt USA. Han var bl a inblandad i finansieringen av Contras krig mot sandinisternas Nicaragua i operationen ”Project Democracy”. CIA-chefen William Casey hade beordrat Oliver North att finansiera terroristorganisationen Contras med pengar från vapenförsäljning till Iran, under Iran-Irakkriget, men också genom Noriega som hade goda kontakter med knarkkartellerna i Colombia. Även Pablo Escobars son hävdar att hans pappa bidrog till att bekämpa vänsterrörelser i Centralamerika. Noriega lånade ut flygplatser och träningsläger samt bombade på order av CIA både ekonomiska och militära mål som tillhörde sandinisterna. CIAs finansiering av Contras via vapenförsäljning till Iran avslöjades 1986 av den libanesisk tidningen Ash Shiraa och desarmerade till viss del strategin.

Noriega bidrog också till mordet på Arturo Jarrín, ledaren för den ecuadorianska vänsterrörelsen Alfaro Vive Carajo. Noriegas goda kontakter och affärer gjorde honom till en bra kontaktlänk mellan Medellínkartellen och USAs knarkpolis DEA.

I slutet av 1980-talet blev Noriega obekväm för USA. Han hade mycket emot sig och var en farlig typ. Han hade samröre med de fallande colombianska drogkartellerna och han var inblandad i flera hemliga USA-stödda operationer i Centralamerika. Men framförallt ingick han inte i USAs nya strategi för Latinamerika, som gick ut på att göra sig av med obekväma USA-stödda diktatorer som Videla, Pinochet, Stroessner m fl.

USA ville bli av med Noriega. Han fick ett ultimatum men vägrade lämna makten. Han ogiltigförklarade i maj 1989 ett val som USAs nye man Guillermo Endara  säger sig ha vunnit. USAs tålamod var slut. I december 1989 invaderade USA Panama med 28 000 marinsoldater. 4 000 människor mördades, majoriteten civila. Noriega sökte sin tillflykt till Vatikanens ambassad men tvingades ge upp i början av januari 1990 och fördes till USA där han dömdes till 40 år för knarksmuggling och pengatvätt. Ett av huvudvittnena var Carlos Lehder, en av grundarna i Medellinkartellen.

Francisco Contreras 170530