På väg mot en andra valomgång – Brasilien: överraskningar och spänning
Även om det ser mörkt ut är valet i Brasilien inte avgjort. Kongressen blir än mer höger, med Bolsoanroklanen invald; Michelle, Carlos, Jair Renan, Renato och presidentkandidaten Flavio. Men presidentvalet avgörs 25 oktober. Det är för tidigt att kasta in handduken, skriver den argentinske marxistiske sociologen Atilio Boron.
Efter det följer en artikel om orsakerna till det omfattande valskolket och apatin bland väljarna.

President Lula da Silva har uppförsbacke inför andra valomgången. Foto: Creative Commons.
När detta skrivs och 99 procent av rösterna har räknats, ledde Flávio Bolsonaro över president Lula da Silva med 2 procent, men utan att kunna överskrida 50-procentsgränsen som skulle ha säkrat honom presidentposten redan i första omgången.
Därför kommer sanningens stund att infalla söndagen den 25 oktober, när den brasilianska väljarkåren måste besluta om man ska återvälja en statsman som Lula till president eller överlämna Brasilien i händerna på en mindre än medelmåttig person (med många pågående rättsprocesser), som dessutom lämpligt nog styrs på distans från Vita huset.
Det är inte för inte som Lula under sin kampanj vid otaliga tillfällen talade om ett suveränt Brasilien och om vikten av suveränitet för att garantera nationell utveckling och befolkningens välfärd. I sitt anmärkningsvärda invigningstal inför FN:s generalförsamling den 22 september i år yttrade han en kategorisk mening: ”Brasilien hör inte hemma i någons bakgård”. Med den enkla meningen träffade Lula en mycket känslig sträng hos de flesta av de närvarande delegaterna, som stödde hans ord med det mest entusiastiska applåderna under den aktuella sessionen i generalförsamlingen.
Lulas uttalande är förståeligt och förtjänar allt stöd, eftersom valet i Brasilien sträcker sig långt bortom den nationella sfären och utspelar sig i själva hjärtat av den pågående geopolitiska konflikten. Ett val vars resultat inte bara kommer att avgöra landets framtid, utan, skulle jag våga påstå, även påverka den multipolära omstruktureringen av det internationella systemet, eftersom Bolsonaro har förklarat att han, om han blir president, skulle verka för att hans land lämnar BRICS – och därmed efterlikna den gigantiska dumheten hos den argentinske presidenten Milei, en högljudd galning som lever i sina egna vanföreställningar och vars första åtgärd som president var att förhindra Argentinas inträde i BRICS, något som skulle ha skett den 1 januari 2024.
Ett val av extraordinär betydelse på den globala geopolitiska scenen, med tanke på den negativa inverkan som ett eventuellt utträde av Brasilien ur BRICS skulle ha genom att försvaga denna koalitions inflytande inom världsekonomin och världspolitiken.
Det är därför som Trump-administrationen har ingripit så skamlöst i den brasilianska valprocessen, något som även Lula kritiserade i det redan nämnda talet där han fördömde den ”utländska inblandningen” i de latinamerikanska valprocesserna. För Trump skulle en seger för Flavio Bolsonaro göra det möjligt att öka sitt inflytande i den södra delen av kontinenten, införliva Brasilien i den ovärdiga [militäralliansen] ”Shield of the Americas” och sätta schackmatt mot Mexiko, vars president med stor intelligens och mod har stått emot de ständiga trakasserierna från Vita huset.
Utöver dessa geopolitiska influenser kan vissa inslag i båda kandidaternas kampanjer bli avgörande för att tippa vågskålen åt det ena eller andra hållet i det kommande valet. De upprepade anklagelserna mot Flávio Bolsonaro gällande olika typer av bankskandaler verkar inte ha påverkat honom i den första omgången. Det är osannolikt att de kommer att göra det under de kommande veckorna, eftersom det politiska klimatet domineras av den triumfstämning som den brasilianska och internationella högern kommer att visa upp på grund av Bolsonaros resultat och bekräftelsen av att valet har gett upphov till en kongress som är ännu mer reaktionär än den nuvarande. Trots detta vore det dock riskabelt att säga att extremhögerledarens seger kan tas för given.
Lula är en erfaren politiker, och mot bakgrund av chocken över Bolsonaros oväntade seger skulle ett möjligt resultat kunna bli en mobilisering av breda delar av befolkningen som – om de valde att avstå från att rösta i den första omgången – skulle kunna känna sig benägna att delta i valet för att förhindra segern för en kandidat som skulle göra det brasilianska folket stor skada. Man får naturligtvis inte glömma bort att de stora medierna systematiskt har agerat mot Lula och kommer att fortsätta göra det. Deras uppgift, i linje med det nyliberala projektet, är att dämpa intresset för politik och förgifta den allmänna opinionen med ett budskap som betonar politikens obotligt korrupta karaktär, och de kommer att fortsätta med detta under de kommande veckorna.
Det återstår att se hur Lula utformar sin kampanj och vilka frågor som kommer att stå i centrum, samt om han med sitt budskap och sin exceptionella karisma kommer att kunna väcka intresset hos dem som idag valde att avstå från att delta i den politiska kampen och därmed bidrog till den lilla fördel som Bolsonaro uppnådde. Allt är inte förlorat. Och det är inte omöjligt att det slutliga resultatet vänder på det som hände i den första omgången.
Atilio Boron, La Pagina 12, 261005 (ZT)
Analys av valskolk och apati bland väljarna
Det senaste valet i Brasilien resulterade i ett aldrig tidigare skådat valskolk, där över 33 miljoner människor valde att inte gå till valurnorna. Trots att den brasilianska lagstiftningen fastställer att röstning är en medborgerlig plikt, översteg siffran de historiska nivåerna för valskolk, ogiltiga röster och tomma röstsedlar.
Enligt en analys av Jana Silverman, forskare i internationella relationer, och Beto Almeida, journalist och internationell analytiker, beror detta fenomen på en kombination av ogynnsamma väderförhållanden i landets södra regioner samt dynamiska och strukturella orsaker inom det politiska och institutionella systemet. Jana Silverman påpekar att valdeltagandet visar på en markant frånvaro bland de yngre generationerna.
Efter nästan två decennier av Arbetarpartiets (PT) styre hittills under 2000-talet, uppfattar de nya generationerna denna organisation som en del av det traditionella institutionella ramverket, utan att de själva har historiskt minne om de socioekonomiska förhållandena före införandet av inkluderingsprogram som Bolsa Família eller utbyggnaden av de offentliga universiteten.
Dessutom har denna brist på historiska referenspunkter försvagat bedömningen av Arbetarpartiets sociala insatser under pandemihanteringen, vilket minskat deras betydelse för väljarnas beslut. Beto Almeida betonar å sin sida att valapati är resultatet av en långvarig strategi som syftar till att undergräva det politiska agerandets legitimitet.
Enligt analytikern främjar den berättelse som systematiskt kopplar samman offentlig förvaltning och partipolitiskt engagemang med korruption en atmosfär av nihilism, social fragmentering och desillusion. Almeida hävdar dessutom att detta scenario avslöjar en historisk brist på verktyg för politisk bildning och för att forma ett kritiskt medborgarmedvetande från de progressiva krafterna.
På det lagstiftande området innebar valresultaten ett betydande genombrott för de extremhögergrupper som samlats i Bolsonaros liberala partiet (PL), vilka ökade sin representation i deputeradekammaren och senaten.
Under Luiz Inácio Lula da Silvas senaste mandatperiod blockerade den konservativa oppositionen initiativ som syftade till att återinföra arbetsrättigheter, såsom förkortning av arbetstiden, reglering av anställningar på digitala plattformar och stärkande av kollektivförhandlingarna.
Inför en lagstiftande församling med en motståndarmajoritet är analytikerna eniga om att styrbarheten kommer att kräva en omorientering av den statliga förvaltningen mot direkt samverkan med folket på gatorna och folkliga mobiliseringar.
I detta avseende påpekade Almeida att återvinningen av det massiva stödet kräver att åtgärder med bred social räckvidd presenteras, och lyfte fram som exempel införandet av gratis kollektivtrafik för att möta den arbetande befolkningens vardagliga behov.
På det geopolitiska planet motverkades det utländska [USAs] handelstrycket och de höjda tullarna av den verkställande presidentmakten genom regional integration och fördjupat handelsutbyte med strategiska partner såsom Folkrepubliken Kina.
Experterna varnar dock för en mekanism för indirekt inblandning som bygger på algoritmisk kontroll utövad av Big Tech-företagen med säte i Silicon Valley.
Manipulationen av informationsflöden genom partiskhet på plattformar som X, Instagram och Facebook snedvrider den offentliga debatten, vilket förstärker desinformationen och bidrar till att minska valdeltagandet i stora delar av samhället. [Lula fick dessutom sina konton på sociala nätverk nedstängda av Meta några dagar innan valet].
Resultaten från den första omgången av presidentvalet överraskade flera analytiker och opinionsinstitut. Även om de tidigare opinionsundersökningarna pekade på en liten ledning för president Luiz Inácio Lula da Silva, visade rösträkningen till slut på ett annat valresultat.
Med 99,99 % av rösterna räknade bekräftade valmyndighetens siffror att statschefsvalet kommer att avgöras i en andra omgång som är planerad till den 25 oktober. Senatorn Flávio Bolsonaro, 45 år, ledde röstsammanräkningen från början och avslutade valdagen med över 56 miljoner röster, vilket gav honom ett försprång på mer än 2,2 miljoner röster framför Lula da Silva.
Telesur 261005 (ZT)
Diferentes lecturas al abstencionismo récord en las elecciones generales brasileñas

KUBA BEHÖVER OSS –
VI BEHÖVER KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
Kuba utsätts för en belägring utan motstycke. Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidra till kampanjen ”1 miljon kronor till Kuba!” Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0, Swish 123 182 37 72
Bli en del av solidaritetsrörelsen! Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0