|
Vissa miljöer på Kuba är så nära en tidsmaskin man kan komma. Ljuset
som faller in genom de mångfärgade hallfönstren i hus nummer 773
på Fyrtioandra gatan i Nuevo Vedado har belyst många historiska
beslut. Man kan inte låta bli att undra om de förra ägarna visste
vem som flyttade in i detta utsökta exempel på amerikansk funkis
från tidigt femtiotal... Nuevo Vedado är en lugn och luftig stadsdel
som ligger mellan Havannas zoologiska trädgård och Revolutionsplatsen.
Före revolutionen beboddes området främst av familjer i övre medelklassen,
av dem valde många att lämna landet efter 1959. Så gjorde även den
advokatfamilj som bodde här före Che Guevara flyttade in med sin
familj.
- Här bodde jag några år när jag var mycket liten,
säger Camilo Guevara. Vi betalade en hyra som på den tiden var..
låt se...18 pesos i månaden. Under de senaste decennierna har byggnaden
hyst Ches personliga arkiv. Änkan Aleida March fungerar som arkivchef
och har till sin hjälp två andra anställda, en forskare samt sonen
Camilo.
Camilo definierar arkivets uppgift:
- Ryggraden i vår verksamhet är studier av Ches liv och verk, och
på olika sätt försöka belysa, förstå och omfatta denna oerhört komplexa
personlighets tankar och världssyn. Vem, vad är El Che? Han var
min pappa, men tror du jag känner honom bättre än andra människor
för det? Varje dag stöter jag på något nytt i hans efterlämnade
verk och tankar, säger Camilo. Och vår uppgift är att föra ut dessa
studier till folket. Det räcker inte med att lära ungarna skandera
fraser och säga: ”Jag vill bli som Che”, de behöver även samma kunskap
som han hade, vi vuxna behöver veta HUR vi ska utgöra exempel.
- Hjärnan i vår verksamhet utgörs av de forskarrön
som resulterar i publikationer och aktiviteter på Internet. Redan
nu har vi en anställd forskare och vårt mål är att knyta till oss
en hel grupp av akademiker som täcker in olika vetenskaper. I början
av mars höll vi ett kollokvium, en akademisk sammankomst, i samband
med det kubanska industriministeriets 40-årsjubileum. Che var ju
det revolutionära Kubas förste industriminister. I seminariet deltog
bl.a. 4 ministrar, tre av dem var studenter på Ches tid. Vi bör
fungera som ett bollplank för sådana personer i landets ledning,
när de har tankar och ideer ska vi granska dem kritiskt och också
hjälpa att föra dem framåt och förverkliga dem.
- Hjärtat slutligen, och det som kan sägas ligga
mitt eget hjärta närmast, är de olika sociala grannskapsprojekt
som vi deltar i. För vår del handlar det om att ta hand om barn
och ungdomar med problem av olika slag, som vi säger här. Camilo
har under åren träffat och talat med tusentals kubanska barn och
ungdomar:
- Vi har en hel generation rotlösa och förvirrade
ungdomar som inte hunnit uppleva så mycket av socialismen. Blockaden,
slutet på handeln med Sovjetunionen och de snabba förändringarna
i samhället har inneburit stora ekonomiska, sociala och moraliska
problem för många familjer. Femtonåringar säger till mig: ” Vad
ska jag med derivatan till? Min farsa är utbildad kapten men han
förtjänar ju tio gånger mera nu när han städar foajén till Hotel
Tryp!”
|
|
|
|
För
att inte tala om alla flickor som vi ser ute i svängen. Det måste
ju vara jättesvårt att bygga upp en självkänsla och lära sig ett
yrke när folk kommer hit till ön bara för att skaffa sig en ”mulata”...
Och det är nu det roliga börjar. Camilo visar
med stor förtjusning ritningarna till ett helt nytt hus, som ska
fungera som en naturlig samlingsplats för barn, ungdomar och vuxna.
- Vi utlyste en arkitekttävling och gruppen som
vann består av José Antonio Choy, Julia León Lacher, Alexis Silva
Lópezoch Adrian Choy León. Skulptören José Villa Soberon och bildkonstnären
Roberto Fabelo är inbjudna konstnärer som ska bidra till att byggnaden
blir en manifestation i sig. Den ska ha en estetisk funktion utöver
den strikt praktiska och uttrycka Ches tankar om kulturen och bildningen.
På innergården ska det växa vegetation som är typisk för det kubanska
kuperade skogslandskap som kallas ”monte”, dels för sitt symbolvärde
och dels för att barn kan studera botanik där. Runt gården som hyser
en liten amfiteater grupperar sig bibliotek, videosal, utställningssal,
förvaringsutrymmen för arkivet.
- Che-centret har redan under några år samarbetet
med den lokala låg- och mellanstadieskolan, Combatientes de Bolivia,
som ligger i grannhuset. Eleverna kommer i grupper för att sitta
i den store revolutionärens bibliotek, läsa hans böcker och skriva
uppsatser
- Vår målsättning är att i första hand fungera
lokalt i stadsdelen, senare kan vi även möjligtvis stöda projekt
i andra stadsdelar och ute i landet.
Konkreta målsättningar
Det nya huset betyder att centret måste anställa mer personal, samt
åtminstone tre forskare. Målet är att inom en överskådlig framtid
dels åstadkomma en komplett utgåva av Ches samlade verk, dels ge
ut olika skrifter som bygger på kritisk granskning av Ches tankar
och verk. När frågan kommer till de olika biografier över Che som
finns på bokmarknaden anlägger både Camilo och Aleida en misstrogen
min.
- Den bästa biografin är ännu inte skriven. Det
är också ett arbete vi har framför oss, men vi får inte förhasta
oss. Ett annat viktigt projekt är en till den yngre läskretsen riktad
kvartalstidskrift, som sedan kan samlas till årspublikationer, liksom
José Martí-centret gör. Camilo talar lyriskt om Internet, och om
den portal som centret är med och utformar.
- Det är också ett sätt att nå stora grupper av
alla de ungdomar ute i världen, som undrar vem Che egentligen var.
Vi hoppas vara ute på nätet i slutet av april.
- Kultur är utbildning och kunskap, självkänsla,
säger Camilo. Kuba är ett ganska jämlikt samhälle, för mig betyder
jämlikhet att ha samma möjligheter. Men vi har ändå så ofantligt
mycket kvar att göra när det gäller att bygga upp vår självkänsla
|