Elkrisen i Kuba. Och lite annat.
Elkrisen och strömavbrotten i Kuba har blivit en internationell nyhet. Orsaken till krisen är uppenbar: de tekniska bristerna i de elproducerande kraftverken i ett land utan valuta och utsatt för blockad. Men vad vi får läsa är att det beror på ”kommunismens misslyckande”, och på en ”fallerad stat”. Men vad säger man om [USA-kolonin] Puerto Rico, med elförsörjningen privatiserad och där det är ständiga strömavbrott? Är det också kommunismens fel?
Om desperata människor protesterar på grund av strömavbrott i Kuba så försäkrar medierna att folket visar ”sitt motstånd mot regimen” och att ”de går ut på gatorna för att kräva frihet.” Men när polisen i Puerto Rico avfyrar tårgas och skjuter skarpt mot de som protesterar mot strömavbrotten och misshandlar journalister…varför får vi inte höra ord som ”regim”, ”förtryck” och ”frihet”?
Trots inflation har elpriserna inte höjts i Kuba. I Puerto Rico har de höjts med 60 procent. I Colombia, ett land rikt på olja och mottagare av stora utländska investeringar, finns en halv miljon bostäder utan elektricitet. I Kuba är elektrifieringen nära 100 procent enligt Världsbanken. Har du kunnat läsa det någonstans?
Pratet om ”fallerad stat”, som nu används mot Kuba, följs alltid av öppna eller dolda krav på en ”humanitär intervention” från USA. Det är det slutgiltiga målet för att sluta cirkeln:
Washington skärper blockaden till bristningsgränsen för att framkalla social oro och protester, göra landet okontrollerbart, uppmuntra en okontrollerad emigration. Sedan visar man upp sig som ”räddaren i nöden” i den kris som man själv framkallat.
Resten är bekant historia. Libyen gick från att vara landet med högst levnadsstandard i Afrika till att förvandlas, ja, till en ”fallerad stat”, med två regeringar och ett kontinuerligt inbördeskrig. Eller Syrien där USA efter att ha utlöst ett inbördeskrig som pågått i elva år. Där fortsätter USA att stjäla landets olja i en takt på 66 000 fat om dagen. Utan att medierna intresserar sig det minsta.
Eller att USA:s regering, sedan landets självständighet, genomfört närmare 400 militära interventioner. Sedan 1982 har USA deltagit i 350 statskupper, varav 150 lyckades. I juli 2022 erkände Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton, småskrattande, sin delaktighet i olika statskuppsförsök. Det är dessa antidemokratiska små rackartyg som är så sympatiska för den ”fria pressen”.
USA:s blockad och sanktioner mot Venezuela lyckades att förstöra upp till 99 procent av landets oljeinkomster. Naturligtvis med dramatiska sociala konsekvenser, liksom i fallet Kuba.
Trots det förutses att Venezuelas ekonomi i år kommer att växa med 10 procent. Den politiska, ekonomiska och mediala blockaden av Venezuela har misslyckats. Vem påstår det? Ingen mindre än spanska dagstidningen El Pais, som fram till nyligen fortsatte att kalla Juan Guaido för” interrimspresident med stöd av fler än 50 länder.” En person som man nu bara kallar ”oppositionskandidat”. [Ann Linde är snart ensam kvar i sin kärlek till Guaido]. Såren efter det ekonomiska kriget mot Venezuela kommer att ta många år att läka. De skyldiga är kända: regeringar, partier, politiker och journalister som godkände den marionett och skojare som Trump tillsatte.
Idag utsätts Argentinas vicepresident Cristina Fernández för en juridisk förföljelse så att hon ska hindras från att ställa upp i nästa val. Liknande var fallet med Lula i Brasilien. Det finns inga bevis mot Cristina, men de som fäller domsluten är medierna där principen om att du är oskyldig tills motsatsen bevisats inte existerar. Journalisten Patricia Janiot på Univsion saäger att det folkliga stödet för Cristina är märkligt eftersom ”vi inte sett ett enda bevis på att hon är oskyldig”. (!) Har någon hört att samma Janiot någon gång i det förflutna fördömt morden på kollegor i Mexiko eller Colombia? Nej, självklart inte. Aldrig. Men nu, när båda länderna har progressiva regeringar som hon inte gillar, då gör hon det.
Låt oss fortsätta att prata om ”rättvisa”. Israel har nyligen dömt palestiniern Mohamed al Halabi till 12 års fängelse. Han är chef för NGO:n World Vision i Gaza och påstås ha stött Hamas. NGO:n har säte i New York och den störste bidragsgivaren är Australiens regering. De har genomfört undersökningar som visar att anklagelserna saknar grund. För ett år sedan dömdes den spanska volontären Juana Ruiz till 13 månaders fängelse med samma motivering. Men vi pratar om Israel. Inga fördömanden och ledarartiklar.
Och i början på augusti bombad Israel återigen Gaza. De dödade 48 personer, 17 av dem barn. I Palestina som illustrerar världen vi lever i. Varje 100 000 dollarsbomb, släppt från ett flygplan som kostat 20 miljoner dollar och vars drift kostar 6 000 dollar i timmen, mördar människor som lever på mindre än en dollar om dagen.
Fundera på det.
Cubainformacion 220905 (med utförliga källhänvisningar i originalet)
Cuba: ¿crisis eléctrica o los efectos de una guerra?
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
