Kuba är ingen sponsor av terrorism!
Öppet brev från professorn, författaren och journalisten Ignacio Ramonet till president Joe Biden: ”Ta bort Kuba från listan över sponsorer av terrorism”!
Herr president Joe Biden!
Om några månader går er presidentperiod mot sitt slut. Jag skriver till er, med all respekt, på uppdrag av ett stort antal människor, sociala rörelser, fackföreningar, humanitära organisationer och icke-statliga organisationer i hela världen som undertecknar detta brev tillsammans med mig och som väntar på en gest från er för att reparera en djup orättvisa som begicks den 12 januari 2021 av er företrädare Donald Trump, när han några veckor innan han lämnade Vita huset beslutade – utan någon egentlig rättslig grund – att återinföra Kuba på den ökända listan över stater som sponsrar terrorism (SSOT-listan).
Som ni vet är SSOT-listan en utrikespolitisk mekanism som utformats av USA:s utrikesminister för att sanktionera de länder som ”upprepade gånger stöder handlingar av internationell terrorism”.
I en handling av rättvisa och politisk klarsynthet hade president Barack Obamas regering, som ni var medlem av, 2015 tagit bort Kuba från denna vanhedrande lista. Detta var ett mycket positivt steg mot att äntligen skapa en mer konstruktiv relation med Havanna. Under Barack Obamas regering, när ni var Förenta staternas vicepresident, var det verkligen möjligt att gå mot en normalisering av de diplomatiska förbindelserna mellan två grannar med olika politiska system men som var villiga att förstå varandra på grundval av ömsesidig respekt.
Ni är inte omedveten om att Kuba alltid har fördömt och bekämpat terrorism. Man har aldrig uppmuntrat eller sponsrat den. Man har aldrig praktiserat den. Under 65 år, trots de spänningar som kan ha funnits mellan Förenta staterna och Kuba, kan man inte nämna ett enda fall av våldsam handling på nordamerikanskt territorium som direkt eller indirekt har sponsrats av Havanna. Inte ett enda fall! Å andra sidan har Kuba varit ett av de länder som attackerats mest av terroristorganisationer. Mer än 3 500 kubanska medborgare har dött i attacker som utförts av terroristgrupper som finansierats, beväpnats och utbildats av våldsamma organisationer som till största delen är baserade i Förenta staterna. Det är med andra ord en upp-och-nedvänd värld. Och ni vet om det.
Herr president! Ni är inte heller omedveten om att genom att – orättvist – ha fört upp Kuba på SSOT-listan tillämpas många smärtsamma ensidiga tvångsåtgärder mot detta land och dess oskyldiga befolkning. De mest fruktansvärda konsekvenserna härrör från den risk som är förknippad med alla typer av humanitärt bistånd, affärsverksamhet, investeringar och handel som rör Kuba och, i förlängningen, dess medborgare. Till exempel har kubaner med utländskt medborgarskap som kvalificerar sig för ett ESTA-undantag (Electronic System for Travel Authorisation) för att resa till Förenta staterna nekats detta undantag. Kubaner som är bosatta i EU har fått sina bankkonton stängda eftersom deras land finns med på SSOT-listan och de automatiskt blir ”högriskkunder”. Många religiösa grupper har fått sina tillgångar frysta och humanitära hjälpsändningar till ön har blockerats.
Personer som försöker föra över pengar via PayPal eller Wise till familjemedlemmar på Kuba kan få sina tillgångar frysta och sina konton blockerade. De flesta banker vägrar att hantera kubanska betalningar och har till och med fryst summor som är avsedda för humanitära aktiviteter. Kubas närvaro på denna SSOT-lista begränsar för enskilda personer öppnandet av bankkonton utomlands, användningen av instrument för internationella insamlingar och betalningar, tillgången till digital bankverksamhet, upphandlingen av servrar och onlinetjänster och tusen andra hinder.
Att Kuba har förts upp på SSOT-listan innebär också att utländska resenärer från länder som ingår i ESTA och som vill besöka Kuba måste ansöka om ett särskilt visum hos USA:s generalkonsulat i sitt ursprungsland. Denna politik, som har genomförts av er administration, har en katastrofal inverkan på Kubas turistindustri, en sektor som är av avgörande betydelse för öns bräckliga ekonomi.
Som ni vet kommer allt detta ovanpå de fruktansvärda konsekvenserna av den grymma och olagliga ekonomiska, kommersiella och finansiella blockad mot Kuba som regeringen i ert land har upprätthållit i mer än 60 år – utan att ta hänsyn till världssamfundets tydliga ståndpunkt och FN:s generalförsamlings successiva resolutioner – i syfte att skapa en situation med brist och missnöje bland befolkningen som kommer att leda till protester mot de kubanska myndigheterna.
En sådan aggressiv plan, som har orsakat så mycket smärta och så många prövningar för den oskyldiga civilbefolkningen på Kuba, har nått omänskligt straffande proportioner under det senaste årtiondet – vilket din egen fru Jill Biden kunde bekräfta under sitt besök på ön i oktober 2016. Det kubanska folket saknar tillgång till många grundläggande varor och resurser: mediciner, livsmedel, byggmaterial, gödningsmedel, energi, industrimaskiner, reservdelar som inte kan importeras eftersom Kuba finns med på listan. Den nuvarande migrationsvågen av kubanska utvandrare till Förenta staterna, som saknar motstycke i sin omfattning, är kanske det mest belysande exemplet på den förödande inverkan och det lidande som orsakas av de extrema och brutala åtgärderna mot den kubanska ekonomin till följd av både den kriminella blockaden och det orättvisa införandet av Kuba på den ökända SSOT-listan.
Herr president, ni känner till att utrikesdepartementet i maj 2024 fattade beslut om att ta bort Kuba från listan över ”stater som inte samarbetar i kampen mot terrorism”. Ett riktigt och rättvist beslut. Trots detta, och på ett motsägelsefullt, inkonsekvent, förvirrande och omotiverat sätt, insisterar er administration på att behålla Kuba på SSOT-listan, listan över stater som sponsrar terrorism. Hur är det möjligt att samtidigt hävda att Kuba samarbetar i den globala kampen mot terrorism, och samtidigt anklaga Havanna för att öppet sponsra terrorism? Det bästa sättet att klargöra denna motsägelse är att omedelbart ta bort Kuba från SSOT-listan.
Herr president! Kuba är inte en sponsor av terrorism. Tvärtom, Kuba är en sponsor av fred. Och ni vet detta. För ni minns säkert att när ni var Förenta staternas vicepresident 2016 undertecknades fredsavtalet i Havanna mellan staten Colombia och Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc), som då betraktades som en ”terroristorganisation”, vilket gjorde slut på mer än ett halvt sekel av krig och massakrer, och som till och med gav Colombias president Juan Manuel Santos Nobels fredspris. Detta skulle inte ha varit möjligt utan den kubanska regeringens aktiva diplomatiska deltagande.
Denna pacificering var så imponerande att den colombianska regeringen under president Juan Manuel Santos 2018 bad Kuba att stå värd för en samtalsprocess med ledare för en annan väpnad organisation, Nationella befrielsearmén (ELN), efter Ecuadors beslut att avstå från att stå värd för samtalen. Som ni minns avstannade dessa samtal med ELN efter en avskyvärd bilbombsattack i Bogotá 2019, mot en polisakademi och orsakade många dödsoffer och som ELN tog ansvaret för.
Efter denna tragedi begärde Iván Duques regering att ELN-ledare som, skyddade av en särskild diplomatisk status, befann sig på Kuba för fredsförhandlingar skulle utlämnas till Colombia. Havanna kunde inte tillmötesgå denna begäran. Internationella diplomatiska avtal tillåter inte detta, eftersom en utlämning skulle strida mot de protokoll som upprättats som en garant för fredssamtalen mellan ELN och den colombianska regeringen. Norge, en annan viktig garant för fredssamtalen, instämde helt i Havannas ståndpunkt, liksom den stora majoriteten av regeringarna. Detta legitima avvisande från Havannas sida var dock den förevändning som din företrädare Donald Trump använde i januari 2021 för att åter sätta upp Kuba på den avskyvärda SSOT-listan.
Herr president! Kuba har inte upphört att främja fred. Ett bevis på detta är att Gustavo Petro, Colombias nye president, 2022 meddelade att begäran om utlämning av ELN-ledare skulle dras tillbaka som en del av hans initiativ för ”total fred”. Havanna gick å sin sida med på att återigen vara värd för och garantera fredssamtal mellan Bogotá och ELN.
Som ni vet, tack vare Kubas medling, skakade president Gustavo Petro och Antonio García, ELN-gerillans befälhavare, hand den 9 juni 2023 i Havanna vid ett möte där man för första gången kom överens om ett bilateralt eldupphör, vilket utgör ett historiskt steg mot vapenvila och slutgiltig fred i Colombia. Denna vapenvila förnyades för övrigt i Havanna sex månader senare, efter avgörande insatser av den kubanska regeringen. Månader senare accepterade Kuba ett nytt förslag från den colombianska regeringen om att vara garant och alternativ plats för en annan fredsprocess, denna gång med den väpnade rebellgruppen Segunda Marquetalia.
Kuba är inte bara en fredsfrämjare utan också, som inget annat land i världen, en hälsofrämjare. Under de senaste tjugo åren har Havanna skickat mer än 600 000 hälso- och sjukvårdspersonal och tekniker till omkring 165 länder. Detta har inneburit att man har lindrat lidandet för många sjuka människor och räddat livet på miljontals människor runt om i världen.
Kuba är inte bara en främjare av fred och hälsa, utan främjar också utbildning som inget annat land, vilket har erkänts av Unesco självt. Tusentals kubanska lärare och professorer har arbetat i dussintals länder för att bekämpa analfabetism och uppmuntra miljontals barn att gå i skolan. Är inte detta raka motsatsen till att ”främja terrorism”?
År 2021, strax efter att du flyttat in i Vita huset, lovade flera höga tjänstemän i din administration att se över Kubas upptagande på SSOT-listan. I oktober 2022 upprepade din egen utrikesminister Anthony Blinken detta löfte. År 2023 skickade fyrtiosex kongressledamöter, många av dem demokrater, ett brev till dig där de bad dig att hålla detta löfte. I juni 2024, vid den 56:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter, krävde inte mindre än 123 länder i ett gemensamt uttalande samma sak av din regering. Men trots dessa löften och dessa viktiga krav har ni fortfarande inte gjort någonting för att få ett slut på denna skandalösa orättvisa.
Herr president! Denna situation måste få ett slut. Det vet ni. Det finns inte ett enda giltigt och rimligt argument för att anklaga Kuba och hålla dess befolkning under en olaglig och omänsklig kollektiv bestraffning. Ni har befogenhet att, innan ni lämnar Vita huset, rätta till denna grymma absurditet och ta bort Kuba från SSOT-listan. Gör det nu!
I hopp om att ni, herr president, ska veta hur ni ska ta er an detta historiska ögonblick och hörsamma denna begäran, säger jag respektfullt adjö,
Ignacio Ramonét, Cubadebate 240905 (ZT)
