Ännu ett misslyckande förutspås när USA satsar på Payá
USA:s regering har inte lärt sig av sina många misslyckanden i sin fientliga politik mot Kuba, som pågått i 67 år och hundratals miljarder dollar som slösats bort på den föråldrade drömmen om att störta revolutionen.
Det som förebådar en ny katastrof är att den kubanska kontrarevolutionären Rosa María Payá Acevedo nyligen nominerades som kandidat till en plats i Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (IACHR) för perioden 2026-2029.
Detta beslut kommer från ingen mindre än den nuvarande utrikesministern Marco Rubio, som tillsammans med den tidigare representanten Ileana Ros-Lehtinen och representanten Mario Díaz-Balart som tog emot henne i kongressen några dagar efter hennes ankomst till Förenta staterna med ett politiskt flyktingvisum, något som hon förhandlade fram med diplomaterna vid USA beskickningen i Havanna, i utbyte mot att hon genomförde en mediekampanj för att hålla den kubanska regeringen ansvarig för hennes fars, kontrarevolutionären Oswaldo Payá Sardiñas, död, som dog i en bilolycka på Kuba.
Från Trumps förra period. Payá tackarTrump som ”tar ifrån förtryckarna deras privilegier”.
Payá Sardiñas befann sig i en bil som kördes i alltför hög hastighet av spanjoren Ángel Carromero, som skickats till ön av den spanska högern för att dela ut pengar till vissa element för att de skulle utföra subversiva handlingar. [Också svenske KD-politikern Aron Modig var med i bilen. Men han säger att han inget vet, för att han sov. Han skulle alltså ha sovit medan Carromero och Modig påstår att de var jagade av kubanska säkerhetstjänsten! Också spanska domstolar tillbakavisade den versionen, som bara fått stöd i extrema högerkretsar].
Marco Rubio, från sin position som senator, vägledde och stödde Rosa María i hennes besök i olika latinamerikanska länder, samordnade intervjuer med tidigare presidenter och högerledare, där han utvecklade manuset att hennes fars död var den kubanska regeringens ansvar, till och med inför OAS generalsekreterare, som erbjöd henne en mycket speciell behandling.
Nu, när hon presenterade sin kandidatur till IACHR, släppte USA:s utrikesdepartement en kommuniké där det står att Rosa María är ”en försvarare av demokratin, ledare för mänskliga rättigheter och expert på latinamerikansk politik med internationell prestige”. Något som inte ens hon själv tror på, eftersom det är en kostym som är alldeles för stor för henne och hon kommer att gå samma öde till mötes som den kubanskfödde terroristen Armando Valladares, när han utsågs till USA:s representant i FN:s kommission för mänskliga rättigheter, trots sitt brottsregister.
Enligt den presentation som fabricerats av USA:s utrikesdepartement är Paya Acevedo ”erkänd för sitt arbete med att främja frihet, mänskliga rättigheter och demokratiskt styre på hela västra halvklotet”.
De använder samma strategi som de använde för bloggaren Yoani Sánchez Cordero 2008, då de försökte bygga upp en Hollywoodstjärneimage för henne genom att tilldela henne de viktigaste priserna inom internationell journalistik, och till och med ledande tidningar och tidskrifter runt om i världen förklarade henne vara en av de ”100 viktigaste latinamerikanerna 2008”, som den spanska dagstidningen El País kallade henne; Time Magazine utsåg henne till en av de ”100 mest inflytelserika personerna i världen 2008”, medan den amerikanska tidskriften Foreign Policy utsåg henne till ”en av de 10 mest inflytelserika intellektuella i Latinamerika 2008”. Dessutom har hon mottagit flera europeiska utmärkelser och priser värda tusentals euro, utan att jänkarna har uppnått de förväntade resultaten när det gäller att attrahera kubanska ungdomar.
Rosa María har också fått sin bild som ”ledare” fabricerad, bland annat som verkställande direktör för Pan American Democracy Foundation, där hon sägs ”samarbeta med lagstiftare för att främja regional säkerhet, mänskliga rättigheter och demokratisk stabilitet”. Hon är grundare av organisationen Cuba Decide, som inte har någon inverkan på Kuba. För att ge henne ytterligare stöd hävdar utrikesdepartementet att Rosa María ”leder Kubas mest framträdande demokratirörelse som kräver politisk förändring genom en bindande folkomröstning”, ett skrattretande faktum som ingen på ön känner till. Om någon journalist vill verifiera detta kan de fråga de tusentals unga kubaner som anlänt till USA för att verifiera att de inte vet vem hon är och att hon inte heller är erkänd som ledare för något på Kuba.
De utmärkelser hon har fått är Morris Abram Human Rights Award (2019) och Common-Sense Society Courage Award (2022), som hon har fått tack vare ansträngningar och påtryckningar från hennes beskyddare, senator Marco Rubio, som är ansvarig för att bygga upp bilden av henne som en ”ung kubansk kämpe mot revolutionen”.
På Kuba och under sin fars livstid blev hon aldrig involverad i hans aktiviteter och studerade vid Havannas universitet tills hon tog sin examen i geografi, utan att någonsin besväras av de kubanska myndigheterna.
För att inte lämna några tvivel förklarade Rosa María att hon var ”djupt hedrad” och tackade utrikesminister Marco Rubio för nomineringen.
Kommer denna ”förkämpe för mänskliga rättigheter” att kunna fördöma de mord som begåtts av den peruanska regeringen, kränkningen av den diplomatiska immuniteten av den mexikanska ambassaden i Ecuador, inklusive den fysiska misshandeln av dess ambassadör och kidnappningen av Ecuadors tidigare vicepresidenten som sitter fängslad i Ecuador, medan den tidigare presidenten lever i landsflykt?
Kommer hon att fördöma försöket till statskupp i Brasilien mot president Lula?
Kommer hon att försvara mapuchefolkets rättigheter i Chile?
Kommer hon att stödja argentinska lärare och pensionärer?
Kommer hon att tillåta att latinamerikaner deporteras av Donald Trump, även om det splittrar familjer?
Inget av detta kommer att göras av den marionett som Marco Rubio har byggt upp, och därför kommer hon inte att få något stöd från de mest behövande i Latinamerika, de som kämpar och drömmer om en bättre framtid i sina länder så att de inte behöver emigrera för att söka möjligheter i Förenta staterna.
José Martí slog huvudet på spiken när han skrev:: ”Endast det äkta är fruktbart”.
Arthur Gonzalez, – FB 250401 (ZT)
Läs också: Hyllat landsförräderi
Dissidenterna sliter varandra i stycken om pengar – allt är som vanligt
Stöd det kubanska jordbruket!
Kuba behöver bli mindre beroende av att importera livsmedel. Att utveckla det egna jordbruket är svårt då såväl maskiner, drivmedel, gödsel osv. drabbas av USAs blockad. Svensk-Kubanska Föreningen bedriver ett projekt för att bistå det kubanska jordbruket med modern utrustning, såsom redskap och reservdelar till traktorer, utrustning för mjölk- och ostproduktion, samt andra verktyg och redskap ämnade för att höja arbets- och livskvalitén för de kubanska jordbruksarbetarna.
Bidra du också till den kubanska visionen för matsuveränitet, starka lokalsamhällen, och hållbart jordbruk!
pg 23 57 15-0
Swish 123 182 37 72
Märk betalningen med CUBA SI
