EU-parlamentariker: ”Kuba betalar priset för en beundransvärd värdighet”

EU-parlamentariker: ”Kuba betalar priset för en beundransvärd värdighet”

Den europeiska vänstern främjar solidariteten med Kuba. Intervju med EU-parlamentarikern Pernando Barrena.

Pernando Barrena i EU-parlamentet. Foto: Cubainformacion

—Pernando, berätta för oss: hur har detta evenemang organiserats? Varför och vilka står bakom organisationen av detta evenemang?

—Som du påpekade tog parlamentsgruppen The Left, flera delegationer och flera partier inom gruppen initiativet till att anordna dessa konferenser och möten, främst på grund av den svåra situation som Kuba befinner sig i just nu. Även om Kuba på senare tid har varit föremål för uppmärksamhet och politisk solidaritet från vänstergrupperna i kampen mot blockaden, anser vi nu att det behövs ännu mer närhet och stöd, eftersom det som pågår är obeskrivligt och driver den kubanska befolkningen in i en extrem situation.

—Till och med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, talar om en extrem situation. Och det finns experter som talar om ett tyst folkmord.

—Ja, det är otroligt vad som händer just nu, när man talar så mycket om bristande respekt för internationell rätt. Man måste säga högt och tydligt att embargot mot Kuba och alla de politiska åtgärder som vidtas för att angripa ön klart och tydligt bryter mot internationell rätt. Jag anser att det är viktigt att påminna om att folkrättskonventionen slår fast att alla folk har rätt att fritt bestämma över sin framtid, sin organisationsform osv. Och detta gäller alla folk i världen, även det kubanska folket.

Vid många tillfällen när vi har hållit solidaritetsmöten här i kammaren. Jag brukar säga – för jag tycker mycket om att påminna om det – att man behöver inte vara kommunist för att visa solidaritet med Kuba, det räcker helt enkelt med att vara demokrat. Du gillar säkert inte hur den kubanska regeringen hanterar den politiska verkligheten på ön. Det tycker jag är helt okej. Man kan diskutera allt, och det finns säkert mycket som kan förbättras, men ur ett demokratiskt perspektiv och med hänsyn till internationell rätt är det otvivelaktigt att Kuba och kubanerna har rätt att bestämma vad de vill vara, hur de vill vara, hur de ska organisera sig, och att inget land i världen, hur stort det än må vara, hur nära det än ligger, har rätt att lägga sig i detta lands framtid och än mindre att vidta de åtgärder för fysisk utmattning av befolkningen som man just nu genomför. Jag anser att det är acceptabelt att tala i dessa termer eftersom, även om jag personligen inte har varit där, har några av mina kamrater just kommit tillbaka därifrån. Det de berättade för oss är att situationen är ohållbar.

 

—Men i denna kammare, det måste sägas, är stämningen i Europaparlamentet inte direkt vänlig mot Kuba. Omröstningarna med majoritet mot Kuba, där man till och med stöder en sorts ”andra blockad” från Europeiska unionen, är ständiga. Hur ska man tolka detta?

—Man måste komma ihåg att vi i denna kammare, tyvärr under denna mandatperiod, har en majoritet av höger- och extremhögerpartier som i alla frågor av internationell politisk karaktär driver igenom en linje av det slag som du just nämnde, med en syn som lutar kraftigt åt höger när man talar om vilken fråga som helst.

De betraktar till exempel andra stormakter (inte USA, förstås), såsom Kina eller Ryssland, redan från början som fiender. Och när man drar vidare i den tråden stöter man på ståndpunkter – i fallet med Kuba, till exempel, eller andra latinamerikanska länder – som är helt centrerade i det politiska spektrumet, i extremhögerpositioner.

Härifrån sker dessutom en mycket omfattande lobbyverksamhet från antikubanska och andra organisationer som har stora resurser och som ständigt besöker parlamentet och utövar påtryckningar på ledamöterna för att de ska ansluta sig till den linjen. Men å andra sidan måste jag också erkänna att även om vi inte är i majoritet, är ställningstagandet för solidaritet med Kuba, med undantag för höger- och extremhögerpartierna, tvärpolitiskt. Det är självklart mycket mer utbrett i grupper som vår egen, La Izquierda, men även hos De gröna, Renew och socialdemokraterna finns det ledamöter som också visar stor solidaritet med det kubanska folket.

—Du talade om solidaritet, om vikten av solidaritet, i detta fall europeisk solidaritet. Det finns kampanjer och stödinitiativ, till exempel för massinköp av solpaneler, kampanjer som kommer från just Baskien, Euskal Herria, det område som du representerar. Berätta lite om detta.

—Visst, det är mycket viktigt. Politisk solidaritet genom ett uttalande, en motion – för oss som kan rösta och representerar en del av medborgarna – det gör vi och det är bra, det är mycket bra. Det politiska trycket är viktigt. Men jag tror att just nu, när behoven när det gäller kubanernas dagliga levnadsvillkor är mer än uppenbara behöver vi hjälpa till.

Det är också viktigt att denna solidaritet omvandlas till materiellt stöd, vilket visserligen knappast kommer att lösa situationen, men som kommer att bidra till att lindra den situation av extrem nöd som påtvingas öns invånare. I det avseendet kan kampanjer som den för solpaneler eller för andra typer av varor just nu, med tanke på de omfattande strömavbrotten som ön drabbas av, bidra till att lindra detta. I det här fallet anser jag att kampanjen för solpaneler är helt perfekt; om det är något som Kuba har gott om så är det sol. Det är ett sätt för vem som helst, oavsett hur stort eller litet ekonomiskt bidrag man vill ge, att bidra till att privata bostäder, vårdcentraler och så vidare på Kuba får tillgång till el. Det verkar otroligt att vi så här långt in på 2000-talet fortfarande måste försvara människors rätt till el, men det är på sätt och vis just det som ön döms till. En helt omänsklig politik – man kan använda vilka adjektiv man vill, men det är den kubanska befolkningen som får betala priset.

Det är priset för värdigheten hos ett folk som bestämde sig för att slå in på en väg och som, med sina framgångar och sina misstag, vill fortsätta att gå den vägen. Och jag anser att det priset är beundransvärt, men jag anser att man på det politiska planet än en gång måste hävda att de har rätt att behålla sina politiska ståndpunkter och sina framtidsplaner för landet, vilka de än må vara, och att vi andra måste respektera dem.

—Märkligt nog, trots att alla rapporter visar att spädbarnsdödligheten på Kuba har mångdubblats efter hela denna politik med maximalt tryck från Donald Trump, att det finns en bekräftad oljeblockad och att det till och med just nu finns över 6 000 containrar som väntar på att få komma in till Kuba på grund av hoten mot rederierna, säger man från höger varje dag att blockaden inte existerar. Hur ska man förstå detta?

—Det är en retorik som bygger på tusen och en lögner. Blockaden existerar inte, men sedan ser vi vad som faktiskt händer och vilka konsekvenser varje europeiskt företag – eller företag från andra håll – som vill bedriva handel med Kuba ställs inför, liksom de enorma svårigheterna – i de flesta fall oöverstigliga – som Kuba möter när landet ska importera vilka varor det än behöver. Som jag säger, det är retoriken med tusen och en lögn. Här är en annan av de stora lögnerna som ofta sprids i den politiska retoriken från höger och extremhöger: att Kuba är en misslyckad stat eftersom det har ett politiskt system som inte fungerar.

Visst, men de glömmer den lilla detaljen att detta politiska system aldrig, från första dagen, har tillåtits att fungera normalt och utifrån en planering som, precis som i vilket land som helst i världen, såvida man inte lever i en autarki, behöver internationell handel – import och export – och att organisera ekonomin utifrån landets möjligheter, landets intressen och även dess ekonomiska kapacitet att importera allt det behöver. Det är alltså ännu en av de stora lögnerna att tala om Kuba som en misslyckad stat när du just nämnde, till exempel, att Kuba har den stora förtjänsten att vara en världsmakt inom hälso- och sjukvårdsfrågor trots att landet sedan 1960 har utsatts för ett hänsynslöst embargo, och det är en bedrift vars betydelse jag tror att vi inte är medvetna om.

 Samtidigt som USA och dess förespråkare ofta hävdar att det inte finns någon blockad, skryter både Trump och hans utrikesminister Rubio om historiens hårdaste sanktioner: ”Vi har infört historiens strängaste sanktioner mot Kuba, och det kommer att bli mycket värre!”

—Slutligen, Fernando, vad begär ni av de europeiska myndigheterna, av partierna, av folket? Vad begärs av dem just nu? Vilka åtgärder måste framför allt de politiska myndigheterna vidta när det gäller Kuba?

—Vi ber de europeiska myndigheterna att upprätthålla och fördjupa handelsavtalet med Kuba. Det är avgörande att den embargopolitik som drivs av USA inte får fäste i Europa och att Europa fortsätter att bedriva handel med Kuba, hjälper ön på andra sätt som ingår i avtalet och just nu, när embargovillkoren kan sägas vara som strängast.

Dessutom anser jag att det är nödvändigt att Europa, utöver rättsligt skydd för de europeiska företag som vill etablera handelsförbindelser med Kuba som för närvarande inte vågar göra det på grund av hot från USA och alla de extraterritoriella effekterna av Helms-Burton-lagen,

Jag anser att dessa två aspekter är grundläggande, utöver en hållning som, kan man säga, motsätter sig embargot. Inte i ideologiska termer, som jag tidigare har sagt – det kommer vi självklart inte att kräva av någon – utan i demokratiska termer. Kuba har rätt att driva den politiska modell som dess medborgare önskar, och det åligger oss andra, utifrån ett solidaritetsperspektiv, att respektera detta, och det åligger de europeiska institutionerna att, i den mån det är möjligt, bidra till att den självbestämmanderätt som det kubanska folket utövar dagligen – även under extremt svåra förhållanden – får ett visst skydd även här på europeisk institutionell nivå.

 Cubainformacion 261006 (ZT)

”Cuba está pagando el precio de una admirable dignidad”: Pernando Barrena, europarlamentario de The Left por EHBildu

KUBA BEHÖVER OSS –

VI BEHÖVER KUBA!

BRYT BLOCKADEN!

Kuba utsätts för en belägring utan motstycke. Allt stöd till det kämpande Kuba!

Bidra till kampanjen ”1 miljon kronor till Kuba!” Alla pengar skickas oavkortat.

PG 23 57 15 – 0, Swish 123 182 37 72

Bli en del av solidaritetsrörelsen!   Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0