Brasilien: Trump går all in för att knäcka Lula
USA har många verktyg för att tvinga fram sin vilja. Nu gäller det valet i Brasilien. Trump har öppet givit sitt stöd till högerextremisten Bolsonaro. För några dagar sedan stängdes president Lulas konton på sociala medier ned av Meta. Ekonomiska sanktioner har införts av USA. Helt öppet satsar USA en miljon dollar på att stödja sin kandidat. Propagandan mot Lula och för Trumps kandidat, Bolsonaro, går på högvarv. Vi kan utgå ifrån att botfarmer och sociala medier bidrar till att manipulera valet på söndag.
Genom hot om tullar och påtryckningar mot Brasiliens rättsliga och valrelaterade institutioner försöker Washington driva igenom sin agenda och gynna både sina egna intressen och sina högerorienterade allierade i det sydamerikanska landet.
President Lula da Silva avvisade USA:s åtgärder mot de brasilianska institutionerna och betecknade dem som ”godtyckliga och olagliga”. Dessutom uppmanade han upprepade gånger Vita huset att inte blanda sig i det brasilianska valet.
Trump-administrationen har gjort Brasilien till måltavla för sin politik präglad av påtryckningar och inblandning i Latinamerika. Sedan Donald Trump återvände till Vita huset har Washington använt sig av hot om tullar, sanktioner och ifrågasättanden riktade mot brasilianska institutioner och myndigheter, och bland de främsta målen har varit Luiz Inácio Lula da Silvas regering och landets rättsväsende.
De amerikanska åtgärderna, som också är kopplade till försvaret av den tidigare presidenten Jair Bolsonaro (som fällts i domstol för kuppförsök), har öppnat en ny front av diplomatiska spänningar och satt försvaret av den brasilianska suveräniteten mot Vita husets anspråk i konfliktens centrum.
Påtryckningar mot det brasilianska rättsväsendet
Det amerikanska utrikesdepartementet har inlett en diskrediteringskampanj mot domaren vid Högsta domstolen (STF), Alexandre de Moraes, som man till och med har betecknat som ”giftig” för företagen i sitt land. Dessa nedvärderingar är en del av Trumps påtryckningar mot den brasilianska rättsväsendet i samband med brottmålet mot Bolsonaro, som dömts till över 27 års fängelse för att ha deltagit i ett kuppförsök för att förhindra att Lula kom till makten.
Offensiven från Washington möttes av ett svar i augusti förra året, då minister Flávio Dino påpekade att utländska lagar och rättsliga beslut inte kan få verkan på brasilianskt territorium utan föregående granskning av behöriga myndigheter. Domaren betonade att varje åtgärd utanför detta förfarande skulle innebära ett brott mot den nationella suveräniteten, i ett sammanhang präglat av USA:s försök att utvidga sina tvångsåtgärder bortom sina egna gränser.
Vad innebär Magnitsky-lagen?
Magnitskylagen är ett av de extraterritoriella tvångsinstrument som Washington använder för att straffa utländska medborgare som anklagas för brott mot de mänskliga rättigheterna eller korruption. Lagen omfattar frysning av tillgångar som omfattas av amerikansk jurisdiktion samt restriktioner för finansiella transaktioner, åtgärder som gör det möjligt för den amerikanska regeringen att utöva påtryckningar på personer och institutioner utanför sitt eget territorium.
Moraes blev föremål för dessa åtgärder redan i juli 2025, då det amerikanska finansdepartementet tillkännagav sanktioner mot honom. Några månader senare utvidgades restriktionerna till att omfatta hans hustru, Viviane Barci, ett beslut som fördjupade spänningarna mellan de båda länderna och utvidgade räckvidden för Washingtons repressalier.
I december samma år hävde USA sanktionerna mot paret, inom ramen för diplomatiska ansträngningar att återupprätta de bilaterala förbindelserna. Upphävandet innebar ett bakslag för Bolsonaro och hans familjemedlemmar, som hade bedrivit intensiva påtryckningar för att främja straffåtgärder mot den domare som ledde rättsliga förfaranden mot dem.
Yttrandefriheten som förevändning för att sätta press på Brasilien
I ytterligare ett försök att sätta press på de brasilianska myndigheterna tillkännagav utrikesminister Marco Rubio en åtgärd från Trump-administrationen som syftade till att begränsa inresan till USA för utländska tjänstemän som Washington anklagar för att kränka yttrande- och pressfriheten.
Åtgärden riktade sig särskilt mot dem som drev på begränsningar mot amerikanska teknikplattformar, såsom X, som ägs av magnaten Elon Musk, och användes för att rättfärdiga repressalier mot De Moraes.
Vid den tidpunkten ledde De Moraes rättsliga åtgärder mot spridningen av falska nyheter och antidemokratiskt innehåll på sociala medier. Bland hans beslut ingick ett tillfälligt stopp för X i Brasilien, efter att företaget underlåtit att följa domstolsbeslut, däribland sådana som gällde borttagande av inlägg och utnämningen av ett juridiskt ombud.
Åtgärden vidtogs mitt i en desinformationskampanj som utnyttjade sociala medier för att sprida falska nyheter och manipulerat innehåll i syfte att påverka väljarna och gynna Jair Bolsonaros intressen i valet i oktober 2022, då Lula da Silva segrade.
Rubio motiverade Washingtons ståndpunkt med argumentet att ”yttrandefriheten är avgörande för vår livsstil, en medfödd rättighet som utländska regeringar inte har någon befogenhet över”. Vita husets försvar av denna princip står dock i kontrast till dess egna åtgärder mot kritiska medier.
I september 2026 beordrade Trump att CNN, MS NOW och Politico skulle utestängas från Vita huset, vilka han anklagade för att sprida falska nyheter, ett beslut som begränsade deras tillgång till bevakningen av presidenten och som en federal domare tillfälligt stoppade eftersom han ansåg att det stred mot den amerikanska konstitutionen.
Denna motsägelse sätter frågetecken vid det påstådda universella försvaret av pressfriheten som Washington åberopar för att ifrågasätta andra länders beslut. Medan Trump-administrationen använder detta argument för att diskreditera brasilianska domare och hota med sanktioner mot dem som den anser vara ansvariga för att begränsa amerikanska företags verksamhet, vidtar den restriktiva åtgärder mot medier i sitt eget land när deras rapportering blir obekväm för etablissemanget.
Trumps tulloffensiv mot Brasilien
Trump-administrationen gjorde tullpolitiken till ett påtryckningsverktyg mot Brasilien. I juli 2025 införde Vita huset tullar på 50 procent på brasilianska importvaror, under hänvisning till ett ”nationellt nödläge” som motiverades med anklagelser om censur mot amerikanska teknikplattformar och påstådda förföljelser av politiker. Åtgärden, som påverkade handelsförbindelserna mellan de båda länderna, upphävdes senare av USA:s högsta domstol, som i början av 2026 fastslog att presidenten hade överskridit sina befogenheter genom att införa dessa tullar.
Långt ifrån att överge sin handelseffektivitet ändrade Washington sin strategi och åberopade avsnitt 301 i sin handelslag för att införa nya hinder för brasilianska produkter.
Den 22 juli 2026 började en tull på 25 procent tillämpas på cirka 3 000 brasilianska produkter. Vita huset motiverade beslutet med anklagelser om illojala handelsmetoder, restriktioner mot amerikansk etanol och miljöskador kopplade till olaglig avskogning i Amazonas.
Åtgärden stannade inte där: några dagar senare höjde Washington tullarna för vissa sektorer till 37,5 procent med hänvisning till nya utredningar rörande tvångsarbete. Vita huset undantog dock flera varor som är avgörande för försörjningen av den egna marknaden från tullpaketet, i ett försök att undvika större störningar i leveranskedjorna och prishöjningar på varor för amerikanerna – en nyckelfråga inför mellanårsvalet i november.
Bland de undantagna varorna fanns kaffe, nötkött, apelsiner, apelsinjuice, olja, gas och komponenter för flyg- och rymdindustrin, inklusive flygplan. Däremot utsattes sektorer som stål, aluminium och trä för betydande ekonomiska skador till följd av handelsrestriktionerna.
Lula da Silva avvisade dessa åtgärder eftersom han ansåg dem vara ”godtyckliga och olagliga” och svarade med att aktivera reciprocitetslagen, som gör det möjligt för Brasilien att vidta motåtgärder mot andra länders ensidiga handelsåtgärder.
Avslutningen på Lulas valkampanj. ”Här kommer ingen gringo att få sin vilja fram. Det finns redan en Bolsonaro-anhängare i USA som försöker sälja ut Brasilien (…) Vi kommer inte att låta någon utnyttja våra rikedomar”, förklarade Lula da Silva. Foto: Lula oficial.
Washington för valinblandningen till den diplomatiska arenan
I juli 2026 avvisade den brasilianska regeringen inresebegäran från två höga tjänstemän vid USA:s utrikesdepartement, ett beslut som öppnade en ny front i den diplomatiska konfrontationen mellan de båda länderna, kort före presidentvalet. President Luiz Inácio Lula da Silva försvarade åtgärden och anklagade representanterna från Washington för att försöka lägga sig i Brasiliens inre angelägenheter och påverka valprocessen. Visum nekades Riley M. Barnes, biträdande sekreterare för demokrati, mänskliga rättigheter och arbetsmarknadsfrågor, samt hans kollega Samuel Samson. Den påstådda valobservationsmissionen utgjorde i själva verket ett nytt försök från Washington att ingripa i Brasiliens inre angelägenheter, under sken av att försvara de mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten. Under denna förevändning försöker Trump-administrationen tränga sig in i den brasilianska politiska processen, underblåsa misstankar om bristande transparens i landets institutioner och lägga grunden för att diskreditera valresultaten till förmån för sina allierade på högerkanten. Bland de planerade mötena ingick ett möte med senator Flávio Bolsonaro, son till före detta president Jair Bolsonaro och Lulas främsta rival i valet i oktober 2026. Den högerorienterade politikern har upprepade gånger ifrågasatt Högsta valdomstolen (TSE), en hållning som fått offentligt stöd av Trump. För de brasilianska myndigheterna skulle att bevilja delegaterna inresa ha inneburit att ge institutionellt stöd åt en utländsk operation som syftade till att diskreditera valprocessen och gynna intressen hos oppositionsgrupper som är underordnade Vita huset.
Avslaget på visumansökningarna utlöste en omedelbar reaktion från Washington, som svarade med motåtgärder och fördjupade försämringen av de bilaterala relationerna. Bland dessa märktes bland annat:
- Indragning av visumet för den brasilianska ambassadören: den amerikanska regeringen återkallade visumet för Maria Luiza Ribeiro Viotti, Brasiliens diplomatiska representant i Washington. Även om beslutet inte innebar någon formell utvisning från USA:s territorium utgjorde det ett tecken på att Vita husets hållning gentemot Brasilia hårdnade.
- Frysning av de diplomatiska förbindelserna: Washington stoppade processen för godkännande av nya diplomatiska fullmakter och bromsade framstegen i de bilaterala förhandlingarna.
Telesur 261002 (ZT)
Un gigante insumiso bajo asedio: la cruzada Trump contra las elecciones de Brasil
KUBA BEHÖVER OSS –
VI BEHÖVER KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
Kuba utsätts för en belägring utan motstycke. Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidra till kampanjen ”1 miljon kronor till Kuba!” Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0, Swish 123 182 37 72
Bli en del av solidaritetsrörelsen! Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0