Dragkamp inom EU
För och emot Kuba

Eva Björklund
 





  

Ska EU äntligen våga sig på att trotsa USA och innefatta Kuba i sitt samarbete med länderna i Latinamerika och Karibien.? I början av december besökte en EU-delegation under belgisk ledning Kuba för att återuppta de samtal som i princip avbröts våren 2000 (se Kuba 1.01).
Mot EU-majoritetens vilja blockerade England och de skandinaviska EU-länderna våren 2000 Kubas möjligheter att komma med i det förnyade "Lomé-avtalet" mellan EU och forna kolonialländer. Det upprörde de drygt 70 ickeeuropeiska medlemsländerna i Lomé-avtalet (numera kallat ACP - the African-Caribbean-Pacific Group) och skapade en förtroendekris. Så när Frankrike övertog ordförandeklubban i EU började franska regeringen arbeta för att få till stånd ett samarbetsavtal med Kuba utan att följa "gemensamma hållningens" krav på systemskifte (se Kuba 1.97, 3.97, 3.98, 2.00). Den "gemensamma hållningen" antogs i december 1996 som en eftergift för att USA skulle avstå från att tillämpa Helms Burton lagen på europeiska företag. Den innebär att vägra samarbetsavtal och krediter, och i stället aktivt samarbete med de USA-stödda s k dissidenterna.
De flesta EU-länder utom Sverige, Danmark och några till utvecklar dock både handel och biståndssamarbete och politiska kontakter på regeringsnivå med Kuba tvärs emot "gemensamma hållningen" och arbetar för att ändra den. Frankrike lyckades inte under sin ordförandetid, och när klubban gick till Sverige lades förhoppningarna om en öppnare hållning mot Kuba på is, eftersom Sverige tillhör hökarna i frågan. Men sedan Belgien tog över har framsteg gjorts, och lett fram till samtalen som inleddes i december i Havanna. Belgien har också gått i spetsen när det gäller politiskt utbyte med Kuba och handel och bistånd.
Den belgiskt ledda delegationen till Havanna tycks ha intagit en respektfull hållning (även den svenske representanten som ingick), i stället för att som tidigare försökt mästra Kuba. Enligt Granma bekräftade båda parter sitt intresse av att utbyta information om mänskliga rättigheter, att leva upp till de internationella avtal som finns inom området och att hålla regelbundna möten om frågan för att skapa bättre förståelse mellan Kuba och EU. De var överens om att öka samarbetet, också med tredje länder, och tog avstånd från ensidiga extraterritoriella åtgärder som går emot internationell lag och FN-stadgan (dvs Torricelli- och Helms Burton- lagarna). Och EU-delegation utfäste sig att liksom Kuba främja tillämpningen av alla de existerande avtalen mot terrorism (se sid 18)
Det verkar som om Kuba ser positivt på denna nya hållning från EUs sida. Havanna kan också räkna med starkt stöd från länderna i ACP-gruppen som i ett uttalande en vecka efter EU-delegationens besök i Havanna än en gång uppmanade EU att innefatta Kuba i samarbetet med ACP, utan att ställa några särskilda villkor. Det är en upprepning av ACPs ställningstagande från mars 2000 och 2001, och som hittills mött motstånd från en liten grupp inom EU.
Starkt stöd för en mer respektfull Kuba-politik kommer också från NGO-organisationerna i Europa. Ända sedan EU-fattade sitt olycksaliga beslut att arbeta för ett systemskifte har de europeiska NGO-organisationer som sysslar med biståndssamarbete krävt en ändring. Ett exempel är uttalandet från de europeiska NGO-organisationernas årsmöte 1999 där de krävde att EU skulle skriva samarbetsavtal med Kuba som med alla andra latinamerikanska länder.

 

 

   

Många upprop och uttalanden har också under åren riktats till EUs olika instanser. Det senaste kom i början av december från en samordningsgrupp mellan NGO-organisationer i 8 EU-länder, genom OXFAM. Det hänvisade till namninsamlingar som pågått under hösten i Italien, Spanien, Tyskland, England, Irland, Österrike, Belgien och Frankrike med över 30.000 underskrifter.
Nu går EUs stafettpinne vidare till Spanien, det land som 1996 på USAs uppdrag formulerade den "gemensamma hållningen" men också det land vars näringsliv har investerat mest i samriskföretag och handel med Kuba. Så det återstår att se om Kuba-frågan fryser till igen, eller om EU äntligen ska frigöra sig från en skamlig särbehandling av det land i Karibien och Latinamerika som mer än något annat gjort allvar av respekten för mänskliga rättigheter.



Nya donationer från Belgien

Utöver ett bidrag på nästan 900 00 dollar för rening av Havannas hamn, ska Belgien bidra till bostadsbyggande i Gamla Havanna, enligt Belgiens ambassadör på Kuba. När Patrick De Beyter talade på FN-kontoret i Havanna där hamnprojektet undertecknades, betonade han sin stolthet över detta arbete i ett land som Belgien utvecklar allt bättre relationer med.
"Vi kanaliserar vårt stöd till projekt som detta och bostäder i Gamla Havanna genom FN:s utvecklingsprogram och det ger bra resultat, även om vi är för en spridning av samarbetet och från nästa år kommer detta att organiseras bilateralt genom en överenskommelse mellan Belgien och Kuba."
Luis Gomez Echeverri, representant för FN:s utvecklingsprogram i Havanna, framhöll att Belgiens bistånd kan tjäna som en sporre för andra länder. Han avslöjade att samtal förs med Tyskland, Norge, Italien och Japan.
Kubas viceminister för utländska investeringar och ekonomiskt samarbete, Raúl Taladrid, uttryckte sin tacksamhet för det belgiska stödet och poängterade att det är en fortsättning på projekt som redan är på gång. Dessa omfattar muddring och att ta bort förorenat slam från Agua Dulce anläggningen, rening av utsläpp från 10 industrier och en anläggning under uppbyggnad för att ta hand om avfallet.
Granma, oktober 2001



Storbritannien utvidgar Kuba-kontakter

Storbritanniens energiminister Brian Wilson förklarade att de börjat titta på oljeinvesteringsmöjligheter på Kuba, även om det slutliga beslutet vilar på oljebolagen. Han besökte Havanna i oktober, för femte gången, och träffade vicepresident Carlos Lage m fl ministrar.
Wilson berättade att hans överläggningar också rörde möjligheterna att sälja brittisk utrustning till Kubas sockerindustri och planer på att utvinna energi från biomassa. Och han bekräftade att en viktig grupp brittiska företagare kommer att vara med vid Havannas handelsmässa.
Granma, oktober 2001.

 



Innehåll

Demonstrationen mot krig och terrorism

Sao Paulo Forum
Vänstern samlas i Havanna

Värsta orkanen på 50 år
Orkanrapport


Maten och hälsan

Svensk-Kubanska Föreningen 35 år
Stort intresse för Kuba överallt!

En oförglömlig konsert

Barn tillfrisknar med "Psykobalett"
Hip-hop på gång


Film- och mediautbildning

Kalejdoskopisk tidsmaskin på kolonial grund

Årets Alejo Carpentier-Pris

Dragkamp inom EU
För och emot Kuba


Terrorism, vem främjar,
vem bekämpar?


Fem politiska fångar i Miami

167 mot 3
FN fördömer USAs blockad

Denna plats utges av Svensk-Kubanska Föreningen.
Synpunkter? Kontakta webmaster.cubava@swipnet.se
Copyright © Svensk-Kubanska Förening. Revised: January 27, 2002