Vi känner sorg och smärta med USAs folk". Det var Fidel Castros ord den 11 september när han - på årsdagen av den CIA-stödda kuppen i Chile - återinvigde Lärarhögskolan Salvador Allende i Havanna. Då hade bilderna från katastroferna i New York och Washington kablats ut till TV-tittarna på Kuba liksom i stora delar av världen. Fidel Castro sade att det nu är dags att skapa en international mot terrorismen, innefattande kamp mot statsterrorism och mot folkmord. Bara ett internationellt samarbete i fredens tecken och för social rättvisa kan rädda världen.
I det officiella regeringsuttalandet fördömde Kuba energiskt attackerna mot World Trade Center och Pentagon, och uttryckte sin djupa medkänsla med USAs folk, och erbjöd sig att ställa sina begränsade resurser till förfogande för mänsklig och medicinsk hjälp till offren.
Fidel Castro påminde också i sitt tal om att Kuba under 40 år utsatts för många hundratals terroristangrepp med ursprung i USA, och därför med desto större kraft och moral fördömer all slags terrorism. Han påminde om att USA är det land som har flest extremistorganisationer, varav hundratals beväpnade, våldsinriktade grupper, vilket i sig gör USA till det land som är mest sårbart för terroristangrepp.

USA använder sig av terrorism
USA-regimen har också under mer än fem årtionden främjat terrorism i världsskala, vilket naturligtvis måste upphöra om USA med någon moral ska kunna bekämpa terrorism. USA måste också, liksom Kuba har gjort, ansluta sig till och tillämpa de 12 FN-konventioner som redan finns mot terrorism och som går ut på att bekämpa och bestraffa flygplanskapningar, gisslantagande, politiska mord, terroristhot mot sjöfarten och mot oljeplattformar, terroristangrepp med sprängämnen, finansiering av terrorism mm. Sådana aktioner har riktats mot Kuba från USAs territorium ända in på 2000-talet utan att USAs myndigheter gör något för att förhindra det eller bestraffa de skyldiga (se Kuba 4.01).
Kuba fördömer terrorism som ett etiskt oförsvarbart fenomen som måste bekämpas, och kommer aldrig att tillåta att terroristaktioner mot något land planeras på Kuba, utan kommer att samarbeta med alla länder för att bekämpa terrorism. Men inte med krig. Kuba har också i ett brev till FNs generalsekreterare förbundit sig att fullt ut samarbeta med FN i kampen mot terrorism och har skärpt den egna lagstiftningen mot all slags terrorism.
Kuba skiljer mellan befrielsekrig mot inhemska eller utländska förtryckare, som är folkens rättighet när inga andra utvägar finns, och terrorism som är aktioner riktade mot oskyldig civilbefolkning. Och menar att terrorism aldrig kan försvaras, inte ens under befrielsekrig.

Iberoamerikanska toppmötet 2001. Denna gång mot all slags terrorism
Förra Iberoamerikanska toppmötet i Panama, november 2000, då en terroristaktion mot Fidel Castro avslöjades, genomdrev Spanien och El Salvador (som härbärgerat den person som just häktats i Panama för mordförsök på Fidel Castro) en resolution riktad mot ETAs terroristattacker i Spanien (se Kuba 1.01). Kuba argumenterade för att all slags terrorism måste fördömas samtidigt, innefattande den USA-baserade terrorismen mot Kuba. Ett fördömande enbart av en viss organisations terrorism skulle kunna tolkas som ett godkännande av andra organisationers kända terroristaktioner. Kuba blev då ensamt om sitt ställningstagande och undertecknade inte resolutionen mot ETA. I år antog iberoamerikanska toppmötet i Peru i stort sett det resolutionsförslag som Kuba lade förra året riktat mot all slags terrorism oavsett ursprung och offer, innefattande finansiering av terrorism och användning av tredje staters territorium för terroristaktioner. Uttalandet innebar också ett uttryck för solidaritet med de nationer som utsatts för terrorism och ett åtagande att bekämpa och bestraffa sådan terrorism.

Hyckleriets toppnotering
Kuba på USAs terroristlista
Inte bara Svensk-Kubanska Föreningen (se ELAK http://elak.cjb.net/) anser att USAs självpåtagna rätt att utpeka andra nationer som terroriststater, och undanta sig själv, är ett hyckleri och en orimlighet utan all like. Inte minst blir detta uppenbart när USA på sin lista över terroriststater införlivar Kuba, som är det land som kanske mer än något annat utsatts för terroristaktioner utgångna från USA, med myndigheternas medverkan eller godkännande.
I USA bedrivs en kampanj, innefattande ledande massmedia, med krav på att Kuba ska bort från terroristlistan. Kampanjen stöds av omfattande och grundlig dokumentation och argumentation bl a från Wayne Smith, f d USA-diplomat stationerad i Havanna under president Carters tid. Han är nu professor i Latinamerikastudier vid John Hopkins Universitet och vid Center for International Policy i Washington (läs hans rapport på http://www.ciponline.org.nxlkhost.com/
cuba/main/perspectiveonterrorism.htm).
Åtta brittiska parlamentsledamöter krävde av sin regering i en skrivelse i början av oktober att den skulle uppmana USA att inte härbärgera terrorister och i stället frige de fem kubaner som dömts för att de granskat terroristorganisationer i USA och ta bort Kuba från listan på terroriststater. Den brittiska regeringen har också uttalat sitt missnöje med att USA har med Kuba på terroristlistan. Engelska energiministern Brian Wilson som besökte Kuba i oktober sade "vi håller inte med USA om att Kuba skulle stödja terrorism", och lovordade samtidigt Kubas reaktioner på 11-septemberattackerna.